St Larsgatan i Linköping. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Från 299 kr
Kungsgatan i Linköping. Hörnet mot Snickaregatan. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Nilsson, Nils J (1982-1980). Folkskollärare i Uppsala, fotograf och etnolog. Nilsson anlitades av Riksantikvarieämbetet för att dokumentera livet i Kalmar läns skärgård samt livet på Öland. Här sitter han på Kalmar konstmuseum och begrundar en utställning med egna foton.
Enl. uppgift i album 702 bild av Anna D, gäller den infällda bilden i nedre vänstra hörnet. Enligt ej bekräftad uppgift skall personerna vara fr. vänster mästerlotsen Carl Nilsson, Hugh Wilkinson, C Ratcliff, Albert Wood, L Forst och längst till höger Carls son Charles Nelson. Sittande framför honom Charles son. 1894. Albert Wood är sannolikt identisk med den Albert Wood som 1885 fotograferade borgruinens utgrävning. Namnet är dokumenterat i det sammanhanget.
Enl. uppgift i album 702 bild av Anna D. Bilden finns på baksidan av bilden med reg. nr. 00497, C4 kuvert. Enligt ej bekräftad uppgift skall personerna vara fr. vänster mästerlotsen Carl Nilsson, Hugh Wilkinson, C Ratcliff, Albert Wood, L Forst och längst till höger Carls son Charles Nelson. Sittande framför honom Charles son. 1894. Albert Wood är sannolikt identisk med den Albert Wood som 1885 fotograferade borgruinens utgrävning. Namnet är dokumenterat i det sammanhanget.
Lusthuset på tomten till villa Wauxhall i Hejdegården. Ursprungligen stod huset i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping och flyttades till området omkring förra sekelskiftet. I Hejdegården tillhörde lusthuset till en början hemmansägare Jonas Jonzons egendom Villaberg men hamnade på Wauxhalls tomt vid avstyckningen för villan. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952.
Även om informationen kring en bild är knapp kan den fängsla och ganska självklara motiv kan vara sällan sedda. Vilka de karaktärsfasta målarna var är inte känt men väl platsen. Det är handelsboden i Viby, på Viby Källgårds ägor, som rustas. Under åren 1903-08 drevs handeln av den från Närke bördige Carl Sundström, som även var en icke oäven amatörfotograf. I en serie fotografier har han dokumenterat upprustningsarbetet med bland annat ny veranda och ljus kulör på fasaden.
Resmo kyrka är det medeltida Sveriges äldsta bevarade kyrkobyggnad som alltjämt är i bruk. Den är den bäst bevarade av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna och har genom byggnadsantikvariska undersökningar dokumenterats till 1000-talet. De äldsta delarna - koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1000-talets slut. Västtornet färdigställdes vid mitten av 1100-talet och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Fastigheten Drottninggatan 15 i Linköping uppfördes i början av 1900-talet och gavs en stram men karaktärsfull fasad mot gatan. Den ursprungliga tomten inbegrep även lika mycket mark öster om huset men ytan delades 1905 och den västra delen inköptes av arkitekt Johan Lagerström för bildens byggnad. Här dokumenterad 1970 eller möjlgtvis 1971.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Järstad kyrka dokumenterad av Östergötlands museum 1939. Kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd. Den uppfördes sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare kor. Under senare delen av medeltiden tillkom kyrkans vapenhus och sakristia. Vid något tillfälle har även långhuset förlängts åt väster.
Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört under 1800-talets andra hälft. Bottenvåning med stickbågiga fönster. Andra våningens fönster med tre rutors höjd. Överst ett band med små vindsfönster. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför planerad rivning 1952. Gathuset uppfördes omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta.
Vreta Södergård i Allhelgona, dokumenterad 1951. Vid tiden för bilden hade gården enligt uppgift varit i samma släkts ägo i omkring 300 år. Nu drevs den av makarna Birger och Valborg Carlsson, vilka bodde i mangårdsbyggnaden som Birgers far låtit uppföra omkring år 1880. Vy från syost.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Marstad Löneboställe i Bjälbo, här dokumenterad av Östergötlands museum 1951. Bostadshuset uppfördes ursprungligen av pastoratet och tillbyggdes 1926. Från 1935, och ännu vid tiden för bilden, arrenderades hemmanet av Karl August och Karin Karlsson, sannolikt är det Karin vi ser skynda över grusgången.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.