Vy över Järnvägsparken i Linköping. Bortom parken ses det fantasifulla hus som senare erhöll adresss Sankt Larsgatan 5. Vid tiden för bilden var det privatägt men kom från början av 1900-talet att inrymma expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). I höger bildkant ses Järnvägshotellet. Bilden kan bestämmas till våren 1894.
Från 299 kr
Sankt Larsgatan i Linköping genom ett kolorerat brevkort. Motivet kan dateras till omkring 1910. På den obebyggda ytan till vänster skulle Frimurarehotellet stå klart 1912, och grönskan till höger ersättas med Johannes Dahls sammanbyggda femvåningshus i nationalromantisk stil. Men ännu kunde Linköpings Litografiska annonsera på brandgaveln till sitt kontor.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Under rubriken "Gamla Linköping" samlade amatörfotografen Fritz Lovén en serie bilder från hemstaden 1929, ur vilken detta något gryniga men illustrativa motiv är hämtad. Vy längs Storgatans svaga lutning upp mot Stora torget. I blickfånget kvarteret Dahlian. För övrigt hade antalet bilar vid tiden ökat. Så pass att en konstapel stundom ansågs behöva dirigera trafiken genom gatans korsning av S:t Larsgatan.
Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Fotografiska vintermotiv är inte så vanliga från äldre tider. Rimligtvis var det tidens teknik som satte begränsningar men icke förty förekommer de. Som här när Linköpingsfotografen Didrik von Essen vid förra sekelskiftet ställde upp sin lådkamera i S:t Larsparken för en plåt mot Östgötabankens palats i hörnet av S:t Larsgatan-Storgatan.
Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
Vinjetterat porträtt av Ludvig Aurell. Efter en karriär som direktör vid Sundsvalls handelsbanks kontor i Stockholm erbjöds han 1908 samma tjänst för Östergötlands enskilda bank. I samband med detta inflyttade han till Linköping med makan Christina Lundahl och parets två barn. Familjen var bosatt i vad som senare kom att kallas rådman Hultmarks villa i hörnet av Linné- och Sankt Larsgatan.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Parti av Vasavägen i Linköping. Vy österut från vägens skärning med Klostergatan. Till vänster det så kallade Miljonpalatset. Uppförd 1897-98 och var den byggnad som först anlades invid vägen. Till höger, bortom Sankt Larsgatan, ses Linköpings Litografiska och i fonden det så kallade Överstehuset invid sitt tvillinghus utmed Repslagaregatan. Året är 1907.
Gårdsinteriör från förra sekelskiftets Linköping. En påskrift ger oss adressen S:t Larsgatan 13, men med hänsyn till stadens revideringar av gatunummer måste en reservation lämnas. Bland möjliga platser passar miljön ändå bäst in på dagens nr 13, dåvarande nr 27, och vi hamnar då i änkefru Tåhlins trädgård.
Nära Trädgårdstorget en bit ned utmed den ännu ack så trånga Nygatan, låg detta i omgångar utbyggda bostadshus. Den stadsgård det tillhörde hade sin huvudbyggnad belägen i hörnet mot Sankt Larsgatan och övriga bostadshus låg utmed gatan i sydlig riktning. Vy från västsydväst 1929.
Fönstren putsas på längan till Tornbergska gården i Linköping. Här önskade man få in solljuset men på andra ställen ville man hålla det ute. Till höger har man kalkat rutorna för att inte besväras av den lågt stående solen i väst. Husraden låg tills den revs utmed Sankt Larsgatan. Fastighetens gatuhus låg i hörnet av Storgatan.
St Larsgatan i Linköping. Korsningen mot Kungsgatan. Man ser en man i hatt i mitten av bilden. Folkvimmel. Gatuvy. Centrum. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Nils Ström och Lars Westergren på JW plåtslageri skottar snö på taket på järnvägsbostäderna på St Larsgatan 3. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
St Larsgatan i Linköping. Korsningen med Kungsttan. Till vänster Skrädderi för både miliär- och civila kläder. I mitten av bild Frimurarhotellet. I mitten ser man även en cyklande polis. Cykel. Cigarraffär. Speceriaffär. Folkvimmel. Centrala Linköping. Gatuvy. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Sekreterare Willgott Stenholm, f. rektor David Blomqvist, greve Eugène von Rosen, justitierådet Axel Afzelius, director musices Sven E Svensson, friherrinnan Wera von Essen, konstnären David Wallin och stipendiedonatrix Elisabeth Ringnér bland åhörarna när Uplands nation firade 300-årsjubileum, S:t Larsgatan 11
Korsningen S:t Larsgatan/Nygatan vid Trädgårdstorget, sedd mot den gamla bebyggelsen som ersatts med Delfinpalatset år 1927. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.