Några grabbar följer nyfiket fotografens intresse av deras kvarter. Lutade mot dasslängan vid det gamla magasinet såg de sannolikt områdets värden på skilda vis. Amanuensen Bengt Cnattingius representerade Östergötlands museum, med vad det betydde, och gossarna var i sin vardagliga verklighet. Oavsett hur området upplevdes skulle husen rivas inom kort och Cnattingius var där för att samla dokumentation innan det var för sent. Foto 1926.
Från 299 kr
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
Detta grumliga repro visar miljön vid Hjulsbro kvarn och sluss 1906. Bilden är tagen i en brytningstid för området. År 1907 registreras Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB och året därpå kommer en fabriksbyggnad stå färdig. Den gamla kvarnen, byggnaden med snedtak, rivs och mjölnarbostället på höjden byggs om till disponentbostad. Den vita byggnaden på bilden är den nya kvarnen som anlagts på motstående sida av ån.
Välansatt och prydligt utmed Björngatan i Linköping. Fotoåret 1976 var området Björnsåker sedan länge inklämt mellan motorvägen och järnvägsspår. Vid förgående decennium hade områdets östra del avrivits för att ge plats för Ljungstedtska skolan. I den bostadsbebyggda västra delen fortsatte livet om än under återkommande hot om avhysning. I december 2021 sades hyresgästerna slutligen upp. I skrivande stund (oktober 2024) står villorna ännu kvar men beräknas att rivas inom kort.
Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området stod vid fototillfället under förändring och skulle inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för det blivande Domus-varuhuset. Byggnaderna till vänster, Nygatan 17 och 15, revs för att skapa yta för Gyllentorget. Husen bortom Repslagaregatan revs även de för att och plats för nya affärs- och bostadskomplex.
Gumpekulla är namnet på kullen mitt i dagens bebyggda Stångebro öster om centrala Linköping. Enligt äldre uppgifter ska det ha funnits flera resta stenar i området. År 1733 beskrev lektor Peter Schenberg platsen på följande sätt: hwarpå än månge långe stenar finnas, antingen stående eller liggande till bevis och widermäle..." Kvar står den så kallade Gumpekullastenen varpå årtalet 1598 står skrivet till minne av slaget vid Stångebro. Här en exklusiv men dessvärre av tiden påverkad dokumentation från omkring sekelskiftet 1900.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området söder om Borggården till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Den timrade Kopparslagaregården hör till de valda objekten att rädda. Gården uppfördes troligen 1754. Då öppnades nämligen en kryddkramhandel i byggnaden. Vidare kom gården att förvärvas av glashandlaren Johan Magnus Pihl. Dennes son Per Daniel startade vidare kopparslageri i gården. Det är hans namn som lever kvar i namnet Pilens Backe.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Flygbild över området närmast väster om Stångån, 1959. Vy över centrala Linköping. Längst fram till höger i bild ser man Drottningsbron. Längst till vänster ser man Linköpings sporthall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Uppsala, Försvarets Läroverk (FL) 1945-47 En realskoleklass framför skolans lokaler längs Stockholmsvägen (numera Dag Hammarskjölds väg). Furirerna bodde i B-kasern tvärs över vägen i fd A 5:s lokaler. Området tillhörde Arméns Underofficersskola (AUS). Eleverna från P 3 i Strängnäs ser vi längst fram till höger på bild; tredje man från höger Karl-Åke Bergström, näste man Anders Bäck och längst th Rune Yngström. K-Å Bergström blev kvar vid regementet hela sitt militära yrkesliv.
Avskrift av tidningsartikel: "Staden köper fastighet. Drätselkammaren i Uddevalla föreslår stadsfullmäktige att för 32.000 kr. inköpa fastigheten kvarteret Krabbe 1 (Strömbergsgatan nr. 1). Säljare är advokaten Henry Friberg såsom boutredningsman i dödsboet efter änkefru Adamine Wassenius. Tomtens areal är 415 kvm. och fastighetens taxeringsvärde 9.000 kr. Det är främst ur gaturegleringssynpunkt som staden har väsentligt intresse att komma i besittning av denna mark. Vid framtida bebyggelse på området Frankenberg synes förbindelsen hit lämpligen böra ordnas med ianspråkstagande av bl.a denna tomt."
Serie om 50 fotografier som visar byggnader tillhörande färgeriet i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnaderna är uppförda på fastigheten Annestorp 3:33. Serien innefattar både interiörer och exteriörer samt detaljfotografier. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografier tagna av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Byggspecial Oxhagen 11 februari 1966 En man i mörk rock, mörk hatt, mörka byxor och mörka skor står framför byggnader i området Oxhagen i Örebro som är under uppbyggnad. Vid hans fötter ligger en presenning. I bakgrunden syns även plankor och andra byggnadsdetaljer. Det ligger snö på marken. En lyftkran står nära huset och i en av lägenheterna som är under uppförande står en byggnadsarbetare och jobbar. Ytterligare en person står i en annan lägenhet. Han är klädd i jacka, byxor och hatt.
Byggspecial Oxhagen 11 februari 1966 En man i mörk rock, mörk hatt, mörka byxor och mörka skor står framför byggnader i området Oxhagen i Örebro som är under uppbyggnad. Vid hans fötter ligger en presenning. I bakgrunden syns även plankor och andra byggnadsdetaljer. Det ligger snö på marken. En lyftkran står nära huset och i en av lägenheterna som är under uppförande står en byggnadsarbetare och jobbar.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext:Det blå huset är LÖMAB,1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering. Soporna kom från sopförbränningsanläggningens sopbunker via transportbandet till vänster i bild. 2004 användes området till att omhänderta kylskåp för återvinning.
Nätra. Fjärrfiskeläge med kapell och lämningar efter tomtningar. Tätt bestånd av sjöbodar och kokhus samlade kring den gamla hamnkanalen. Kapellet som ligger högre upp är från 1771. Läget är anlagt av Gävleborgare och därefter använt av fiskare från Ullånger. Söder om fiskeläget en koncentration av tomtningar lämningar efter enkla byggnader som använts i samband med säljakt under förhistorisk tid. I området ingår även spår av malmtäkt från 1700-tal till 1900-tal i berget ovanför hamnen.
Fiskebodar i inre Solumshamn. Sjöboden närmast kameran ägdes av framlidne fiskaren Erik Åström, en välkänd profil i Solumshamn. Åström ägnade sig inte bara åt yrkesfiske. Han hade även en cirkelsåg och med hjälp av den sågade han och brodern Ernst plank och bräder som såldes till bland annat sommargästerna runt om i området. Han hade även under många år en minkfarm. Foder till minken kom bland annat från fisket. Även jakt var ett av hans intressen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.