Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johan Bernhard Lundberg. Född 15/10 1844 i Skara. Död 29(5 1920 i Älgarås. Intagen vid Skara skola 1854. Studentexamen i Uppsala 1866. Prakt. teol. ex. 1872, prästvigd samma år. Tjänstgjorde i Husaby, Götene, Varnhem och N. Ving. Komminister i Hova pastorat 1884. 1. Hustru Anna Sofia Bergenson, f. 1856, d. 1889. Anton Bertil f 1876 26/8 i Stenum. Farmare i U.S.A. Konrad Emanuel f. 1877 18/11 i Stenum. Handlande. Ester Helena f. 1883. Dog ung. Nanny Maria f. 1885 28/5 i Stenum. Sjuksköterska. John Samuel f. 1887 14/1 i Älgarås. Kontorist. 2. (1890) Gustava Lindén f. 10/5 1856 i Acklinga, soldatdotter Hildur Gustava f 1892 10/3 i Älgarås. (Ovanstående uppgifter liksom följande hämtade ur "Skaraborgsbygden" årg. 1919, Cederbom-Friberg: Skara stifts herdaminnen 1850-1930 samt husförhörslängd i Älgarås.) Ivrig botanist. Hade stora samlingar insekter, fågelägg, snäckor och växter. Det berättas att L. på väg till en examen i skolan upptäckte en sällsynt fjäril, som fladdrade förbi. Denna raritet kunde han inte låta gå sig ur händerna, utan en vild jakt började. Efter en längre språngmarsch, varunder prästrocken åkt av, lyckades han fånga fjärilen. Vid gott humör, men utan prästrock kom han någon timme försenad till skolan, varifrån utgick skallgång efter rocken. Lundbergs samlingar och botaniska trädgård tillvann sig både svenska och utländska fackmäns intresse. L. var mycket barnkär. Det var också en from barnasjäl, som lyste fram bakom de tjocka glasögonen, något hjärtegott, som inte lämnade någon oberörd. Han var uppskattad för sitt goda, vänsälla väsen och sitt givmilda och uppoffrande sinnelag. Hans predikan var lågmäld. Mystiker och spiritist. Samtal med andevärlden "våra bröder från vägen". I Hova prästgård fanns en salssoffa i vars vänstra hörn L. aldrig ville sitta, emedan det var den avlidne kyrkoherdens, Anders Lexell, plats. Han påstod sig utan slagruta kunna förnimma vattenådrornas gång i jorden. Ifråga om vardagliga ting glömsk och opraktisk. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Gården Hemmor delades första gången omkring 1690 mellan bröderna Olof och Hans Andersson och Olof fick denna gårdspart. Han var gift 1692 med Carij Larsdotter från Gannor och de fick 4 barn. Olof dog och Carij gifte om sig 1707 med Anders Michelsson och han stod som ägare fram till sin död 1730. Sonen Anders Olofsson född 1701 och gift 1727 med Elisabeth Thomasdotter född 1706 från Anderse tog över gårdsparten 1732. De fick 7 barn, varav sonen Anders Andersson född 1733 tog över parten 1765. Han blev gift första gången 1762 med Elisabet "Lisken" Persdotter från Rikvide i Silte och fick två söner med henne. Anders gifte sig andra gången 1781 med Elisabet Nilsdotter född 1756 från Hemmor på När och de fick 6 barn. Gårdsparten delades sedan mellan Anders Andersson från första äktenskapet och Nils Andersson från det andra. Olof född 1791 tog över denna part, han gifte sig 1811 med Magdalena Greta Johansdotter född 1790 från Bönde och de brukade gårdsparten till 1840. De fick 9 barn, varv 3 dog som spädbarn. Dottern Margareta Stina Olofsdotter Hemin född 1818 tog över parten, gift 1845 med Olof Johansson Rudin född 1808 från Lojsta. Av deras 4 barn blev det sonen Olof Johannes Rudin född 1846 gift med Jakobina Ahlgren född 1844 från Stenstugu i Burs som blev nästa ägare. Ende sonen Hugo Rudin född 1879 ärvde sedan parten 1911, gift med Hilma Eleonora Veström född 1881 från Line i Hörsne. De fick en dotter som gifte sig till Näs. När Hugo Rudin dog 1939 köptes gården av hans svåger Vilhelm Veström född 1900 från Hörsne. Han var gift 1922 med Märta Ragnhild Maria Levander född 1901 från Bolarve i Garde. Deras son Vilhelm Veström född 1928 blev näste ägare. På bilder ser vi den nya mycket stora manbyggnaden från 1905, ett extremt modernt hus för sin tid. Det har en hög sockel som rymmer en källare, bostadsvåningen är också hög och det finns sannolikt inredda rum vid gavlarna på vinden. Huset är byggt i vinkel med en glasveranda i hörnet, det hörde också till tidens stil. Fönsterfoder och takavslutningar är dekorerade i sann schweizerstil. Till vänster syns en bit av brygghuset.

