Terräng för gransångarens, Phylloscopus collybit, häckplats Bjurvattnet, Bjurholm 28/7 1912 (boet på marken invid den stora torra granen i midten af kortet) Foto hvem?
Från 299 kr
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. På baksidan står skrivet: "En litten samling. En god jul. Tillönskas af Lj.
Bilden visar Kungliga flottans musikkår år 1899 framför ingång nr 20, kasernr 3, Sparre. Sittande imitten med marinregementets uniform och värja musikdirektör F.F Heimdahl. stämbestättnignen består av ren mässing.
Gefle Stads Sparbanks middag på Grand Hotell. Denna bank startade 9 juni 1824 och med stor säkerhet är detta bankens 100 års jubileum 9 juni 1924. Jubileumsmiddagen hölls på just Grand Hotell och beskrivs i Norrlandsposten dagen efter dvs den 10 juni. Den vithårige mannen närmast i bild är fabrikören och styrelseledamoten Johan Erik Boberg. Fyra platser till höger om denne sitter blivande bankdirektören Fredrik Berg. På vänstra sidan i mitten tillfördordande landshövdningen Oscar Rydin. Rydin medverkade vid ovannämnda middag enligt tidningen. Till höger om Rydin sitter mycket troligt styrelseordförande Oscar Flensburg. Källor: Norrlandsposten 10 juni 1924 Oscar Fyhrvall "Gävle Stads Historia" (1901)
Vy från Brunn 1871. Bilden tagen från platsen där nuvarande slaktare Petterssons fastighet står. Det mångkantiga huset är spruthuset, stående mitt på torget till mitten av 1950-talet. Det ägs nu av Einar Lundbergs sterbhus. Den vita byggnaden byggdes 1850 av handlanden Hedenström som affärslokal, nu (1985) ägd av Gunder Hedblom och används som bostadshus, tidigare fanns där en läkarmottagning. Högra byggnaden är Norrgårds. Vägen till Rångsta går mellan Norrgårds och staketet. Det instängda området med potatisland är tomten där fotograf Erixons fastighet stod, nu riven med väg över tomten. Huset till vänster finns ingen uppgift om.
Ateljéporträtt av familjen Gustavsson, Varberg. Fadern var timmerman och ägde under åren 1866-1899 fastighet nr 124 i kv Timmermannen. I mitten sitter han, Johan Berndt, med makan Anna Mathilda (f. Johanssdotter, Reftele) och framför dem sitter de minsta barnen fr. v. Gunnar, Robert och Agnes. Av åldrarna att döma är det troligen sonen Gustaf Wilhelm som sitter på stolen och den äldste, kustroddaren Johan Anton August, som står mellan föräldrarna. De två andra sönerna hette Carl Viktor och Anders Bernhard. Det infällda porträttet visar en son som var död.
Ett trettiotal arbetare ur AB Elektro-Apparats personalstyrka. Översta raden, stående från vänster: Sven Andersson. Olsson. John Forsmark. "ritare" Gösta Lindstrand, verkmästare. xxxx Erik Larsson. Linde, verkställande direktör. Göte Persson. Erik Brodén. Artur Andersson, rörfräsaren. Jonas Forsmark. Mitten, sittande från vänster: Aje Sandkvist. Eugen Björk. Filip Gustavsson. xxxx Tage Jonsson. Astor Fredriksson. Verner Karlsson, son till Gustav Karlsson. Gustav Karlsson, "Knabbe-Gustav". Främre raden, sittande från vänster: Artur Eriksson, "Sossen" från Torvmossen. Kalle. Olle Jacobssen. Eber Hedlund. Karl-Evert Larsson. Sven Fredriksson. Sven Smith. Inge Andersson.
Gustavsfors i början av 1900-talet. Gustavsfors anlades vid Musjöåns inlopp i Uvån på 1740-talet. Enligt privilegiet utfärdat år 1746, skulle hammarbruket bestå av två hamrar med två härdar i vardera. En ny masugn uppfördes i mitten av 1860-talet. År 1871 blev även ett bessermanverk uppfört på platsen. Gustavsfors var under några år den mest betydande industriorten inom Uvåns område, men låg för avlägset för att kunna utveckla sig till en verklig centralpunkt för byggdens järnindustri. Bessermanblåsningarna upphörde sedan denna hantering förlagts till Hagfors. Tackjärnstillverkningen och lancashirefärskningen fortsatte till år 1908. Med detta årtal är koncentrationen inom Uvåbygdens järnbruksrörelse slutförd.
Tre ostkar, det i mitten fyllt med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomster-dekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomsterdekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.