Kaserngården, våren 1983 Regementets befälskårer fotograferad inför NBO 1983. Bild 1: vänstra tredjedelen av bilden. Bild 2: personerna numrerade, namnen nedan. 1-10 1. Sören Andersson 2. Per-Olof Malmsten 3. Stefan Ceder 4. Ulf Tengbrand 5. Erik Lundqvist 6. Bengt Wijkström 7. Håkan Forsmark 8. Wille Glatz 9. Lars-Erik Pettersson 10. Björn Dyrsen 11-20 11. Carl Victor Sandberg 12. Göran Ohlsson 13. Jan Frykman 14. Hans Norlén 15. Bernt Hasselrot 16. Tord Jansson 17. Hans Håkansson 18. Timo Mellin 19. Åke Svensson 20. Mikael Hallberg 21-30 21. Göran Egerqvist 22. Jaak Kallak 23. Kurt Schymberg 24. Staffan Löding 25. Okänd 26. Kent Ekman 27. Bengt-Erik Larsson 28. Lars Liljenstolpe 29. Alf Gustafsson 30. Arne Ljungsberg 31-40 31. Roine Hellberg 32. Bo Fornér 33. Tony Lööw 34. Rolf Nordlund 35. Okänd 36. Sultan 37. Okänd 38. Sven-Erik Asplund 39. Leif Anväg, fd Boström 40. Okänd 41-50 41. Tommy Duvefeldt 42. Sören Fagerberg 43. Tomas Ytterberg 44. Ivar Fredriksson 45. Tommy Jansson 46. Claes Carlsson 47. Stefan Anderlund 48. Christer Schlegel 49. Denniz Nordsten 50. Billy Scott 51-58 51. Stefan Holm 52. Magnus Agge 53. Stefan Granberg 54. Bernt Kindlund 55. Svante Blomkvist 56. Kurt Harg 57. Sven Olof Ericsson 58. Björn Stenman, fd Pettersson.

Från 299 kr

De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.

Från 299 kr