Järnvägstjänstemän.
Från 299 kr
Motorvagn X1/BCF1 nr. 15 ASEA tillv. 1925 tillv. nr 34.
Järnvägsområdet, Vartofta.
TJ Lok nr. 6 Motala verstad nr. 249 tillv-år 1900 Axelföljd C2.
Uddagården.
Ställverket 1935-1994.
Råbäck, Hellekis, Kinnekulle. Järnvägen genom Hellekis Munkäng (färglagd bild).
Lokomotivstallarna.
Lokstallar, vattentorn m.m.
Järnvägen. Elektrifieringen av Rantens bangård.
Segerby station.
Personal på Falköping-Rantens station omkring 1920. Tredje mannen från höger är Karl-Emil Magnusson (min farfar). Övriga okända. Karl-Emil som var en duktig snickare och träsnidare har säkerligen själv tillverkat ramen. Troligen är såväl stations- som konduktörspersonal representerade på bilden. Om man lyckats samla all personal till detta fototillfälle är okänt.
"Bangården en vinterkväll". Från utställningen "Falköping i bild" 1952.
Järnvägsstationen i Skara.
TJ BCo 11 Göteborgs mek. verkstad 1906.
Tåget mot Göteborg har stannat i Floby.
Järnvägen nära Tomtens kalkbruk, Torbjörntorp.
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Hofors station. På spåret syns Gävle-Dala Järnvägs ånglok, GDJ B 10 "Thore Petré" och GDJ C 24, "Sölve". Personal, från vänster: Stins Lagerström C R, född 1832, avliden 1901. Söderlund, stationsmästare i Valbo 1913. Wallér, Lund, Ahlbom, lokförare. Lokförare Björklund,. J W Lindgren, trafikchef vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg från 1920. Skog, lokförman. Östlund lokförare. J Jonsson. Lokförare Gustaf Åström. Banvakt Sjöblom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.