Resmo kyrka är det medeltida Sveriges äldsta bevarade kyrkobyggnad som alltjämt är i bruk. Den är den bäst bevarade av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna och har genom byggnadsantikvariska undersökningar dokumenterats till 1000-talet. De äldsta delarna - koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1000-talets slut. Västtornet färdigställdes vid mitten av 1100-talet och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Fastigheten Drottninggatan 15 i Linköping uppfördes i början av 1900-talet och gavs en stram men karaktärsfull fasad mot gatan. Den ursprungliga tomten inbegrep även lika mycket mark öster om huset men ytan delades 1905 och den västra delen inköptes av arkitekt Johan Lagerström för bildens byggnad. Här dokumenterad 1970 eller möjlgtvis 1971.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Järstad kyrka dokumenterad av Östergötlands museum 1939. Kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd. Den uppfördes sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare kor. Under senare delen av medeltiden tillkom kyrkans vapenhus och sakristia. Vid något tillfälle har även långhuset förlängts åt väster.
Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar, uppfört under 1800-talets andra hälft. Bottenvåning med stickbågiga fönster. Andra våningens fönster med tre rutors höjd. Överst ett band med små vindsfönster. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför planerad rivning 1952. Gathuset uppfördes omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta.
Vreta Södergård i Allhelgona, dokumenterad 1951. Vid tiden för bilden hade gården enligt uppgift varit i samma släkts ägo i omkring 300 år. Nu drevs den av makarna Birger och Valborg Carlsson, vilka bodde i mangårdsbyggnaden som Birgers far låtit uppföra omkring år 1880. Vy från syost.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Marstad Löneboställe i Bjälbo, här dokumenterad av Östergötlands museum 1951. Bostadshuset uppfördes ursprungligen av pastoratet och tillbyggdes 1926. Från 1935, och ännu vid tiden för bilden, arrenderades hemmanet av Karl August och Karin Karlsson, sannolikt är det Karin vi ser skynda över grusgången.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Mitt i kyrkbyn, norr om Herrberga kyrka, ligger ännu bildens mangårdsbyggnad i igenkännligt skick. Genom åren har skiften och ägoförändringar givit gården en rad olika beteckningar men i senare tid har adressen varit Herrberga Herrgård. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Interiör från Linköpings länscellfängelse. Dokumenterad av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden lyckliggtvis sedan länge tagen ur sitt fängslande bruk. I stället tycks den utbjudits som lagerlokal för handlare Olle Detterfelt, vars butik skymtar i vänster kant. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Vy mot Norsholms gamla herrgård. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Vy mot Norsholms gamla herrgård invid Roxens östra strand. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Vy mot Norsholms nya herrgård invid Roxens östra strand. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgården uppfördes 1865-66 efter ritningar av Axel Kumlien. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth. Möjligen är det dem som ses till höger.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.