Från 299 kr

Masse har stått intill staketet inne på grannpartens tomt och avbildat norra partens manbyggnad och flygel så att det går att skymta manbyggnadens gavel och därmed dess utseende. Manbyggnaden är en parstuga, möjligen med ursprung i ett flistakshus och kraftigt ombyggt till ett stilmässigt snickarglädjepåverkat hus 1887. Om bakgrunden stämmer, höjdes bjälklaget och man grävde ur en källare, ett stort tak drogs ut över gavlar och långväggar och stora fönster togs upp, medan den gamla dörren med överljusfönster återanvändes. Taket täcktes med spån, ett rätt nytt material på 1880-talet. Flygeln under faltak är troligen lite äldre och innehöll brygghus och drängkammare med ovanpåliggande magasin, den revs på 1980-talet (?). Grindarna är av typisk sort för socknen. På marken ligger två karlar, men vilka de är har ännu inte gått att utröna, troligen drängar. Botvide brukades 1670 av Christoffer Botwede och var då en part. 1681 var gården delad i två parter mellan Peer Hansson och änkan Margareta. I början på 1700-talet var gården en part igen och brukades då av Christoffer Christoffersson, gift första gången 1708 med Gertrud född Larsdotter 1688 från Smiss död 1722, gift andra gången 1723 med pigan Berta. Christoffer och Gertrud fick två barn, Maragreta och Lars och Botvide delades mellan syskonen 1744. Ägare av denna part blev Margareta född Christoffersdotter 1712, gift första gången 1731 med Per Persson och andra gången1739 med Hans Persson från Uggårde i Rone. Margareta fick fyra barn, varav dottern Clara Hansdotter född 1740 övertog parten 1776 med sin man Johan Johansson född 1753 i Alskog. Det var Clara och Johan som byggde nytt hus i sten på gården 1792. De fick tre barn, där sonen Johan Johansson född 1783 ärvde gårdsparten, gift 1804 med Elsa Cajsa född Thomasdotter 1785 från Hallsarve. Deras äldste son Johannes född 1807 tog över parten, gift 1833 med Cajsa Lena född Hansdotter 1810 från Gumbalde och deras äldste son Johannes Johansson född 1834 tog i sin tur över, gift 1863 med Anna Cajsa född Danielsdotter 1837 från Gannor. Dottern Josefina född 1866, gift 1885 Johan Niklas Johansson född 1860 från Bönde blev husbönder 1893. Johan Niklas dog 1903 och Fina gifte om sig 1912 med Jakob Nilsson på Hallsarve och flyttade dit. Gårdsparten sålde hon till Herman Larsson från Fie född 1887, gift 1913 med Anna Mattison född 1889 från Bjärges lilla boplats vid Snausarve. De fick fyra döttrar, varav dottern Annie Larsson född 1916 blev näste ägare, när hennes man Albert Engström född 1916 från Folke i När köpte parten 1947 av sin svärfar. De fick två söner. Gårdsparten köptes (?) av Birgit Lundin född 1944 från Snausarve och hennes man Rolf Ebbesson född 1943 (?) från Skåne och slogs ihop med Birgits föräldragård. De brukade den sammanslagna gården till 2003 (?), varefter den arrenderades ut.

