Orig. text: Konsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Från 299 kr
Orig. text: onsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
AT-bridge, bridgetävling. Flera bord är uppställda i rotundan på Folkan / Medborgarhuset. Det sitter fyra personer vid varje bord. De flesta bridgespelare är män men även ett par kvinnor syns. På ett bord, intill scenen, står kaffet uppdukat. (AT kan betyda Arboga Tidning)
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande Caecilia Metellas grav (Mausoelo di Cecilia Metella). Byggd första århundradet före Kristus. Ett av de mest välbevarade monunenten längs Via Appia. Bilden är troligen tagen av John Hertzberg under en resa i Europa.
Placeringen av Linköpings konserthus har en lång och delvis infekterad historia. Ett tidigt förslag var ytan invid Linnéskolan. Idén somnade dock in och 1974 lade en ny kommitté förslag om lokalisering till Trädgårdsföreningen. En känslig fråga som väckte starkt opinion för och emot och som möjligtvis resulterade i att den gamla befintliga restaurangen eldhärjades 1977. Andra föreslagna placeringar var bryggeritomten i kvarteret Palmen, i det intilliggande kvarteret Konsuln, Folkets park och i ett läge mot Museiparken strax norr om Konsistoriehuset och Rotundan. Slutligen bestämdes Museiparkens västra del. Här området i december 1984, kort före byggstart.
Vykort, "Halmstad - Göran Hammars byst å Nedra Tivoli". Bysten står på en hög sockel vid sidan av grusgången. År 1858 köpte Göran Hammar och ett antal andra medborgare området norr om stadsmuren med nöjesetablissemanget Tivoli för att rädda det. Det var gästgivaren A J Sjögren som köpt marken 1843 och där anlagt restaurang, lusthus och kägel- och dansbana. På 1860-talet köptes Tivoli av det av staden ägda Halmstads utskänkningsbolag som fortsatte att utveckla området. Det utvidgades 1865 upp till Badhusgatan, en sommarrestaurang byggdes på Norra bastionen och vid Nedre Tivoli tillkom Rotundan. Stadsträdgårdsmästarna Andreas Larsson och därefter Jac Ericson utformade parken från 1866 och framåt.
Öhrman och Melander har modevisning i rotundan på Folkan/Medborgarhuset. Mannekängerna är den egna personalen och medlemmar ur Arboga Lottakår. Publiken sitter vid bord och dricker kaffe. Några kvinnor i klänningsparaden finns det namn på: nr 2 är Marianne Rosenkvist, nr 5 är Gunilla Strindler (gift Magnusson), nr 7 kan vara Harriet Larsson, som arbetar på Öhrman & Melander, nr 8 är Karin Liljeborg (kallad Noppan). Kvinnan i ljus klänning och mörkt halsband, vid bordet närmast fotografen, är Ingegerd Eklund. Hon har arbetat på Öhrman & Melander.
Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ
Gillberga. U 1146.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.