Sveriges kulturväxter. Illustration utförd av Henriette Sjöberg. Melon, nätmelon, obekant sort. Odlad Ultuna 1877. Inv. nr. C101 : 519. Påskrift på baksidan "Erhölls under det orätta namnet Gros fond gris". Jämför NMA.0098462.
Från 299 kr
Sveriges kulturväxter. Illustration utförd av Henriette Sjöberg. Rättika, lång, a. Svart, Long Noire Vilm. Odlad Ultuna 1876, b. Gråsvart, Gris de Morigny Vilm. Odlad Ultuna 1878. Inv. nr. C101 : 396.
Utställning Tiotusen år. Utställningsdelen Tågvagnarna, glasmonter 3:3 med kannor. Kanna tillverkad av Rörstrand sittande gris, kanna med murgrönsrankor tillverkad av Gustavsberg. Vit med svart flodlandskap tillverkad i England på 1830-talet.
Enligt Lauboken skall magasinet vara byggt år 1900, men det här är äldre, troligen avser man byggnaden längst till vänster på Bild 908. Det här är en ståtlig bulbyggnad rymmade magasin på loftet och vagnbod nere i den vänstra halvan. Vad som rymts till höger är okänt. Till vänster står ett gris- (och lammhus?) och till höger ett dass.
Här ser vi ladugården från norr med ett äldre inpanelat bulhus på gaveln. Ladugården var byggd 1909 och innehöll stall, ko-, gris- och hönshus. Stilen är den sedvanliga för tiden med fähusdel i sten och foderloft i resvirke under halmtak och spröjsade fönster. Till höger står ett tröskhus som kan vara äldre.
Denna lilla bulladugård är äldre än boplatsen, Lyander måste ha köpt den. Frågan är om den är en ladugård från början, formen liknar mer ett bostadshus. Ladugården kan ha rymt en ko, en kalv, en gris och några höns. Skjulet t h är nog ett dass, men det där cykeln står är inte lätt att veta, en redskapsbod kanske.
Ladugården är ovanligt stor för att vara på en så pass liten gård. Längst till vänster är det nog lada, sedan i stendelen följer två kohus och stall, längst t h har det kanske varit gris- och lammhus. De högra 2/3(?) av stendelen finns kvar idag.
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 60.'' I förgrunden öppen gräsmark med 1 gris, sugga. I bakgrunden berhällar och kalt berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Sagan om pannkakan. Handdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
Sagan om pannkakan. Stavdockor, hösten 1988. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pannkakan är en upprepningsberättelse som handlar om en pannkaka som rullar ut i världen. Ständigt stöter pannkakan på djur och människor som vill äta upp honom, men dem lyckas han rulla ifrån. Tills han möter en gris. Den norska folksagan gick som dockföreställning 1990 i Vadstenas bibliotek.
skulptur, Fotografi, Photograph
Det här var en mycket fin ladugård för sin tid, byggd i resvirke med foderloft och papptak. De vitmålade fönstren med sina spröjsar är också typiska för tiden. Troligen innehåller ladugården lada närmast, därefter gris- och hönshus, i mitten stall och längst bort kohus. Den lilla byggnaden på gaveln är dasset. En ny ladugård med lada uppfördes på samma plats 1936-1946, knappast för att denna var utsliten, utan snarare för att den var för liten.
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
De båda sammanbyggda ladugårdslängorna på båda Sunnkörkeparterna låg förr framför manbyggnaderna ut mot vägen. Här på södra parten hade troligen Vilhelms far Karl Larsson förnyat ladugårdens södra del, osäkert om det var helt nybyggt eller bara ombyggt med foderloft och krysspröjsade fönster i 1880-90-talsstil. Från vänster ser vi den gamla delen med agtak med troligen gårdspartens infart skymtade längst tv och sedan en hoimd, hörum med fönster istället för lucka i väggen, och därefter ett kohus. Den nya delen med spåntak innehöll en hoimd, sedan troligen stall, portlider och gris/lammhus. Alla ladugårdsbyggnader revs och man byggde en ny mindre ladugård söder om gårdstomten 1924.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.