Velamsund. Nämns första gången 1288 då konung Magnus donerade gården till Sankta Klara kloster i Stockholm. 1726 anlades en stenbyggnad av arvingar till bryggaren Anders Berg. 1821 köpte generalmajor Louis de Champs godset och uppförde bränneri med 2 brännvinspannor av 90 kannors rymd dvs. 235 liter. År 1828 inköptes Velamsund av Karl IV Johan och 1848 såde Oscar I till friherre von Höpken. 1880 såldes gården till grosshandlare Emil Egnell som gjorde gården till en mönstergård med 70 kor. Man odlade vin på berget öster om gården och hade ett rikt sommargästliv i långa raden längor av småstugor vid västra stranden. Gården hade egen ångbåt som gick på Stockholm. 1917 övergick gården till ingenjör Fritz Egnell. /Noterat av Torsten Rolf 1964.

Från 299 kr

Velamsund. Nämns första gången 1288 då konung Magnus donerade gården till Sankta Klara kloster i Stockholm. 1726 anlades en stenbyggnad av arvingar till bryggaren Anders Berg. 1821 köpte generalmajor Louis de Champs godset och uppförde bränneri med 2 brännvinspannor av 90 kannors rymd dvs. 235 liter. År 1828 inköptes Velamsund av Karl IV Johan och 1848 såde Oscar I till friherre von Höpken. 1880 såldes gården till grosshandlare Emil Egnell som gjorde gården till en mönstergård med 70 kor. Man odlade vin på berget öster om gården och hade ett rikt sommargästliv i långa raden längor av småstugor vid västra stranden. Gården hade egen ångbåt som gick på Stockholm. 1917 övergick gården till ingenjör Fritz Egnell. /Noterat av Torsten Rolf 1964.

Från 299 kr

Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. I samband med utställningen hölls ett lotteri på villan på bilden. Villa plus tomt i Rynninge Kronovägen 15 utgjorde vinst i ett lotteri där varje lott kostade 2 kronor. Byggnaden var värderad till 6.000 kr och i priset ingick även det befintliga möblemanget för 2.000 kr och så då tomten värd 3.000 kr. Villan var utställd av föreningen Egna Hem med huvudkontor i Motala. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Hufvudingången

Från 299 kr

Kollossning i Gustavsbergs hamn. Personer: Första raden från vänster: A J Severin, Arv Gustavsson, Johan Gustavsson, August Nilsson, P G Nilsson, Frans Jonsson, befallningsman Viktor Johansson, Robert Olsson, A Mattsson, Per Welin, S Lundell, Sven Andreasson (Sven Anders) J A Envall. Andra raden: Gottfrid Svensson (Dykarsven), Robert Säll, Erik Bergvall, Engfeldt, Joh Öhlander, J A Lundholm, G Gustavsson, Gustav Eklund, Erik Eklund. Tredje raden: Uno Hultgren, J Sigfrid Andersson, Vilh Andersson, Ivar Scholtze, J A Sjökvist, Hj Karlsson, Bommelin, T Säll, J V Jansson, K Anton Johansson. Fjärde raden: Oskar Magnus Eriksson, Sven Westerlund, Edv Westerlund, okänd, Aug Stein, J Roos, Alfr Sand, Gust Wiström, Erik Jonsson, Karl Jonsson, C A Lätt. Femte raden: C J Axel Pettersson, Josef Andersson, Hj Säll, Axel Säll, Reinh Eriksson, C J Gustavsson, Karlsson (Alson), Vikt Jonsson, Videll, Flodmark (?), Sven Löfbom, Em Fingal, Sven Olsson, Frans Lindberg och Oskar Almgren.
12

Från 299 kr

Karlberg, slott. Krigsskolan, numera Militärhögskolan (se nedan). Slottet har sitt namn efter Carl Carlsson Gyllenhielm, som grundlade det på 1630-talet. Det byggdes av tegel i tre våningar med anslutande låga flyglar, av vilka endast en stod färdig vid Gyllenhielms död 1650. År 1669 förvärvades K. av Magnus Gabriel De la Gardie, som året därpå igångsatte en stor om- och tillbyggnad efter Jean de la Vallées ritningar. Därvid fick slottet i huvudsak sitt nuvarande utseende med valmtak och anslutande flyglar vid långsidorna. I den nordöstra flygeln inreddes en slottskyrka. Flera inredningar med praktfulla stucktak är bevarade från denna tid. År 1684 drogs slottet in till kronan genom reduktionen och blev sedan kungligt lustslott. År 1792 överläts K. till Kungl. Krigsakademien, sedermera Krigsskolan, och under 1790-talet byggdes de stora östra och västra flyglarna med anslutande byggnader. Slottskyrkans interiör har förändrats flera gånger under 1800- och 1900-talen. Slottets ursprungliga färgsättning återställdes under 1980-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222005

