En bronskedja som påträffats i en omärkt brandgrav, A 17294, i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Kedjan bestod av 20 S-formade länkar och var 31 cm lång. I ena änden satt rester av spänningsanordningen (fjäderspiralen) från en fibula och i andra änden en avbruten platt och rak länk som förmodligen haft funktionen som avslutning eller övergång till en fibula eller någon annan anfästningsanordning. Inom gravfältet påträffades ytterligare en kedja. Datering 230-390 e.Kr.
Från 299 kr
En skålgropshäll i sandsten som påträffades i kanten av en urnebrandgrop, A 30701, i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Hällen var 0,4 x 0,4 meter stor och hade en stor skålgrop mitt på. Skålgropen låg vänd neråt. Graven syntes som en rund mörkfärgning, ca 2 meter i diameter, där hällen låg mitt på. Under fanns två mindre hällar inkilade. Över hela graven fanns spridda brända ben men i den fanns även två bengömmor i form av en en bengrop och en urnebrandgrop. Ben från bengropen daterades till 430-570 e.Kr och ben från urnebrandgropen till 170-380 e.Kr. Dessa låg i en fragmentarisk kruka.
Likvisning i gamla begravningskapellet på Norra kyrkogården i Kalmar. Kapellet, invigt 1911, användes för jordbegravningar. Senare tillkom krematoriet för brandbegravningar. Under 1960-talet byggdes Korsets kapell, nu Heliga korsets kyrka, och alla begravningsmässor koncentrerades dit. Krematoriet blev endast en tjänstebyggnad. Numera är det ombyggt till konfessionslös begravningslokal där man kan hålla borgerliga begravningar samt begravningar av personer med annan tro än kristen. I samband med denna ombyggnad inrättades ett muslimskt kvarter på Norra kyrkogården. Gamla begravningskapellet är f n (2021) nyttjat som ekonomibyggnad men diskussioner om dess framtid pågår.
6-metersjakter i Göteborgs hamn i Långedrag, Göteborg. Båten närmast kameran med segelnummer 6-48 har inte kunnat identifieras, bakom ses dock finska 6-L36 JOY (b. 1935, konstr. Tore Holm) och engelska 6-K12 NADA (ex DANA II, b. 1930, konstr. William Fife). T. h. på avstånd ses även SK22:an 22-S29 KSSS 1935 (b. 1935, konstr. Harry Becker). Dessa båtars närvaro leder till slutsatsen att bilden tagits i samband med GKSS jubileumsregatta i juli 1935 (se seglingsprotokollen i Seglarbladet årg. 25 [1935] nr 11 s 202 ff).
Regementets och försvarsområdets dag den 4 maj 1974 Bild 1 Fem personer fick i samband med Regementets dag ta emot regementets minnesmedalj av överste Stig Colliander vid högtidligheterna på idrottsplatsen. Bild 2 Kokerskan Anna-Lisa Hedberg, minnesmedalj i guld för 35 år och 10 månaders tjänst. Bild 3 Kapten Agne Holm, silvermedalj för 33 år och 5 månader varav 17 års tjänst vid Fo 43. Bild 4 Kapten Karl Herbert Olsson, silvermedalj för 41 år och 5 månader varav 15 års tjänst vid Fo 43. Bild 5 Fanjunkare Algot Englund, guldmedalj för 43 år och 8 månaders tjänst. Bild 6 Förrådsman Johan Arne Dahlgren, guldmedalj för 28 år och 7 månaders tjänst.
Vykort med motiv mot Göta Hotell i Norrköping. Hotellet ritades av Werner Northun och uppfördes 1904-1906. Byggnaden utformades som ett centralpalats med konsert- och bankettsal, omgiven av en läktarvåning med balkonger, klubbrum och sällskapsrum. I markplanet gjordes plats för affärsllokaler. I byggnaden fanns även privatbostäder och en banklokal. Högst upp låg festvåningen och den stora terrassen med tillhörande torn. Hotellet var ett av flera byggnader som uppfördes i samband med den stora konst och industriutställningen på sylten i Norrköping 1906. 1943 byttes namnet till Grand Hotell. Vid kajen ligger ångfartyget Kolmården.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Interiör från Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Badrum i Wahlbomska huset. Tillbyggnad över porten. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Kakelugn i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Dörr med järnbeslag i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Fönster på Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.