Från 299 kr

Solhemsgatan 10 år 1925. Arvskiften efter dessa finns i arkivsamlingen. Den 30 april 1921 gifte sig änkan Hilda Börjesson om sig med den 16 år yngre Gustaf Adolf Hallgren. Lisa Hallgren var en gladlynt och snäll, alltid vänlig mot oss barn. Ett av herms nöjen var att spela på Åby. Hon var också en duktig sömmerska som anlitades både av privatpersoner, som av sin dotter och mågs firma. GA Hallgren arbetade hela sitt liv på Papyrus. Elna Börjesson utbildade sig till sömmerska och gifte sig med Paul Kristoffersson som var skräddare. Tillsammans ägde de ett Dam och Herrskrädderi som låg på Frölundagatan 20 i Mölndal. Elna och Paul Kristoffersson hade en son Tore född på 1940-talet. Åke Börjesson gick i Centralskolan i Mölndal som då var nybyggd. Hans betyg finns i arkivsamlingen. Sitt första arbete hade Åke hos JE Hillerströms speceriaffär Frölundagatan 49. Hans arbetsbetyg finns också bevarat. Därefter började han arbeta i Göteborgs Gardinfabriker AB i Getebergsäng, Göteborg. Åke blev kvar där till fabriken lades ner 1958, han var då appretyrmästare. Appretyr är en sorts tygbehandling som gör tyget stelare. På Gardinfabriken mötte han sin blivande hustru Ingalill Dahlberg f 9/8 1915 i Örgryte Göteborg. Ingalill var dotter till Gideon och Emma Dahlberg. Gideon var född 1888 i Göteborg och arbetade som förgyllare vid Göteborgs Guldlistfabrik i Getebergsäng. Emma var född 1888 i Fässberg. Hennes far var vid hennes födsel trädgårdmästare hos Baaz på Katrineberg. Gideon och Emma Dahlberg bodde på Rosenhill, ett bostadsområde i Getebergsäng. De fick 6 barn. Senare flyttade till en lägenhet i det då nybyggda Burås. Åke Börjesson hade många intressen. Han var friluftsintreserad och hade tillsammans med kamraten Yngve Karlsson (Koks-Karlsson) en kanot. Det finns många foton på utfärder med kanoten. Åke hade också en segelbåt "Laila" som låg vid Hängesten på Näset. Flera utfärder gjorde han och hustrun med motorcykel. Åke var också intresserad av språk och litteratur. Han berättade gärna om att författarinnan Ella Hillbäck bott på Solängen och att han hade träffat henne och hennes föräldrar. Elias böcker hade han i sin boksamling. Foto och framkallning var något som han tidigt började med. Ett rum i huset inreddes med framkallningsapparat (hemmabyggd). Han skaffade också på 1950-talet en filmkamera och tog mycket film. Favoritobjektet var alltid hustrun Ingalill! År 1945 hade Åke inköpt den halva delen av huset som ägts av Alfred Persson på Solhemsgatan 10. Åke började renovera och sammanslog lägenheterna till en trerumslägenhet. Lägenheten rustades upp och blev för tiden en mycket modern lägenhet. I resten av huset bodde hans mamma och styvfar. Till lägenheten flyttade han och Ingalill efter giftemålet i juli 1948. Bröllopsfoto finns i samlingen. De hade träffats på den gemensamma arbetsplatsen Gardinfabriken. Där hade Ingalill arbetat i provrummet där försäljarna utrustades med gardinprover inför försäljningsresorna i Sverige. Bröllopsresan 1948 gick till Norge och det finns många foton från denna resa. Nästan varje sommar reste Åke och Ingalill på semester i Sverige. Till en början med motorcykel men senare med bil. 1964 flög de till Visby och senare även till Rimini i Italien. De hade inga barn utan ägnade sig åt syskonbarnen i stället. Jag Staffan f 1953 och min syster Annika f 1948 var de yngsta av syskonbarnen