Från 299 kr

Från Lidköpingsutställningen sommaren 1946. Huset med Lidköpings stadsvapen och texten (Staden, Slätten, Vattnet) är Kyhlandersskolans norra sida. Fotografen står ungefär vid gatan, Esplanaden, och har skolans annex (ej synligt på fotot) på sin vänstra sida. Det lilla huset till vänster är en tillfällig paviljong. Damen till höger står på gångvägen mellan Esplanaden och Lasarettet. Ytterligare till höger ligger Stadsträdgården. Staden (rött), Slätten (gult), Vattnet (blått) var en slogan som en känd Lidköpingsprofil kommit på, Magnus Lidholm. Det röda är Lidköping färg. S:t Nicolaus är stadens skyddshelgon och brukar visas i röd beklädnad. (Jultomten). Gult för slättens gula säd och blått står för vattnet. Plats: Kyhlanderskolans skolgård. Rätta namnet ska vara Västra Skolan, som den hette då.

Från 299 kr

Medlemmar ur Jönköpings Litografiska förening. Nedre raden: Hilmer Sandberg (1), Hjalmar Bousset( 2), Johan Skoglund (3), John Bäck (4), Henry Larsson (5), Ivar Lindblom (6), Sven Svensson (7). Rad 2: Karl Grann (2), Lind (3), Märta Thorberg-Gustavsson (4), Sven "Ankan" Lindholm (7), Elvira Linderholm (8), Gustav Jansson (9), Gustav Lindblom (10), Lizzie Jansson (11), Asta Gran-Starby (12), Hans Starby (13), Erik Lind (14). Rad 3: Käll (2), Lindblom (3), Hjalmar Agelin (4), Olof Berglund (5), Berglund (7), Magnus Roman (8), "Bokbindare-Pelle" (11), Arvid Arvidsson (12), Gustav Adolf Collin (16). Rad 4: Gustav Johansson (1), Magnusson (3), Hansson (4), Engman (5), Elis Stål (7), Evert Larsson (8), Folke Karlsson (10), August Andersson (12), Bengt Andreasson (13), Sigrid Hedén (15). Rad 5: Alvar Larsson (1), Anna Karlsson (7), Torsten Pettersson (8), Bengt Abrahamsson (11), Gustav Andersson (14), Sten Starby (17), Bertil Lundström (21).

Från 299 kr

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr

Växjö centrum sett från domkyrkotornet. Sandgärdsgatan. Ca. 1912.

Från 299 kr

Denna part har en obruten ägarlängd sedan 1546 då Jacob Koparve köpte gården av Peder Kauparve och Hans Gox . Jacob tycks ha köpt gården ung och brukat den ända in på 1600-talet, då sonen Anders Jacobsson tog över 1614. 1621 stod sonen Joen Jacobsson som ägare och efter honom sonen Jacob Kauparve. Hans son Joen Jacobsson var ägare 1653 och 1670 hade hans son Peer Koparfve tagit över. Dennes son Lars Persson född 1638 var ägare till gården 1681 och han hade 7 barn, varav sonen Per Larsson ärvde gården. Vid slutet av 1600-talet delades Kauparve i två parter mellan Per Larsson och Bengt Hansson så Per Larsson fick denna part. Han gifte sig 1693 med Mallena Persdotter från Snausarve och de fick 5 barn. 1714 gifte sig äldsta dottern Catarina Persdotter född 1698 (?) med Olof Rassmusson och de tog över parten 1725 och fick 4 barn. Sonen Per Olofsson född 1717 gift 1738 med Anna Christensdotter från Botels tog över. De fick sönerna Olof, Per och Hans, vilka delade gårdsparten 1777 i tre lika delar. Hans Persson född 1754 fick denna part 1778 när han gifte sig med Appolina Mattsdotter född 1754 från Hallsarve. De byggde ett nytt stenhus 1795 och fick 20 års skattebefrielse för det. Deras ende son Per Hansson född 1789 ärvde parten och han gifte sig 1803 med Stina Maria Hansdotter född 1782 från Sunnkörke. Av deras 6 barn och en fosterdotter köpte sönerna Carl Johan och Per gårdsparten 1847 av fadern och delade den ännu en gång mellan sig. Per Persson född 1814 fick denna part. Han gifte 1848 med Greta Christna Larsdotter född 1827 från Hallbjäns och de fick två söner, varav en drunkande ung i Närsån. Per Persson dog redan 1856 och Greta Christina gifte om sig året därpå med drängen Hans Hansson Alberg från Alskog och de fick två barn. Sonen Lars Persson född 1853 från första äktenskapet ärvde gårdsparten 1881. Han gifte sig med Helena Johanna Larsdotter född 1851 från Gumbalde och de fick 4 barn, varav äldste sonen också drunknade som ung i Närsån. Yngste sonen Lars Pettersson född 1886 blev näste ägare, gift 1911 med Ester Eliasson född 1890 från Bosarve på När. De fick 4 barn, varav sonen Erik Pettersson född 1915 tog över gårdsparten. Han gifte med Elsie och de fick 3 barn. Sonen Magnus Pettersson född 1954 tog över gårdsparten 1981. Han var gift med Ingela (?) och de fick 4 barn. Magnus dog rätt tidigt och gårdsparten arrenderades delvis ut, delvis brukas den av systern Gunlög Pettersson. Magnus äldste son Andreas Pettersson född 1980 har blivit ny ägare. På bilden ser vi troligen Lars Pettersson 51 år, dottern Laura Kristina 26 år och sonen Hans Vilhelm 23 år stå framför manbyggnaden med den alldeles nygjorda verandan.

