Bilden visar hemmansägaren fröken Karin Jonsson som hässjar hö på gården Jon Jons i Trödje den 13 juli 1939. Hon ägde gården tillsammans med sin syster Stina. Reportage för Norrlandsposten.
Från 299 kr
Vy från Grankullen Gården närmast fotografen Hällemossen numera Högsbo (Hjärtums-Torp 5:3) Vita husen Nedra Hagen 1:5, till hö gården Tomten 1:2. I bakgrunden gårdarna i Utby
Skolklass, klass 1. Främre raden till hö. Ingalill Hansson, andra raden i mitten Sonja Eriksson, Hallen, stående främst Rolf Johansson Jägrud, Heljered, sittande till vä. på näst sista raden ? Pettersson, Högen, längst bak Greta Alm Andersson.
Kållereds missionsförsamling, utflykt för juniorer eller söndagsskolan ca. 1935-40. Kvinnan i blommig klänning till hö. Ella Gustavsson, Nybo. På flaket bl. a. Stina Svensson och Rut Johansson Sandberg. Familjen Svenssons lastbil som ibland byggdes om till "buss" för utflykter med missionsförsamlingen.
Sporred 1:8 "Fredriks". Till höger syns gården "Brunos" med växthus. Tredje personen stående fr. vä. Gerda Larsson f. 1880 d. 1981. Stående längst till hö. Fredrik Larsson f. 1874 d. 1961. Tredje personen fr. vä. sittande Estrid Larsson. Övriga ?
Pressbyråns vykort med text på baksidan. Detta vykort inköptes den 8 augusti 1956 uti Svenska Pressbyråns kiosk intill järnvägsstationen i Höör, då stmbefattningen vid stn innehades av Einar Mauritz Ardevall född 1894 från år 1951. Höörs station med sign. H.ö. ligger å 10 ts, 10 bs och 10 ms, linjesträckan Eslöv-Hässleholm. Lönegraden för stinsbef. är f.n. ca 20. Stn. har 5 spår. Sp 1. nedspåret för tåg mot Eslöv och sp. 2. uppspåret för tåg mot Hässleholm. Sp. 3. sidotågväg. Fraktgodsmagasinet med exp. vid södra magasinsgaveln ligger rakt framför stationshuset. Stn. har fällbommar i båda ändar av bangården. Dubbelspåret lin Malmö C--Hö-- Hässleholm är försett med s.k. automatisk linjeblockering med blp.
Ladugården till Slattefors herrgård var som sig bör en präktig byggnad delvis uppförd i tegel. En julikväll 1988 eldhärjades olyckligtvis anläggningen i en brand som dessutom kom att visa sig vara anlagd. Lyckligtvis var gårdens djur på bete men den intilliggande logen hade dagarna före branden fyllts med 100 ton hö. Foto 1982.
En för Storsudret ordinär vast av kalksten med någon gråstensinblandning. Balklidets balkar är för klena och krokiga. Här har Masse rätt om hailvast. Se Nr 218. Lägg märke till att gräset är slaget utanför vasten, det var de fattigas foderplats, de fick ta hö och beta på vägkanter och dikesrenar.
En kvinna stående på en scen iklädd kjol med tillhörande liv förkläde och huvudduk, I handen en skära och under armen det hon skördat. På scengolvet ligger mera hö (?) och i bakgrunden en fond med ett fält med gröda och två hus och några tallar om syns i fjärran.
Nödinge socken. Bönkrake. Krake: stör med gröda upphängd för torkning. Krakstören är ofta försedd med krakstopp, en tvärslå som hindrar den krakade grödan att vila på marken. Upphängning av grödan på krake, krakning, tillämpas numera mest för hö, eftersom praktiskt taget all stråsäd och även fröodlingar av olika slag skördetröskas.
Nödinge socken. Ärtkrake. Krake: stör med gröda upphängd för torkning. Krakstören är ofta försedd med krakstopp, en tvärslå som hindrar den krakade grödan att vila på marken. Upphängning av grödan på krake, krakning, tillämpas numera mest för hö, eftersom praktiskt taget all stråsäd och även fröodlingar av olika slag skördetröskas.
Erik Bengtsson (född i Dammkärr, Tulebo 1899 - död 1991 i Vommedal) kör hö med sin häst vid Heljered Sörgård "Skräddarns", cirka 1950. Han ägde och brukade gården tillsammans med hustrun Margit. Gården blev senare Heljereds förskola. I bakgrunden ses Tollered/Ekansås.
Hembygdsdag på Långåker i Kållered, år 1984. Kvinnan som syr näversöm är Maj-Britt Andersson från Hembygdsföreningen. I bakgrunden till hö. är Ingrid och Gustaf Carlsson, Backen, Kållered. Till vä. okänd dam, Knut Sund och Karl Werner, hemslöjdare från Kållered. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Halmtaken verkar vara alldeles nylagda på denna bild av ladugårdsbyggnaderna. Längan mot vägen innehåller fähus medd två gödseldörrar och flera fönster. Ladan är mycket stor och bör också ha använts till hö och inte bara halm. Man ser vilken omsorg man lagt ner på att få vackra byggnader man jämn fönstersättning. I ladans gavelspets sitter ett stort rikt spröjsat fönster i tidens smak, vilket gav ljus in till foderloftet. Till höger skymtar magasin, brygghus och manbyggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.