och räknade nog Åke och Ingalill som våra extra föräldrar. Vi gjorde ibland resor tillsammans bl.a. till Öland, där Åke hyrde på WZ:s semesterhem i flera år. De gjorde även resor till Norrland och Skåne. Många foton finns från dessa resor. År 1958 lades Gardinfabriken ned. Den flyttades till Norge och både Åke och Ingalill blev arbetslösa. Deras arbetsbetyg finns med i samlingen. Åke köpte då in fabrikens lastbil och med den gjordes många söndagsutflykter. Ofta fick jag och min syster och mamma följa med. Turen gick ofta till Ingsjöarna och Nordsjön i Lindome. Hur vi fick plats förstår jag inte. Jag har ett minne av att min syster och jag satt på flaket! Efter en tid bytte Åke ut lastbilen mot en grön Volvo PV årgång 1953, om jag inte minns fel. Med den fortsatte utflykterna nu ofta med Ingalills mamma Emma med. Nu blev också sommarresorna längre när de hade personbil. Senare på 1960-talet byttes den gröna PV:n ut mot en modernare PV som var gråblå. Den hade Åke fram till sin död. Arbetet med att pyssla om bilen var en viktig för Åke sedan han blivit pensionär. Att resa och även göra dagutflykter var något av det bästa Åke och Ingalill visste. Åke fick nytt arbete efter Gardinfabriken, Papyrus men där trivdes han inte med skiftgången utan bytte efter några år till WZ Melin på Mölndalsvägen. Där var han kvar till pensionen. Ingalill fick arbete på Tempo i Mölndal. Där arbetade hon deltid som kassörska. "16 Börjesson" var hennes anställningsnummer. Oftast satt hon vid utgången mot Bergmansgatan. Hon brukade arbeta 2-3 dagar i veckan. Arbetet var tungt, kassörskorna satt inte utan stod hela dagarna. Men hon trivdes bra framförallt med arbetskamraterna. Det finns foto på en resa till Italien som arbetskamraterna gjorde på 1960-talet. Huset på Solhemsgatan sköttes mycket noggrant och trädgården var alltid i fin ordning. Trädgården med blommor och andra växter var ett gemensamt intresse som de hade. Även huset hölls i god ordning och på 1960-talet installerades badrum och toalett. De som bodde utefter gatan kände varandra väl men en ny tid började komma och när en ny granne byggde nytt hus på 1970-talet klagade han över de vedbodar som fanns på tomten hos Åke och gränsade till grannen. Men eftersom Åke eldade med koks i kökspannan behövdes dessa bodar. Handlingarna finns i samlingen. Åke övertog hela fastigheten och löste därmed ut sin styvfar GA Hallgren, som dock bodde kvar till sin död i slutet på 1980-talet. Åke dog 1983 och Ingalill bodde kvar på Solhemsgatan med sin svärfar som granne. När hennes hälsa började svikta och hon hade svårt att sköta huset sålde hon det och flyttade till ett nytt HSB hus på Fallströmsgatan. Där fick hon en modern tvårumslägenhet. Huset på Solhemsgatan revs av de nya ägarna. Hennes glädje för utflykter fortsatte. En dag bjöd hon min syster på picknick i bergen ovanför huset. Där bjöd hon på medhavd korv och bröd. Hon gillade att planera kalas och kräftskiva för sina systrar och syskonbarn. En gång var det även filmvisning av Åkes filmer. Men hon fortsatte även med resor. Vid jul och midsommar åkte hon gärna till pensionat runt om i Sverige. Med PRO-föreningen och Hjärt- och Lungsjukas förening åkte hon ofta till olika semestermål så länge hälsan tillät. Med telefonens hjälp höll hon kontakt med släkt och vänner livet ut. Hon dog i februari 2002 i sin lägenhet lugnt och stilla.

Från 299 kr