Fest i Gyllene salen, Stadshuset, Hantverkargatan 1. Middag med anledning av holländska drottning Julianas besök; sitter t.h. i mitten bredvid stadsfullmäktiges ordf. Carl Albert Andersson
Från 299 kr
Lidingöstad firar 25 års jubileum. T.v. Stockholms läns landshövdingepar Karl och Margit Levinson, stadsfullmäktiges ordförande Sven Björkholm och drätselkammarordföranden Nils Romander.
Skara Manskörs 30-årsjubileum, 1951. Körens ordförande Sam Magnusson mottager vänorten Eidsvolls manskörs gåva. Sittande stadsfullmäktiges ordförande Rudolf Andersson och Västergötlands sångarförbunds ordförande landshövding Richert.
Viipurin Kaupungin Sähkölaitos, VKS. Från Stadsfullmäktiges "inspektionsresa" per spårvagn av den återevrörade staden. "Finska försvarsmakten 12 68 26". Bilden är tagen medan Viborg fortfarande tillhörde Finland.
Text på kortets baksida: "Pastor Gottfrid Cajander. Pastor Cajander kom. i Lane-Ryr. Kyrkoherde i Foss, f. 1851. Huvudman i U-a Sparbank 1893-96. Stadsfullmäktiges ordförande 1893-94".
Text på kortets baksida: "Kyrkoherde Gottfrid Cajander. Pastor Cajander kom. i Lane-Ryr. Kyrkoherde i Foss, f. 1851. Huvudman i U-a Sparbank 1893-96. Stadsfullmäktiges ordförande 1893-94".
fotografi, negativ, bilder
påsiktsbild, bilder, fotografi
invigning, församlingshem
Järnvägsmän vid ett lok på bangården. 1. Gösta Hallberg ( på bufferten) son till Ernst Hallberg, Gudhemsvägen. ing. 2. Per Vallberg, lokförare 3. Reimers, lokreparatör 4. Gustavsson, stallkarl Torstenssonsgatan. 5. Axel T.Lindgren, kontorist Döbelnsgatan 7, stadsfullmäktige m.m. 6. rep. Zetterberg, 7. Erik Larsson, kontorist 8. skymd, 9. lokmästare Danielsson, son till Daniel Svensson Odensberg, 10. bakom den föregående, 11. förman Persson? 12. (bakom den föregående) Blomén, rep. Ällagatan 13. Johan Olsson (ordf. i västra kommunen) 14. lokeldare Bengtsson (Tommis), 15. okänd 16. Folke Hallberg, 17. på loket Karl Ljungqvist.
Lennart Sjöberg visar upp modellen för Gamla Linköping. I mars 1946 beslöt stadsfullmäktige att skapa ett Skansen för Linköping, man beslöt samma år att det skulle heta Gamla Linköping. Den 1 februari 1956 tillträdde Lennart Sjöberg som intendent och chef för Gamla Linköping. Sjöberg arbetade i Gamla Linköping fram till sin pension den 31 mars år 1982. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lennart Sjöberg visar upp modellen för Gamla Linköping på en studiecirkel i Linköping. Cirkeln kallades "Vår stad genom tiderna" ledd av Harald Tigerström. I mars 1946 beslöt stadsfullmäktige att skapa ett Skansen för Linköping, man beslöt samma år att det skulle heta Gamla Linköping. Den 1 februari 1956 tillträdde Lennart Sjöberg som intendent och chef för Gamla Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Gatubild vid Norre Port i Halmstad, sedd från Storgatan. Flera män i olika munderingar står längs vägen, vända mot fotografen. Den norra stadsporten ingick i det befästa Halmstad och stod klar 1601, alltså under danskt styre. Dess sneda vinkel gentemot Storgatan lär ha funktionen att förhindra beskjutning in mot staden. Varje natt stängdes alla stadsportarna till skydd åt invånarna. Stadsfullmäktige beslöt 1879 att riva portbyggnaden, men dåvarande riksantikvarien sa nej. Istället inrättade Hallands Museiförening (bildad 1886) där ett museum som öppnades 1899 och stängdes 1933. Norre Port blev byggnadsminne 2007.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Vy över fotbollsplan och åskådarläktaren. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Halmstadsarkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Sittplatsläktaren blev en stor attraktionmed plats för 425 åskådare. Publiken hade tidigare inte haft möjlighet att sitta under tak på ett sådant sätt och idrottsmännen hade nu en plats där man kunde byta om och duscha i direktanslutning till fotbollsplanen. (Se även bildnr 9255-9257)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
"Den 29 maj år 1877 bifälla stadsfullmäktige i Borås en ansökan från handlan - den Aug. Strömqvist och ing. Claes Brinell att få anläggande av gjuteri och mekanisk verkstad 'uppföra i rak linje med fabrikör Andersons nya spinneri en gråstensbyggnad, 135 fot lång och 40 fot bred.' Denna ursprungliga verkstadsbyggnad finnes allt fortfarande kvar och ingår i den nuvarande verkstadskomplexet. Hösten år 1879 såldes verkstadsrörelsen till ingenjör Herman Gustavson vilken upptog tillverkning av vävstolar samt diverse handelsgjutgods. Bilden visar verkstaden år 1882." Borås Mekaniska Verkstad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.