fotografi, bilder, påsiktsbild
Från 299 kr
bilder, påsiktsbild, fotografi
påsiktsbild, bilder, fotografi
bilder, fotografi, påsiktsbild
Latrinvagn dragen med häst.
fotografi
moské, arkitektur, bön, interiör, fotografi, photograph@eng
År 1936 skrev Upsala Nya Tidning om att Uppsalas bostadskommitté hade hittat mark på Kungsgärdet och nu kunde köpare sätta igång med småstugebebyggelse efter mönster från trädgårdsstäderna i Stockholm och Göteborg. Stadsarkitekten Gunnar Leche hade gjort en byggnadsplan för 80 småstugor i två olika storlekar. Staden öppnade en småstugebyrå vid Fyristorg för information och att teckna kontrakt. Husen var standardiserade och det var meningen att husköparna skulle utföra delar av bygget själv och på småstugebyrån fanns en sakkunnig instruktör. Husen skulle vara i nflyttningsklara 1 oktober 1937.
Banvakt Klang. (Stationskarl Erik karlsson, bodde i bortre stugan). Gustav Blomqvist, banvakt, bodde i denna stuga. Två banvaktsstugor vid övergången. Detta är en av dem. NNeråt Björkullagården låg två, vid bäcken norr om stationen en (Banmästarbostad). (Nybro, Nockerud,Talltoppen. Mellan Älgarås o Gårdsjö). Dessutom en vid norra Slätte-viadukten. Förr fanns endast en plankorsning med grindar, som ställdes tvärs över järnvägsspåren då vägen skulle vara fri och sedan kunde vridas över vägen. Grindarna togs av tågen åtskilliga gånger. Banvaktsjobbet var ganska hårt. Skulle "posta" för tåget även nattetid, kanske ett par kilometer från banvaktsstugan. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS-byggnaden kontrollrum. Ljusrampen i kombination med de utvalda färgerna var ett sätt att skapa lung och trygghet. Ljusrampen skulle ge ett ljus som skulle återskapa ett mjukt dags ljus. Lysrören som sitter ovanför panelerna är ditsatta i efterhand. Åke Bergman tände upp ljusrampen för fotograferingen och den fungerade delvis. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS-byggnaden kontrollrum. Ljusrampen i kombination med de utvalda färgerna var ett sätt att skapa lugn och trygghet. Ljusrampen skulle ge ett ljus som skulle återskapa ett mjukt dags ljus. Lysrören som sitter ovanför panelerna är ditsatta i efterhand. Åke Bergman tände upp ljusrampen för fotograferingen och den fungerade delvis. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är bakom utställning där all teknik är placerad. Det är ett antal datorer med special sydd programvara som styr lampor, skärmar mm. Detta är den stora "skärmen" som skall vara fönster, TV och skärm.
Det måste väl sägas blivit ett överloppshus, det gamla fattighuset i Kuddby. År 1969 kom en utredning till stånd där byggnadens värden skulle klargöras om det överhuvudtaget skulle bevaras. Lyckligt nog kom man till beslut om restaurering och ny funktion inom Björkekinds hembygdsförenings verksamhet. Byggnadens historia är till fullo klarlagd. År 1823 tog församlingen beslut om att uppföra huset som sockenmagasin. I juli månad 1825 uppges byggnaden stått färdig. Under 1850-talet avvecklades sockenmagasinet för att efter ombyggnad tjäna som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Den verksamheten lades ned 1933. Därefter användes huset för skolan tills det ansågs alltför undermåligt.
Sjösås nya kyrka med omgivningar. 1847 bestämdes att den nya kyrkan skulle byggas i Viås cirka 4 km norr om Sjösås gamla kyrka, belägen i Braås. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig.Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Societetshuset i Varberg klätt i festdräkt inför kungabesöket den 19 september 1886 med vajande flaggor, girlander och "röda mattan" utrullad över entrétrappan. Konungen skulle denna dag inviga Mellersta Hallands Järnväg mellan Varberg och Halmstad, varifrån ett festtåg anlände kl 9 till Badhusparkens (där Societetshuset låg) östra port. Där klev majestätet av tillsammans med kronprinsen, kronprinsessan samt hertigarna av Gotland och Närke för att dricka kaffe "en famille" på Societetsrestaurangen. Vid kl 10.30 deltog de vid högmässan i Varbergs kyrka och därefter bjöds det till frukost på Societetshuset fram till kl 14, då sällskapet åter skulle gå på festtåget mot Halmstad för själva invigningen.
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.