Orig. text: Läroverkets dansorkester.
Från 299 kr
Busiga bassar på 1930-talet.
Texten på svarta tavlan i bakgrunden: Kulsprutekompaniet I 5. Linköping den 20.2.1925.
Orig. text: 5 febr. B.V. Bolaget. tagna på 9. avd. lasarettet.
Orig. text: 7 okt. Bussavdelningen. Ambulansbil tagen vid T.1. Verkstäderna.
Furhoffs hus. Lasarettsläkaren Ludvig Åman lät 1877 uppföra denna byggnad i nyrenässans. Arkitekten är okänd. Så småningom kom fastigheten i fabrikör E. F. Furhoffs ägo. Han grundade 1899 sin firma med inriktning på vattenledningsanläggningar. I hörnet med Platensgatan lät han 1915 inreda en butik efter Axel Brunskogs ritningar.
Torgförsäljning på Trädgårdstorget vid påsktid. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Trädgårdstorget sett från Tanneforsgatan, mot Delfinpalatset vid korsningen med Nygatan. Trädgårdstorget togs i bruk år 1863 och hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
S:t Larsgatan sedd norrut från korsningen med Nygatan.
Springschas på Bokhållaregatan.
Hamngatan sedd mot söder från Magasinstorget intill korsningen Hamngatan/Drottninggatan. I tvåvåningshuset mitt i bild låg Blombergs bageri i suterrängplanet mot gatan.
Klostergatan sedd mot norr med Grönlunds backe. Vid backens slut korsas gatan av Ågatan.
Nygatan sedd mot öster vid korsningen med Repslagareagatan. Närmast till höger det nybyggda Domusvaruhuset. I kvarteret nedanför Knut Jonsons glasaffär.
Orig. text: Djurgårdsgatan vid Busscentralen.
Grands biograf, hörnet S:t Larsgatan/Drottninggatan. Efter första världskriget öppnade biografen Victoria i denna byggnad. vid en upprustning 1933 installerades ett nytt ljudsystem och det nya namnet blev Ljudbiografen Grand. Grand hade träbänkar och därför lägre biljettpris än övriga biografer i staden. Byggnaden revs 1963.
Affärsbyggnad med bl.a. Hallstens Pappers & Tobakshandel, Östergötlands Radiokompani - Radiokompaniet, Ajaxsons efterträdare (Snus-Violas kafé). Närmast till höger Grand-biografen där man gör reklam för filmen På väg till Kongo.
Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Det lilla huset mitt i bild är Mamsell Agardhs skola. Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.' Byggnaden närmast till vänster är Anderska gården. Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades till Gamla Linköping 1958.
Nygatsbacken sedd mot öster i höjd med Barnhemsgatan. Backen i bildens bakgrund försvann på 50-talet. Systrarna Pettersons gård (låga byggnaden till vänster i bild): Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården (låga byggnaden mitt i bild): Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping Den högre byggnaden uppfördes på 1860-talet när hovrättskommissarien Pedro Adolf Dahlstedt ägde gården.
Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Från vänster Systrarna Pettersons gård, Anderska gården. Systrarna Pettersons gård: Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping från Nygatan 58. Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården: Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping.
Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.