Från 299 kr

Växjö, 1963.

Från 299 kr

Smålands Museum och centrum sett från läroverkets tak. Växjö, 1966.

Från 299 kr

Porträtt av fröken Augusta Ullman. Född i Skänninge 1842 som dotter till stadsfiskal Anders Magnus Ullman och dennes hustru Amalia Söderström. Fadern gick bort i början av år 1850 och kvar stod änkan med nio barn. Hur livet tog sig ut för de kvarvarande familjemedlemmarna ger källorna endast vaga svar men på något vis lyckades modern fostra barnen som med stigande ålder lämnade hemmet en efter en. Vid 16 års ålder blev det Augustas tur att bli egen och vi finner henne i förstone hos släktingar i Alunda nära Östhammar. I september månad 1861 flyttade hon till Kullerstad för att som mamsell ta tjänst på godset Ribbingsholm, vilket på sikt kom att få avgörande betydelse för hennes liv. Herrskapet Westerblads son Henning var bara en gosse vid tiden men med tiden blev han stor, tycke uppstod mellan dem, och till hösten 1873 ingick de äktenskap. I sammanhanget hade svärmodern lämnat Ribbingsholm och istället köpt Tvärdala herrgård i Västra Husby. Så länge hon var i livet arrenderade Henning och Augusta godset men efter hennes död 1889 bröt de upp för ny tillvaro i Linköping.

Från 299 kr

Porträtt av Fredrik Pereswetoff-Morath. Född och uppvuxen på Kallerstad säteri strax öster om Linköping som son till Carl Emil och Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Parallellt med en militär karriär kom han att verka som skriftställare och korrespondent till olika tidsskrifter. En tid även redaktör av tidningen Östergötland. Efter moderns frånfälle 1891 tycks hans liv komplicerats. Samma år avflyttade han från Kallerstad för att stå skriven "på socknen", det vill säga utan fast bostad. Han anges utflyttad till Burseryd socken 1894 men återfinns inte på platsen. I februari månad 1895 uppges han istället vara inflyttad till en ödestuga i Linköpings landsförsamling. Hans ambullerande tillvaro fortsatte med tillfälliga boställen i Stjärnorp, Kristberg och Tannefors. Från 1908 var han dock stadigvarande boende i stadsdelen Gottfridsberg i Linköping. Fredrik Pereswetoff-Morath förblev ogift och med honom skulle ättens adliga gren slockna på svärdssidan. Rimligtvis förklaras den adoption han lät föranstalta 1918 av fänriken Carl Magnus Dahlqvist, vars mor var född Pereswetoff-Morath, av det faktumet. Den adopterade hade vid tiden nyligen blivit faderslös och inom kort skulle han även förlora sin adoptionsförälder.

Från 299 kr

I augusti månad 1890 passerade en kringvandrade fotograf Östra Harg socken. Vid Aspeboda under Åseltorp togs detta ögonblick som visar förre livgrenadjären Anders Magnus Ström och hustrun Karolina. I knäet sitter makarnas dotterson Johan Fredrik. Den lille gossen återgav långt senare ett par anmärkningsvärda notiser om sina morföräldrar som skrevs ned på fotografiets baksida och som förtjänar att berättas. I förstone får vi en fylligare bild av morfadern där han vid sidan av soldatlivet ska ha arbetat som snickare, byggmästare, urmakare och byggt egen smedja och snickarverkstad. Som soldat hade han deltagit i Slesvig-holsteinska kriget 1846, således långt efter Sverige upphört kriga under egen flagga. Han ska även en tid varit i tjänst som fångvaktare vid Långholmens fängelse i Stockholm. Mormodern ska som ung år 1840 tjänat som piga vid Älvestad i Törnevalla. Väl i gårdens mjölkfålla ska plötsligt en varg uppenbarat sig och attackerat den mjölkade kon intill henne. Hon lyckades förskräckt undfly situationen som först fick sitt slut när gårdsfolket strömmade till och lyckades skrämma iväg den hungriga vargen.

