Bild från utställningen Mölndalsbro - minnen, förändring, framtid. En fotoutställning med bilder från 1920-talet fram till visionerna inför 2000-talet. Mölndals centrum har flyttats från Gamla torget till Nya torget och så småningom hamnat vid Brogatan. Förändringen hänger ihop med stadens expansion men också med att "den nya tiden" skulle fram. Det visades bilder av hur det såg ut innan bron och motorvägen byggdes. Utställningen Mölndalsbro på Mölndals museum pågick mellan 17 mars - 3 nov. 1996.
Från 299 kr
Orig. text: Åkeribilar. Lastbilar på Trädgårdstorget framför Det avskalade huset. År 1919 grundade Herman Blom ett häståkeri och år 1924 köpte företaget sin första lastbil. Lastbilar på Trädgårdstorget förbjöds år 1934 i stadens då nya trafikstadga. Bloms åkeri kom att bli en av pionjärerna inom svensk fjärrtrafik med lastbil. Från vänster ses Ivan Blom vid en Chevrolet från 1930, Gösta och Herman Blom vid en Volvo från 1928 samt Evert Blom vid en Studebaker från 1930.
Orig. text: Manufakturlagret Göta. Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak. 1959 donerades byggnaden av Thulebolagen till Gamla Linköping.
Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Orig. text: Huslänga, herrskrädderi. Ovanför dörren längst till höger sitter en skylt på vilken det står; E. E. Westergård Dam & Herrskrädderi Bryggaregården även kallad Vildvinshuset. Byggnaden som stod färdig senast 1755, består av två delar, en bostadsdel i öster och en verkstadsdel i väster. De båda delarna skiljs åt av ett portlider. Byggherre var handelsmannen Zacharias Lindberg (1727-86), som grundade en av stadens allra första industrier, en bomulls- och linnefabrik. Denna byggnad uppfördes för Lindbergs manufaktur. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
Installation av spår till loktraversen 'Färjan', Grev Rosengatan, 1980-1981
Skönberga 94:1
Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Strandbad vid Goda Hopp, nakenbad för herrar. I bakgrunden syns Varbergs fästning. Småpojkar var de som först tog nakna dopp vid klipporna här utanför staden. Vuxna män ur arbetareklassen, som inte hade råd att betala för vare sig bad i Kallbadhuset eller badkläder, började sedan också att besöka dessa badplatser; Goda Hopp, Skarpe Nord för damer och Djupa Dräkt tidvis för herrar, tidvis gemensamt. På 1910-talet önskade dock stadens styrande att badkläder användes. Badhytter uppfördes på badplatserna med föreståndare och biträden som hyrde ut baddräkter. Hytterna på herrarnas bad stod dock endast i några år innan de sveptes ut till havs.
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
arkitektur, i staden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.