Odensjö, 1936.
Från 299 kr
Vy över Odensjö med kyrkan och Bolmen i bakgrunden.
Skeensgården hade från 1700-talet sin plats som huvudbyggnad på Skeens pappersbruk vid sjön Bolmen. I mitten av 1900-talet utbjöds gården för en symbolisk summa, på vilkor att den flyttades och "värdigt återuppfördes". Vivljunga Hembygdsförening antog erbjudandet och därför finns gården här idag.
Kyrkan i Annerstad uppfördes åren 1823-1824 i nyklassicistisk stil, efter ritningar av arkitekt Johan Abraham Wilelius. 30 juli 1826 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan har en stomme av sten och består av rektangulärt långhus med korvägg och bakomliggande halvrund sakristia i öster och torn i väster.
Vy över Annerstad med kyrkan i bakgrunden.
Vy över Bolmens samhälle med omgivningar. Bolmen är en småort i Angelstads socken i Ljungby kommun belägen vid och uppkallad efter sjön Bolmen, Smålands största insjö. Orten knöt samman de numera nerlagda smalspåriga järnvägarna Halmstad-Bolmen Järnväg (HBJ) (1889-1966) och Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ). Förr fanns här ångbåtsförbindelser med de flesta platser kring sjön Bolmen. Poststationen fanns inrymd i järnvägsstationen.
Angelstad, 1936.
Ljungby - Feringe flygplats, en mindre flygplats belägen 13 km nordost om Ljungby. Feringe var på 1930-talet betesplats för traktens får, men kom att utnyttjas som reservlandningsplats för trafikflyget Stockholm/Bromma-Malmö/Bulltofta. Det var ett flertal gräsytor utmed flyglinjen som kunde utnyttjas om vädret plötsligt blev för dåligt för fortsatt flygning - dåtidens "trafikflyg" flög enligt VFR-princip. Flygplatsen saknar reguljär passagerartrafik och godstrafik. Näringslivet i regionen har egna flygplan stationerade på flygplatsen. Taxiflyg förekommer också. Flygplatsen används dock främst av sportflyg, segelflyg och fallskärmshoppare. Feringe flygklubb, Feringe segelflygklubb och Smålands fallskärmsklubb har sin bas på flygplatsen. Flygplatsen har under större delen av sin existens ägts av Ljungby kommun, men från och med 1 juli 2004 ägs flygplatsen av Feringe flygklubb.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.
Älghult ligger på en höjd som sluttar ner mot Älghults kyrka och Älgasjön. I Älghult fanns mellan 1933 och 2002 Älghults glasbruk. Under tiden 1923 till 1963 hade orten järnvägsstationen Älghultsby. Här möttes de smalspåriga järnvägarna Östra Värends Järnväg (ÖVJ)[2] och Ruda-Älghults Järnväg (RÄJ).
Växjö, Kronobergs Ruin, 1947.
Norrhult-Klavreström är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, belägen nära gränsen till Växjö kommun. Tätorten består av de två orterna Norrhult och Klavreström. I Norrhult låg Rosdala glasbruk. Orten ligger i västra delen av Uppvidinge kommun vid riksväg 31 och längs den nu nedlagda smalspårsjärnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik.
Svartvitt negativ. Vykort i färg (handkolorerade).
Älmhult, 1951.
Krysset Växjövägen/Värnamovägen/Köpmannagatan.
Kyrkan, som sannolikt är den tredje i Tannåker, uppfördes 1793. Föregångaren var en träkyrka som befann sig i alltför dåligt skick. Nuvarande stenkyrka är uppförd i nyklassicistisk stil.
Vy av Ljungby med Ljungby Gamla torg i nedre kanten, följrt av Bolmstadsgatan med Torsgatan och Herkulesgatan.
Virestads kyrka byggdes i sten 1799-1800 på platsen för en tidigare medeltida kyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.