Från 299 kr

Kaserngården, våren 1983 Regementets befälskårer fotograferad inför NBO 1983. Bild 1: vänstra tredjedelen av bilden. Bild 2: personerna numrerade, namnen nedan. 1-10 1. Sören Andersson 2. Per-Olof Malmsten 3. Stefan Ceder 4. Ulf Tengbrand 5. Erik Lundqvist 6. Bengt Wijkström 7. Håkan Forsmark 8. Wille Glatz 9. Lars-Erik Pettersson 10. Björn Dyrsen 11-20 11. Carl Victor Sandberg 12. Göran Ohlsson 13. Jan Frykman 14. Hans Norlén 15. Bernt Hasselrot 16. Tord Jansson 17. Hans Håkansson 18. Timo Mellin 19. Åke Svensson 20. Mikael Hallberg 21-30 21. Göran Egerqvist 22. Jaak Kallak 23. Kurt Schymberg 24. Staffan Löding 25. Okänd 26. Kent Ekman 27. Bengt-Erik Larsson 28. Lars Liljenstolpe 29. Alf Gustafsson 30. Arne Ljungsberg 31-40 31. Roine Hellberg 32. Bo Fornér 33. Tony Lööw 34. Rolf Nordlund 35. Okänd 36. Sultan 37. Okänd 38. Sven-Erik Asplund 39. Leif Anväg, fd Boström 40. Okänd 41-50 41. Tommy Duvefeldt 42. Sören Fagerberg 43. Tomas Ytterberg 44. Ivar Fredriksson 45. Tommy Jansson 46. Claes Carlsson 47. Stefan Anderlund 48. Christer Schlegel 49. Denniz Nordsten 50. Billy Scott 51-58 51. Stefan Holm 52. Magnus Agge 53. Stefan Granberg 54. Bernt Kindlund 55. Svante Blomkvist 56. Kurt Harg 57. Sven Olof Ericsson 58. Björn Stenman, fd Pettersson.

Från 299 kr

Växjö, 1963.

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

Arbetslag på Notnässågen. Nedersta raden från vänster: 1. Rask-Karl 2. Andén, född 1869 3. Per Jonsson 4. Söderling 5. Tjus 6. Boman, född 1863, död 1906 Andra raden fr. v. : 1. Johan Olsson, född 1875, till USA 2. August Olsson, Buskarna, f. 1873 3. Manne vid Lillåbron 4. Stenbäck, Lysvik 5. Gustaf Reito 6. Olle på Lisåsen 7. Johan Åsberg 8. Bror till Per i Hacka 9. Jon i Sotbråten, Maria Kjellbergs far f. 1880 10. Johan Sundström, född 1869, död 1957 11. Bagg-Ola 12. Henrik i "Persut", Per-Eriks far Tredje raden: 1. Stående Björk-Olsson, f. 1865 2. Per Gerdin, f. 1865 3. Bratt-Johan, H. Olssons far 4. Nils Lamberg, f. 1854 5. Sundbergs-Ola 6. Magnus Östlund 7. Axel i Muntertorp 8. Per vid Bäcken, Åshagen 9. Johannes på Torpåsen 10. Gustaf Klarqvist 11. Erik Högqvist="Stuk-Erik" 12. Från Lysvik 13. Herdin Fjärde raden fr. v. : 1. Brorson t. Per i Hacka 2. Son t. spinger Andersson, Hugo i Muntertorp 3. Axel Tjus, sedermera lärare 4. Albert fr. Lysvik 5. Johannes, bror t. O. Vest 6. Fritiof Liljendal 7. Viktor i Muntertorp 8. Lysviks pojke 9. Gustaf Backman, Lysvik Översta raden: 1. Jon Svensson, Lisåsen 2. Backman, Lysvik 3. Nils i Halvarsstugan, född 1866 4. Per-Erik Henriksson, f. 15/5 1869, död 16/11 1957 5. Per Holmberg 6. Olof Holmberg 7. Olle på Näståsen, Lysvik 8. Johannes, fr. Lysvik 9. Olof, fr. Lysvik 10. Gustaf Olsson, Storhultsstugan, född 1880, reste 1910 t. USA, med maka, mor och tre barn, den yngsta, Brita, fyllde 1 år på Atlanten. 11. August Eriksson, Västanvik, född 1879, blev m. familj bosatt i Sundsvall. 12. Mannen mellan Gustav o. August från Lysvik

Från 299 kr

sågverk, gruppbild, sågverksarbetare

Från 299 kr