Foto lånat av Fru Nanna Jonsson f. Johansson för avfotografering. Carl-Emil Johansson med fru och barnen John och Nanna. Carl-Emil var klampare (förman vid brädgården) vid Korsnäs Sågverk AB. Nanna är iförd en krage som hon skänkte till Länsmuseet 1978. (Inventarie nr. GM 18567) (Se även bild A85-2515 och A85-2516)
Från 299 kr
F6 1940. Personal ur F6 bärgar ett tyskt transportflygplan som pga. bränslebrist tvingats nödlanda i Vänern nära Mariestad. Civil: förman Erik Pettersson. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet, samt som Word-dokument.
SWB O/K1A 34 "Norberg" från byggnaden av banan Engelsberg - Västanfors april 1900. Fotot från Ugglebo (skärningen hitom Västanfors). Förman Söderbergs arbetslag. Lokpersonal är från vänster Lokförare Albert Lundgren född 15/5 1863 död på Lidingö januari 1927, Lokeldare Oskar Norgren född 1/12 1879 död i Sundbyberg 23/7 1947.
Råttjesskärningen på linjen Kiruna - Kalixfors. Denna skärningen och vägbanken skulle vara kritiska punkten i banbygget. Det tros att rälsläggningen blev hindrad i Råttjesbanken den 23 september och i Råttjesskärningen den 28 september så att den pågick fram till 5 oktober. I mitten av fotot syns Avdelningsingenjör Emil Holmgren, och framme på fotot syns förman.
Enligt medföljande text: "Här köres bjälkarna ut ur skogen med Häst och Vagn. Personerna är John Augustsson, Lundby. Oskar Olausson, Bräcketorp. John. Oskar. Albin. Gustaf. Erik. Främre raden, Otto Andersson, Lundby. Rydholm som köpt skogen (av Edvard Johansson). Förman Johan Ståhl sedermera ägare av Lillevatten 1.2. Gustaf Gunnarsson Övre Röra. George och Karl Jansson, Bräcketorp.
Dykare- fr. v. Jansson, Friberg, förman Fälting, Carlbom och Nyberg- som har utfört den mest pressande och komplicerade delen av bärgningen, nämligen drivningen av de sex tunnlar som var nödvändiga för att lyfta skeppet. Utan tvekan ett av de mest avancerade dykeriarbeten som någonsin genomförts.
Anderstorps fabrikers "Rättare" Börjesson med hustru. "Rättare" är en äldre titel för en förman vid ett större jordbruk. Längre tillbaks i tiden, stipulerat i Alsnö stadga från 1200-talet, har beteckningen (rættari) använts dels på en person som anvisar de vägfarande ett övernattningsställe hos någon bonde ("visa till rätta"), dels på en domare.
Från ombyggnationen av gamla polishuset till museum år 1985. Mannen fr v är Leif Dolff från Mölndals fastighetskontor. Mannen i mitten var förman och mannen i den rutiga skjortan var snickare vid ombyggnationen. Kontainern i bakgrunden stod vid blivande museets entré på Norra Forsåkersgatan 19 (Kallkällan 1).
Rogestorps bränntorvsfabrik omkring 1920-24. Man började torvupptagningen här omkring 1915 och fortsatte verksamheten fram till 1924. Från vänster: Karl Lager (som arbetat på Redberga innan han kom till Rogestorp), Arvid Jansson (farbror till John Karlsson), "Karl-Express" (han kallades så), Johan Jansson (förman).
Personalen vid Rantens snickerifabrik 1910. Översta raden: 1 - 8 okända, 9. Lindström, 12. August Karlsson, 10. Jakob Björk. 11. Fagergren. Mellersta raden: 3. Gustav Lager, 4. Almén, 6. Axel Andersson, 7. Molin, 8. Gustavsson, 9. Gustavsson, 10. Stenström, 1. Viktor Molin. Främsta raden, sittande: 1. Lander Gustavsson, 4. Disp. Victor Karlson, 3. Albin Karlson, 6. Lenberg, 10. stående, Förman G. Johansson.
Enligt noteringar: "3 augusti 1921. Huset beboddes på 1920-talet av Thorén, som var förman hos godsägare Kihlman på Åtorp. Huset har senare renoverats, bl. a. gjordes källare under. Det ägs idag av Sune Ahlstrand, som även byggt bostadshus i funkisstil på fastigheten." (BJ) Anm. Id.: Märta Thorén.
grupporträtt
Per Olsson använde den gamla ladugårdens framvägg vid nybygget, men gjorde en ny bakvägg iom att den nya ladugården skulle få en större bredd. Dessutom byggdes ett foderloft i sten. Här har man provisoriskt fogat ihop den nya och gamla delen i väntan på att bygga vidare. Det kom dock att ta tid, inte förrän omkring 1950-talets mitt fullföljdes det planerade ladugårdsbygget. Den gamla ladugårdsdelen innehöll ett fähus med hoimd och på gaveln troligen ett lamm- eller grishus. T h står ett enkelt dass.
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Norrköpings gamla rådhus, populärt kallad "Smörasken", började uppföras 1724 men stod inte helt färdig förrän 1734. Trots att byggnaden redan vid invigningen ansågs för liten kom den att i mer än ett och ett halvt sekel tjäna som stadens rättsliga och administrativa centrum. Den två våningar höga stenbyggnaden inrymde förutom rådhus- och kämnärsrätterna (underdomstol) även sjumanskammare, kansli och arkiv, dessutom stadsvaktens rustkammare och den obligatoriska stadskällaren. Till höger om Rådhuset ses Ekbohmska gården, bostad åt justitieborgmästare Jacob Ekbohm men även interimt rådhus vid byggandet av gamla rådhuset samt konungaresidens vid riksdagarna åren 1759 och 1800. Bild från 1800-talets sista år.
Porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Ett av tiden nött porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, även känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Porträtt av Inga Karin Sunesdotter vid mogen ålder. Född i Kisa 1810 kom hon några dagar före sin 21-årsdag att ingå äktenskap med bondesonen Israel Samuelsson i Viprösle i Ulrika socken. Sommaren 1839 blev hon änka men gifte snart om sig med nämndeman Jacob Larsson i Lilla Farsbo. In i det nya äktenskapet förde hon med sig två söner från förra giftet. Det nya giftemålet skulle välsignas med tre döttrar. Äktenskapet blev även långt och kom inte att ändas förrän Inga Karin avled av ålderdomssvaghet i juni månad 1885.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.