Hovby församling i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland (Västra Götalands län). Ca 35 fornlämningar är bevarade. Förutom två stenåldersboplatser (och talrika lösfynd) ligger de på ett höggravfält från yngre järnåldern nära ån vid Västby. Vid Östby finns en ödekyrkogård och grund efter ännu en medeltidskyrka. Se vidare artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=205469
Från 299 kr
Anna Bergström. Vardagslärarinna i Hornborga Baptistförsamling 1877-83. Född 1843 17/7 i Husby, Rekarne, Nyköpings län. Död 1883 28/5 i Hornborga. Förut ordinarie lärarinna i Eskilstuna, men där skild från sin befattning på grund av anslutning till baptismen. Skolan hölls i gamla Arvidsgården, Hornborga.
Kristina Mellqvist, småskollärare i Hornborga 1884-88. Född 1860 27/8 i Trässberg. Död 1930 i Skara. Kristina var enarmad och mycket ilsken av sig, varför det lätt blev "smäll" av. Hon skildes från tjänsten den 6/12 1888 på grund av klagomål över barnmisshandel.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Tubbetorps station. Efter det att Ekebergs Sanatorium var färdigställt omkring 1918 ansågs att en station förenad med post var väl motiverad. Men redan efter ett par år blev stationen indragen på grund av det ringa trafikunderlaget. Före denna epok fanns banvaktstuga nr 7. Där residerade banvakten Gustav Pettersson, även kallad "Petter 7". Foto från sekelskiftet 1800 - 1900-talet.
Hovby församling i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland (Västra Götalands län). Ca 35 fornlämningar är bevarade. Förutom två stenåldersboplatser (och talrika lösfynd) ligger de på ett höggravfält från yngre järn- åldern nära ån vid Västby. Vid Östby finns en ödekyrkogård och grund efter ännu en medeltidskyrka Se vidare artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=205469.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallningsefftekter på grund av strömningar i ett bad, i vilket filmytan har hållits vertikal. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 463.
Lägret brytes. Till höger Andrée och Fraenkel vid den upp -och nedvända båten. Freankel var den starkast av de tre och han drog också den tyngsta bördan. Senare blev han på grund av fotbölden oförmögen att släpa sin kälke. Framtagning av bilderna gjordes av docent John Hertzberg år 1930 på Fotografi, Tekniska Högskolan.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vid ytterligt stark avbländning kan skärpan åter avta på grund av ljusets böjning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 82.
Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. "Heider" försäljes av AB Cyclone, Köpenhamn.15 hkr motor.2 skärig. Kraftöverföringen medelst fritionsskivor som på grund av slirningen bliva mycket varma under gång.Idealiskt lätt omställning för olika hastigheter. Plogarana kunde lyftas samt transporteras av traktorn utan hjälp av plogvagnen.
Utsikt från "Sven Dyring", Murbergsviken, mot SO. Strandpartiet mellan udden mot Murbergsviken och söderut mot det område där kolkajen och kolmilorna låg ska ha fått sitt namn efter ett fartyg, "Sven Dyring", som skall ha strandat eller gått på grund där.
Vårvintern 1972 var den inre restaureringen av Bankekinds kyrka i full gång. Hela kyrkorummet målades om i en ljusare färgsättning anpassad till kyrkans fasta färginslag av antikvariskt intresse. Här en blick mot kyrkans kor där de tidigare igensatta fönstren tillfälligt tagits fram för att åter igenslutas med en grund nisch. Kyrkan återinvigdes den 3 september i närvaro av biskop Ragnar Askmark.
'Bildtext: ''Ekar, som på grund av blåsten icke kunna växa högre än berget.'' Närbild på ekar som växer i skydd av berg. :: :: Fotonr. 7047:2-23 indelad under rubriken ''Atmosfäriska skador på skogen, skogseld och släckning därav.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Bild 295. Trots plantering men på grund av betning med kreatur icke nöjaktig skogsåterväxt.'' :: :: Fotonr. 7048:1-26 indelad under rubriken ''Däggdjur, Människor''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. a. Till höger syns en kajak som ligger vänd. Kajaken mitt på fotot ligger med översidan uppåt. Sittbrunnen är täckt, på grund av regnet. Den uppblåsta sälhuden och redskapen på kajakens ovansida syns bra. b. Samma kajak som mitt på foto a. Demonstration av harpunen för att visa hur harpunspetsen, när den träffat bytet, lösgöras från skaftet."
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Skor från Löfsko som hade sin grund i Göteborg 1909. Året efter köper skohandlaren Joseph H. Eklöf i Jönköping fabriken och flyttar tillverkningen till sin hemstad. Fabriken ligger i hörnet av Barnarpsgatan och Kungsgatan. Namnet på fabriken blir Löfsko.
Barkmanska gården på sin nya plats i Gamla Linköping omkring 1970. Huset hade sedan det grundlades 1713 stått utmed Apotekaregatan öster om domkyrkan. Gårdens namn har sin grund efter byggherren tillika jägmästaren Carl Gustaf Barkman. Över tid har självfallet en rad namn stått på fastighetens ägarbevis. Efter den mer sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall, kallas gården stundom även Hallska.
Fartygsporträtt som visar pansarbåten Niord till ankars. Fartyget syns från babordssidan där en skeppsbåt ligger förtöjt. Flera repstege leder upp till däcket. Vid akterskeppet ligger ett mindre ångfartyg som verka håller på att försörja pansarbåten. På förskeppet arbetar två men. I bakgrunden syns kusten. Förgrunden domineras av en stor stenblock och man anar strandkanten på grund av tång i vattnet.
Teater- och biocafé. Bord och stolar samt cafédisk. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Interiör från teater- och biosalong. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Trapphus. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.