Sedan mitten av 1950-talet markera fastigheten Drottninggatan 24 korsningens sydöstra hörn mot S:t Larsgatan i Linköping. Fasaden annonserar husets initiativtagare i föreningarna KFUM och KFUK. Även tydligt markerat var man fann den långvariga textilbutiken Anna-Claras och vägen mot SAABs utlokaliserade kontor. Foto omkring 1965.
Från 299 kr
Trevlig att kunna lyfta fram ett anspråkslöst hus som fått behålla sin plats i centrala Linköping. Gårdshuset till fastigheten S:t Larsgatan 40 är dessutom egenartat med sina tre våningar trots det lilla formatet. Byggnaden uppfördes sannolikt i samband med gatuhusets tillkomst vid förra sekelskiftet.
Mellan gatuhusen till Sankt Larsgatan 24 och 22 skymtar den äldre fabriksbyggnaden till en storindustri i Linköping. Ullholms strumpfabrik var dock sedan början av 1950-talet etablerad i en då ny anläggning utmed Industrigatan. Från slutet av 1960-talet drev Berndt Persson färghandel i det så kallade Odd Fellow-huset till höger. Foto 1973.
Märkvärdigt nog består ännu bildens hus i centrala Linköping. Sedan 1950-talet dock sammanbyggt med affärs- och bostadsfastigheten S:t Larsgatan 25 men för egen del utmed Göran Dyks gata. I äldre tider utgjorde byggnaden gårdshus till fastigheten Storgatan 34, där annonserade Martin Ängquist länge drev sin kemiska anstalt. Upplysningsvis inrymde huset en tid fotografen Swen Swensons ateljé.
I hörnet av Kungsgatan-S:t Larsgatan i Linköping låg fram till tiden för fotografiet bildens fastighet, Kungsgatan 31. Huset hade uppförts i ett tidigt skede efter att gatan lagts ut vid mitten av 1800-talet. Vid Skinn-Metro och hos frisör Bengt Andersson beredde man sig på att flytta ur lokalerna.
Mellan vad som kan kallas Odd Fellows hus och Linköpings posthus låg tills det revs under 1930-talet S:t Lars församlings gamla komministergård. Med tiden hindrade huset en önskad breddning av S:t Larsgatan, vid sidan av Postverkets vilja till utbyggnad. Fotoåret 1927 var byggnaden ännu i bruk som komministerbostad i husets övre våning och affärsverksamhet i gatuplanet för Linköpings Nya Hattfabriks Modemagasin.
Gatuhörnet mellan St Larsgatan och drottninggatan januari 1952. Bilden är från ett reportage om trafiken i Linköping. Kiosken med Cloettaskylten uppfördes 1932. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Utsikt över Linköping. Vy från Kittelberget mot nordost. Bilden kan dateras till 1894 bland annat genom uppförandet av Linnégatan 25 i bildens vänsterkant och grundläggningen av byggmästare Anders Gustaf Johanssons hus i hörnet av S:t Larsgatan och Linnégatan. På grund av defekter är bilden beskuren.
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Bortom parken ses det fantasifulla hus som senare erhöll adresss Sankt Larsgatan 5. Vid tiden för bilden var det privatägt men kom från början av 1900-talet att inrymma expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). I höger bildkant ses Järnvägshotellet. Bilden kan bestämmas till våren 1894.
Sankt Larsgatan i Linköping genom ett kolorerat brevkort. Motivet kan dateras till omkring 1910. På den obebyggda ytan till vänster skulle Frimurarehotellet stå klart 1912, och grönskan till höger ersättas med Johannes Dahls sammanbyggda femvåningshus i nationalromantisk stil. Men ännu kunde Linköpings Litografiska annonsera på brandgaveln till sitt kontor.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Under rubriken "Gamla Linköping" samlade amatörfotografen Fritz Lovén en serie bilder från hemstaden 1929, ur vilken detta något gryniga men illustrativa motiv är hämtad. Vy längs Storgatans svaga lutning upp mot Stora torget. I blickfånget kvarteret Dahlian. För övrigt hade antalet bilar vid tiden ökat. Så pass att en konstapel stundom ansågs behöva dirigera trafiken genom gatans korsning av S:t Larsgatan.
Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.