En grupp män och kvinnor iklädda äldre folkdräkter från Härjedalen. Männen håller varsin käpp. Uppgifter från hembygdsforskaren Erik Bergström via Ulla Oscarsson i samband med bildbeställning: "(...) Fotot är publicerat i Modins ortnamnsbok, tredje upplagan, vinjett under Hede. Framtill fr.v: Jo-Pers-Ola, dvs. Olof Halvarsson f.1839 från gården JO-Pers i Hede. Hustrun Gölin Månsd:r, f.1849 Oviken, Halvar Halvarsson f. i Tännäs och arrendator i Hede prästgård. Baktill fr.v: Dotter till Östback-Erik, dvs. Erik Olsson Nääs från Bruksvallarna ingift i Östbacken Hede, dotter endera Sigrid f.1869 eller Emma Johanna f. 1876. Sedan Ry-Johanna från ett fattigt torp nåla berget i Funäsdalen. Hon erbjöds gifte av gamle pastor Wikström som blivit änkling och ville pungslå änkekassan. Men hon avböjde, ville inte bli änka efter den ca 55 år äldre prästen! Så hon gifte sig med Halvar Halvarsson som var dräng i prästgården där de sedan blev arrendatorer. Så Sigrid Jönsd:r f.1869 i Storsjö, gift med bonden Halvar Jonsson i Frubacken Hede. Många socknar således inblandade, med olikheter i klädedräkterna? Jo-Pers-Ola och fru kom på obestånd, de flyttade 1906 till Oviken. Halvar och Johanna köpte hemman i Hallen."
Från 299 kr
Ark med tre monterade foton och text: "Eldhús med hlódum, dvs. ett brandhus, eldhus, med ryggås och ljore. Detta är den enda eldstaden i hela prästgården. Sovrummen var oeldade och prästen satt och skrev i sin skrivar stuga på vintern med vantar utan fingertoppar på händerna. Eldhuset har ingång från stora gången och är det östligaste rummet som ligger norr om denna. Det ligger med sin östra långvägg mot bakgavlarna av avträdet och prästens skrivarstuga. Jfr planskissen. a. Fotot taget från stora gången mot eldstaden. Man ser något av dörren till höger på fotot. I bakgrunden till höger syns något av det fönster som ljuset över eldstaden faller igenom. Observera att väggen är av sten vid eldstaden. Utanför stenväggen ligger torvvägg. Man eldar med torkad gödsel. b. Fotot taget från eldstaden mot den öppna dörren ut till stora gången. På andra sidan stora gången står dörren öppen in till mjölkkammaren. Det som ligger travat till vänster om dörren i förgrunden är den gödsel man eldar med här i huset. Kistan i förgrunden till vänster är densamma som syns i förgrunden till höger på foto a. c. Närbild av eldstaden. Jfr foto a."
En grupp män och kvinnor iklädda äldre folkdräkter från Härjedalen. Männen håller varsin käpp. Uppgifter från hembygdsforskaren Erik Bergström via Ulla Oscarsson i samband med bildbeställning: "(...) Fotot är publicerat i Modins ortnamnsbok, tredje upplagan, vinjett under Hede. Framtill fr.v: Jo-Pers-Ola, dvs. Olof Halvarsson f.1839 från gården JO-Pers i Hede. Hustrun Gölin Månsd:r, f.1849 Oviken, Halvar Halvarsson f. i Tännäs och arrendator i Hede prästgård. Baktill fr.v: Dotter till Östback-Erik, dvs. Erik Olsson Nääs från Bruksvallarna ingift i Östbacken Hede, dotter endera Sigrid f.1869 eller Emma Johanna f. 1876. Sedan ”Ry-Johanna” från ett fattigt torp ”nåla berget” i Funäsdalen. Hon erbjöds gifte av gamle pastor Wikström som blivit änkling och ville pungslå änkekassan. Men hon avböjde, ville inte bli änka efter den ca 55 år äldre prästen! Så hon gifte sig med Halvar Halvarsson som var dräng i prästgården där de sedan blev arrendatorer. Så Sigrid Jönsd:r f.1869 i Storsjö, gift med bonden Halvar Jonsson i Frubacken Hede. Många socknar således inblandade, med olikheter i klädedräkterna? Jo-Pers-Ola och fru kom på obestånd, de flyttade 1906 till Oviken. Halvar och Johanna köpte hemman i Hallen."
Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.