Adelsö 118:1

Från 299 kr

Adelsö 35:1

Från 299 kr

Adelsö 119:1

Från 299 kr

Öja 58:1-5

Från 299 kr

Adelsö 255:1

Från 299 kr

Hietaniemi 169:1

Från 299 kr

Nedertorneå 156:1

Från 299 kr

Visby 107:1

Från 299 kr

Bro 83:1

Från 299 kr

Bro 83:1

Från 299 kr

Adelsö 118:1

Från 299 kr

Adelsö 118:1

Från 299 kr

Adelsö 118:1

Från 299 kr

fotografi

Från 299 kr

En typisk massebild, där man direkt lägger märke till hans pedagogiska förmåga: han ställer upp 6 redskap på jämna avstånd på en bräda mot en vägg, så de tydligt framträder. Han vill så tydligt som möjligt visa hur redskapen ser ut. Spaden är av uråldrig typ, vilken ännu användes in på 1900-talet, innan fabriksgjorda med hela metallblad slog igenom. Denna spade är järnskodd genom att ensmidd "hylsa" med skarpa kanter är trädd på skaftet. Upptill avslutas järnskoningen med en utstickande ögla på var sida. Genom öglans hål är en spik slagen in iträet, vilket håller järnskoningen på plats. Att kunna smida sådana järnskoningar i gårdens smedja tillhörde den tidens allmänbildning. Skaftet är breddat upptill och försett med en greppvänlig valk baktill och inte genombrutet som på moderna spadar. Skaftet är rakt och dess enkla formgivning elegant. Greparna användes främst vid arbete med gödsel och släke. Den vänstra är av modernare slag med smidda horn, möjligen kluvna ur ett och samma järnstycke. Fästet sitter baktill längst nere på träskaftet, där en genomgående nit och en järnring längst ner håller hornen på plats. Skaftet är rätt långt och något böjt och dess avslutning upptill är likt en gaffels, inte en spades. Greparna 2, 3 och 4 är alla gjorda av trä med järnskodda horn fästade med nitar. Greparna är välarbetade med tappade och pluggade slåar. Själva skaftets nedre del utgör det mellersta hornet. Skaften och hornen är kraftigt böjda, vilket innebär att man varit tvungna att leta efter självvuxna ämnen att tillverka dem av. Grepe nr 5 är något annorlunda genom att hornen är platt avsmalnade utan järnskoning. Den är heller inte lika böjd som de övriga. Den är också den största av greparna.

Från 299 kr

Fröken Charlotte Jönssons flickskola Trelleborg år 1901 eller 1907, översta raden från vänster, 1 Jenny Pettersson, 2 Anna Hallonsten, 3 Elin Möller, 4 Lisa Strömberg, 5 Signe Pettersson, 6 Elsa Stickler, 7 Alexandra Fris, 8 Hedvig Smith, 9 Elin Rasmusson, 10 Beda Hallonsten, 11 Rut Nosslin, 12 Elisabeth Mellin, 13 Anna Berggren, 14 Anna Möller, andra raden från vänster, Andrea Andersson, 2 Torgund Östergren, 3, 4 Mia Bolmstedt, 5 Mathilda Jönsson (Malin), 6 Helfrid Lidner, 7 Ella Palmkvist, 8 Mia Gren, 9 Agnes Andersson, 10 Mathilda Sjölin, tredje raden från vänster, 1?, 2 Mathilda Persson, 3 Inga Hedström, 4 Ida Ekelund, 5 Elisabeth Tell, 6 Laura Nilsson, 7 Hanna Andersson, 8 Blenda Larsson(Wemmerlöf), 9 Anna Persson Fuglie, 10 Ludvig Jönsson Fuglie, 11 Ebba Andersson, 12 Hermina Persson, fjärde raden från vänster, 1 Hanna Trulsson, 2 Hilda Johansson, 3 Emy Persson, 4 Edit Månsson, 5 Lill Müller, 6 Dorothy Ponton, 7 Anna G Andersson, 8 Fredrika Rosenfelt, 9 Olga Persson-Giström, 10 Emma Borgström, femte raden från vänster, 1 Ragnhild Magnusson, 2 Signe Christensson, Wally Granbom, 4 Hildegard Fris, 5 Signe Granbom, 6 ?, 7 Mia Granbom, 8 fröken ?, 9 Elsa Haeger, 10 Lotta Smith, 11 Agda Olsson, 12 Frida Persson, 13 ? Mellander, 14 Helga Jepsson, nedre raden från vänster, 1 Ester Karlmark, 2 Gudrun Götherström, 3 Mia Germundsson, 4 Olga Gjörloff, 5 Greta Mattsson, 6 Lily Stickler?, 7 Elly Mattsson, 8 Greta Hedström, 9 Therese Holmgren, 3088/79, Enligt fsk. N Sigfrid Jeppsson, vars syster är med på kortet, ? måste kortet ha tagits omkring 1900 sannolikt 1901, OBS Olga ?, foto: Rudolf Pettersson Höganäs&Ljungbyhed

