Ryggåsstugan Borgholm -lokalt även kallad Gropa- i Vreta kloster hyste sannolikt ännu någorlunda fast boende när stugan dokumenterades 1950. Det vaga antagandet har sin grund i de fabriksarbetare som ofta kortare tid nyttjade huset som bostad vid tjänst i det närliggande Ljungs tegelbruk. Stugan var rimligtvis uppförd under 1840-talet, då det först nämns i källorna som nybygge. Här en vy från söder.
Från 299 kr
Motiv från utgrävningen av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet söder om Omberg. Byggnaden framkom som en överraskning när en förmodad gravhög genomsöktes 1916. Komplexets ursprung och funktion har diskuterats genom åren, där föreställningen om religiös funktion kommit att avfärdas. Istället torde byggnaden ingått som en produktionsenhet knuten till det näraliggande Alvastra kloster.
Platensgatan i Linköping 1904 med en vy mot söder från gatans korsning med Kungsgatan. Byggnaden till vänster stod inflyttningsklar 1877 som bostad för lasarettsläkaren Ludvig Åman med familj. Till höger det 15 år senare tillkomna Platensgatan 8. Som synes var Platensgatans sträckning bortom de beskrivna husen ännu i avsaknad av stadsmässig bebyggelse.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Järnbrofallet nedströms Hästskodammen i Motala ström, Norrköping. I bakgrunden syns Holmens bruks fabriksbyggnader på Kvarnholmen, som byggts om och sedan 1994 är Louis de Geer. På höger sida syns en del av kraftstationen Bergsbron-Havet. Bilden är tagen från Gamlebro. Vy mot söder.
Örberga kyrka är en av Sveriges allra äldsta och kan utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar dateras till 1100-talets första del. Kyrkans korsarmar tillkom under följande århundrade och blickar man längre fram i tid har ytterligare förändringar åstadkommits. Det tydligaste tillägget är tornspiran som uppfördes år 1750. Vy från söder.
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Här bad fotografen sannolikt barn från platsen att på sin självrådiga anmodan ställa sig i sådden som staffagefigurer mot det vida panoramat. Motivet har lokaliserats till Hånger i Källstad socken. Här en vy över Södergårdens gärden mot söder med sjön Tåkern i fonden.
Motiv från Kisa 1902. Vyn tolkas visa parti av Kisaån strax söder om samhället vid platsen av den bastant anlagda bron med väg mot Mjällerums gård till höger utanför bildytan. De synliga byggnaderna åt samma håll visar hemmanet Ängelund och i bildens vänsterkant är Brokullen under uppförande.
Brahegatan norrut från Söder tull. Solen är på väg upp över Grännaberget. Det är stilla. Till vänster sitter en skylt på husgavel: "Levéns Bar Matsalar". En bil står parkerad lite längre bort och en person leder en cykel mitt i gatan.
Brahegatan från söder mot norr. Två cyklister kommer åkande i riktning mot fotografen. En kvinna står på gatan och tittar norrut. En man står böjd och kikar i ett skyltfönster till "Antikvitetsaffär" till vänster. En liten pojke står hitom honom och tittar på fotografen. Några cyklar ligger i slänten på högra sidan av gatan.
Brahegatan norrut från strax söder om torget. Fastigheterna till vänster skyltar om "Bar Konditori Bageri", "Post", "Tobak" och "Specerier". En lastbil står parkerad i riktning söderut. En pojk, två kvinnor och en man med cykel på trottoaren som har en rad med borgmästarsten.
Brahegatan från söder mot norr. En bil med litet släp och packning på taket kommer åkande i riktning mot fotografen. Ett par cyklar ligger i slänten på högra sidan av gatan. Till vänster en fasadskylt: "Antikvitetsaffär". En man promenerar norrut på samma sida.
Centralstationen, Stationshus i sten, delvis tvåvånings. Fogstruken röd tegelmur. Erhöll sedermera ökat utrymme genom uppförandet av ett särskilt ilgodshus. Arkitekt: Edelsvärd. Stationen ombyggd 1918.Stationen öppnades för trafik 15 oktober 1872.Stationen kallas "Linköping Central" från 15.5.1927 1919 tillbyggdes stationshuset mot norr och söder
Inspelning i studio i Linköping. Studion var edn enda söder om Stockholm och svar ladsortens modernaste. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Järnvägsbron över ån Noret i Äppelbo längs Statsbanan Malung-Vansbro. Namnet Hunån är det namn som numera används i folkmun för det sjö och å-system som rinner från Ladtjärnen i Malungs kommun ner till Västerdalälven söder om Äppelbo. Före Busjön vid Äppelbo heter ån officiellt Hunan och därefter Noren innan den rinner ner i Västerdalälven.
Klostergatan mot söder från Västra Storgatan i Jönköping. I gatukorsningen håller en poliskonstapel ett vakande öga på omgivningen. Längre in på gatan står en hästskjuts för utkörning av specerier, på vagnens baksida sitter reklam för bästa kaffet hos J. Lindstedt. Till vänster ligger Santessonska flickskolan och i bakgrunden syns Sofiakyrkans tornspira.
Fotografi från samlingen Gellivararesan 1890. Text på baksidan: Gellivara. Malmbergets högsta punkt, ofvanföre Välkomnan. Linafloden synes åt söder. En oförtröttad jägare och ledamot af första kammaren bestiger höjden för andra gången för att njuta af den storartade, om och ödsliga utsigten.
Sommaren 1964. Utsikt från trappa i söder, väster äppelträd och vinbärsbuskar. På andra sidan berget hallonbuskar. Till höger den stora björken som nu är enorm och snart ska bort, berså med vita möbler. Morfar Erik lade gärdesgården av sten hela östsidan och del av sydsidan.
Serie om 13 fotografier som visar den arkeologiska undersökningen av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.