Två öppna cyanmålade skåpsluckor som är överdel till ett fullhögt väggskåp i ett kök (se 2024_1473), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Skåpets utsida är målat i beige kulör och insida i rosa kulör. Till höger ses en dörr som leder till ett rum. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Från 299 kr
Del av köksinredning (se 2024_1485) på ett ljusblått öppnat överskåp, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Innerdelen av skåpet är målat i ljusrosa kulör. Till höger ses del av ett annat rum med en vit avlastningshylla. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Ett fruset ögonblick av stundens folkliv utmed Storgatan omkring förra sekelskiftet. Linköpingsbor och besökare strävar mot sina mål och i den ännu bilfria staden går man utan risk mitt i gatan. Några bekanta har råkats och hindrar passage längs trottoaren. Sin ringa information till trots speglar bilden ett offentligt rum utan den välordning vi lättvindligt tillskriver tiden. Fotografiets upphovsman är inte känd men kan på goda grunder tillskrivas Fritz Lovén.
Här ser vi en fin bulparstuga från 1700-talet. Husen på den tiden hade sällan mer än två fönster till varje rum, ibland bara ett. Det ser ut som om huset har dubbla faltak! I bakgrunden syns en bulbod under faltak som var ställets uthus. Bulladan i bakgrunden tillhörde Nybygget Mårtenssons se Bild 1034. Det är intressant att träbyggnadskulturen ännu hade någa exempel kvar i början på 1900-talet. En stentun av väldigt liten sten syns t v och sedan ett spjälstaket.
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751.
Jakob har börjat hugga upp grenveden på vedbacken. Här gör han det i midsommartid och då har nog grenarna redan hunnit torka en del, vilket gör dem segare och mera tunghuggna. Troligen tyckte Jakob inte om detta arbete, varför det fått vänta. Han hugger upp grenarna med ris och allt, vilket tyder på att åtminstone något rum har öppen spis, där sådan smulig och svårhanterbar ved lättare kan eldas.
Under 1880-talet tillkom en rad hotell i Linköping. Orsaken var i främsta ledet järnvägens ankomst till staden under det föregående decenniet. Sist i tidens expansion öppnade Järnvägshotellet alldeles invid centralstationen. Från och med den 1 november 1888 välkomnade man resande till sina 30 fint möblerade rum där priset inkluderade ljus och eldning. Hotellets ritningar är signerade den i Linköping väl ansedda och mycket produktive Janne Lundin. Foto från 1890-talets senare hälft.
I den snöiga trädgården bland de bara äppelträden har ett ungt brudpar valt att föreviga sin bröllopsdag. Fästfolket heter Magda Svensson och Mats Olivio Axelsson och bröllopet har de fått skynda på för redan till våren väntar de sitt första barn. Bruden är fortfarande hemmaboende, brukardotter i Djursdala, medan brudgummen har tjänst som bodbiträde hos handlare Österman i Strömsdal. Fotot är taget vintern 1916 vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna, rimligtvis den 20 februari då vigseln ägde rum.
Byggnad invid vattendrag som tolkas visa bostadshus till Sjöbacka ångsåg. Själva sågverksanläggningen låg till vänster utom bilden och hade etablerats år 1897. Bostadshuset disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan. Sannolikt är huset detsamma som genom en annons införd i ÖC 1903 låter oss veta att det utlystes till försäljning för bortforsling. Någonstans i trakten står det månne kvar och ruvar på sin tidiga historia. Uppskattad fototid omkring år 1900.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Dåvarande Kungliga Sundhetskollegiet slog 1873 ned på Norrköpings lasaretts instängda läge. Nytt borde byggas och planerna kunde närmast omedelbart projekteras för placering på tomten som skänkts av fabrikör Erik Swartz. Arkitektuppdraget gavs Theodor Glosemeyer och i oktober 1875 kunde han presentera ritningarna. När byggnaden stod klar inrymde den 106 ordinarie vårdplatser och 20 för veneriskt sjuka samt två rum för mentaltsjuka. I källaren inreddes även fyra "dårceller". Här en dokumentation från omkring 1893. Från 1930-talet användes byggnaden som gymnasieskola.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 tv platsen för blocksågen och tippen, som revs 1951, th spikboden (E111). No2 Gårdshus inrymmande i hitre (norra)delen brygghus, i bortre (södra)delen två rum för kontorister. Huset är äldre än kapten Hellqvist minns (Född 1881) (E112). No3 Gårdshus inrymmande i hitre änden personalbostäder, i bortre änden stall. Huset byggt för 30 år sedan (E113). No4 Vedbod, äldre än H minns (E114).
En grupp ur Falköpings Skyttegille efter hemkomsten från den första skjutövningen som ägt rum i Sverige mot flyttbara personliga mål (-tavlor) å okända avstånd i obekant terräng (på Ålleberg). Från vänster: Övre raden: Bruno Larsson, Th.Dimberg, Ture Kilander, Isak Haglund, Erik Kilander, John Swedmark, Mårten Lindgren, Anders Mörk, skräddare Odh. Mellersta raden urm. Larsson, redaktör Jahn, Leop.Engström, fanj. Ahlson, Axel Spets, polis Högberg, S.G. Svensson. Längst fram: Johan Karlsson, Magnus Lindgren, faktor Pettersson.
Nödinge. Surte. Surteraset 1950. Jordskredet ägde rum kl. 08.11 den 29 september 1950, och varade i ca 3 minuter. Över 30 hus drogs med i det 400 meter breda och 600 meter långa skredet av kvicklera ner mot Göta älv. Rasmassorna kom att blockera fartygstrafiken på älven i flera veckor. En människa omkom i raset och ca 450 blev hemlösa. Bara minuter innan raset hade ett persontåg med 800 passagerare passerat rasområdet. Både järnväg och stationshus sjönk ner i rasmassorna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.