Från 299 kr

IDENTIFIERING AV FOTOGRAFI S: T JOHANNESLOGEN ACACIAN, I MALMÖ, ÄMBETSMÄNNEN, 1925-1926 (NUMERA S: T JOHANNESLOGEN ACACIAN-MALMÖHUS) ÖVRE RADEN, STÅENDE FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: 1 Stadsveterinär Karl Bernhard Olsson VIII SPL, ACM 2 Handskfabrikör och Bankdirektör Frans Elmqvist X SPL, FSKM 3 Förste Bokhållare vid Statens Järnvägar Erik Frohm VIII SPL, FIB 4 Civilingenjör och Spårvägsdirektör Einar August Hultman IX SPL, AFBB 5 Direktör Erik Wilhelm Lindberg VIII SPL, FCM 6 Konsul Seth Severin Axelson VII SPL, ASKM 7 Konsul Rolf Winroth VI Corfitz, AIB 8 Assuranstjänsteman Ivar Quiding X SPL, FS 9 Förrådsförvaltare Johan Peter Möller IX SPL, AS NEDRE RADEN, SITTANDE FRÅN VÄNSTER TILL HÖGER: 1 Teologie Licentiat, Stadskomminister Johan Ljungdahl IX SPL, FT 2 Ämneslärare Axel Wahlgren IX SPL, FFBB 3 Överstelöjtnant Holger Rosencrantz X SPL, FDM 4 Landshövdingen för Malmöhus län Robert De la Gardie X SPL, OM 5 Konsul Axel Berling X SPL, ADM 6 Filosofie Kandidat, Rektor Moritz Ernfrid Svanlund IX SPL FABB 7Disponent Karl Alfred Warenberg VIII SPL, AABB FÖRKLARINGAR AV FÖRKORTNINGAR: SPL: Skånska Provinsiallogen i Kristianstad (Grad 7-10) ACM: Andre Ceremonimästare FSKM: Förste Skattmästare FIB: Förste Introduktionsbroder AFBB: Andre Förste Bevakande Broder FCM: Förste Ceremonimästare ASKM: Andre Skattmästare AIB: Andre Introduktionsbroder FS: Förste Sekreterare AS: Andre Sekreterare FT: Förste Talman FFBB: Förste Förste Bevakande Broder FDM: Förste Deputerad Mästare OM: Ordförande Mästare ADM: Andre Deputerad Mästare FABB: Förste Andre Bevakande Broder AABB: Andre Andre Bevakande Broder X: Tionde Graden IX: Nionde Graden VIII: Åttonde Graden VII: Sjunde Graden VI: Sjätte Graden CORFITZ: S: t Andreaslogen Corfitz i Malmö (Grad 4-6) OBS! Alla bröderna är ämbetsmän i S: t Johanneslogen Acacian, men de tillhör Skånska Provinsiallogen allihop, utom en broder, som tillhör S: t Andreaslogen Corfitz. 2012-02-02 Intygar Peter Ross-Lindholm X SPL Provinsiallogens Historiegraf

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr