Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Gustav III - 1771-1792
Den här boplatsen låg ine alls i närheten av någon annan Mattsarveboplats, utan nere vid Bönde, den plats där Tomas och Carina Hägring nu bor på. Den låg förut under Husarve grund, men tillfördes Mattsarve vid skiftet. Boplatsen kom till 1835 när Michael Olofsson Husander född 1806 vid Husarve fick denna jordplätt från föräldragården och bebyggde den. Han gifte sig 1834 med Cajsa Maja (Catarina Maria) Jönsdotter född 1805 från Botels och de fick två barn. Äldsta dottern Cajsa Gertrud född 1837 tog över, gift 1858 med sjömannen Anders Nordin född 1829 från Snausarve. De fick 4 barn. Inget av barnen tog över, utan stället såldes 1872 till Lars Niklas Larsson född 1841 från Hallbjäns, gift 1867 med Maria Lorentina Larsdotter född 1841 från Kauparve och de fick två barn. Lars Niklas drunknade 1878 och Maria gifte om sig med den 19 år yngre Karl Niklas Larsson född 1860 från Anderse grund. Varken han eller Marias barn i första äktenskapet ärvde stället, utan det gjorde förste makens syster (?) Elisabet Andersdotter född 1865. Hon var gift med Reinhold Söderberg från Guldrupe. Söderbergs flyttade till Amerika omkring 1920 och huset stod tomt till 1942, då Söderbergs sålde det till Oscar Hult vid Bönde, som rev byggnaderna. Han sålde tomten 1977 till Siv Hägring, som byggde ett nytt hus på tomten. Hon sålde det till sin son Tomas Hägring född 1960 med fru Carina född 1963 från Hummelbos i Burs och deras barn Jonathan född 1989 och Josefine född 1992. Manbyggnaden är en liten parstuga i sten, sannolikt byggd när stället tillkom 1835.
Denna fastighet låg en liten bit nedanför Lyanders på Andersekvior och tillhörde ursprungligen Hemmor grund. Förste ägare var Olof Anders Andersson Laurin född 1811 på Hemmor, gift 1834 med Margareta Kristina född Fredlund 1805 i Alskog. De hade tre barn, varav sonen Hans född 1840 tog över föräldrahemmet. Hans utsågs av Lau kommunalstämma till sockenskräddare. Han var gift första gången 1864 med Anna Elisabet född Mattsdotter 1837 från Botels och andra gången 1865 med Anna Greta född Hammarström 1838 i Kräklingbo. Sonen Rudolf född 1878 från andra äktenskapet och hans hustru Anna Laurentina född Karlsson 1880 från Kauparve tog över. De köpte in en avsöndring 1911 från Anderse Oskar Olsson och byggde upp en liten gård på en ny boplats längre ner mot Anderse. Deras son Ivar född 1909 gift med Agnes född Pettersson 1907 i Eskelhem ärvde gården och efter den adoptivdottern Irma Kylliki född Salminen 1938 i Finland. På bilden ser vi sockenskräddaren Hans Laurin 64 år utanför sin manbyggnad, en inpanelad bulparstuga med nytt spåntak. Frågan är om inte sonen Rudolf tog med sig manbyggnaden till den nya boplatsen och byggde om den till ett snickarglädjehus med källare.
Före skiftet tillhörde den här boplatsen troligen Anderse eller Hemmor. Förste kände ägaren var Nils Ekelund född 1784 från Endre, gift andra gången 1818 med Lovisa Catarina Andersdotter född 1795 från Hemmor. Det lilla inpanelade bulbostadshuset på bilden kan vara från deras tid, men ännu mera troligt är att det är äldre och att de köpt det begagnat och flyttat hit. Nils och Lovisa fick 3 barn, varav dottern Eva Nilsdotter född 1818 gift 1846 med Hans Larsson Vallander född 1807 från Anderse tog över stället. De fick 5 barn och äldste sonen Hans Vallander född 1850 ärvde stället. Han gifte sig med Maria Lauvall från Änges i Burs och de fick en son Gunnar, som reste till Amerika. Fadern reste sedan också till Amerika och dog där. Maria sålde stället 1899 till svägerskan Anna Margareta född 1855 och hennes man målaren Oskar Lindgren född 1861 från Ala men verksam i Visby. Maria flyttade till Hemmor på När. Byggnaderna hade fram till skiftet stått på ofri grund, men tomten köptes in av Oskar. Anna och Oskar hade två barn. Efter Oskars död köptes fastigheten 1936 av dottern Ainas son målaren Ivar Lindgren född 1905 i Boge. Ivar gifte sig 1933 med Margit Ahlqvist född 1902 från Guldrupe och de fick dottern Gunvor 1942. Gunvor gifte sig med sonen i granngården Erling Hansson, varvid fastigheten såldes till Oskar och Edit Pettersson som innehade den till 1976. Anders Hallqvist född 1950 från Mickelgårds på När och hans fru Birgitta född 1951 från Levide köpte stället och bor ännu där.
Detta ställe kom till 1892 då möbelsnickaren Johan Lingvall född 1853 från Fole, gift 1888 med Margareta Maria Bolin född 1867 från Hallsarve, uppförde manbyggnaden på ofri grund tillhörigt kyrkan. Genom skiftet övergick denna mark till Karl Danielsson Fie, som ägde mark vid Gumbalde och av Karl fick man köpa fri tomten. Dottern Anna Lingvall född 1894 övertog stället 1920, gift 1919 med Oskar Pettersson född 1889 från Hallsarve på När. De köpte 1921 10 tunnland jord av Vilhelm Karlsson Sunnkörke och senare ytterligare jord och skog och bedrev jordbruk. Deras dotter Ellen Pettersson född 1921 ärvde stället 1951, gift med Ingvar Olsson född 1920 från Bjärges drev gården vidare till 1985 samtidigt som Ingvar var klockare i Lau. 1980 tog yngsta dottern (?) Anne-Marie Olsson född 1957 över fastigheten, vilken hon alltjämt innehar tillsammans med sin man Göran Storm. På bilden ser vi manbyggnaden, ett modernt snickarglädjehus stående på en låg källarvåning i sten. Huset har en välarbetad veranda i tidens stil. Taket är troligen belagt med papp.
Pix AB. Maskin från fabriken. 10 december 1944. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson i lokaler på Söder. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Pix konfektfabriken. 1947. Tillverkade Pixtabletten och andra välkända produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson i lokaler på Söder. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabriks-lokaler vid Hantverkargatan, året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de hals-tabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 över-togs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bo-gården. Reportage för Arbetarbladet.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Det hade först meddelats att ett tåg n:r 2 från Berlin via Trelleborg var inhiberat på grund av att en ångfärja försenats och därför skulle tåg n:r 12 från Köpenhamn via Malmö gå före. Färjan kom emellertid i så god tid att tåg n:r 2 kunde avgå och skulle möta tåg n:r 751 i Bankeberg. Kontorsbiträdet Eriksson i Malmslätt överlämnade till kontorsbiträdet Kjellson och gav då denne underrättelse om ett telegram. I signaltornet där växlarna ställdes om jobbade stationskarlen Carlsson. Anledningen till att han omlagt växeln på det sätt han gjorde var en av det senare stationsbiträdet given order, att tåg n:r 751 skulle fortsätta och möta tåg n:r 2 i Bankeberg. Stationskarlen fick uppfattningen att det var tåg n:r 12 som skulle möta i Bankeberg, då han trodde att tåg n:r 2 blivit inställt. Det senare meddelandet att tåg n:r 2 trots allt utgått från Trelleborg hade aldrig delgivits stationskarlen. Växlarna hade, vilket framgick av undersökningen, aldrig kontrollerats av stationsbiträdet Kjellson. Då stationskarlen gick ner från ställverket såg han tåg n:r 12 på ingående 10 meter från det andra loket. Ögonblicket därefter kom kollisionen med tåg n:r 751.22 personer omkom och 12 skadades. Bland de omkomna fanns August Strindbergs dotter Greta von Philp. Hennes man Henry von Philp överlevde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.