Sommaren 1904 gjorde fotograf Didrik von Essen sig ärende till Hjulsbro med omnejd. Om han lockats av en beställning eller besökte området av eget intresse är oklart men hur som ställde han för detta motiv upp sin kamera uppströms Hjulsbro sluss och frös en unik vy. Mycket i blickfånget är idag förändrat men till vänster om slusspassagen skymtar den gamla stenvalvsbron som ännu utgör ett landmärke. På höjden till vänster ses något av bebyggelsen vid Hjulsbro gård.
Från 299 kr
Odlarglädje på Hunnebergsgärdet i Linköping. Den exakta platsen kan bestämmas till omedelbart söder om Hunnebergsgatan 12 och 14, där sedermera Brunnsgatan kom att läggas ut och dela området mot Folkskoleseminariet. Från år 1898 arrenderades gärdet av trädgårdsmästaren Carl Fredrik Thörnborg, som med sin familj hade bostad i nämnda Hunnebergsgatan 14. Personerna på bilden överensstämmer emellertid inte med framför allt makarna Thörnborgs barn. Oavsett en fin bild, ett levande ögonblick i en familjs liv.
Den siste arrendatorn av Ekholmens gård avflyttade 1961 och därefter gick förfallet snabbt. Under lång tid hade gården varit en av de största i Landeryd socken med en sammantagen areal över 400 hektar. År 1901 styckades ägorna i inte mindre än 72 jordbruksegnahem, 31 villaegnahem och en fastighet med kvarn (Hjulsbro gård). Ändå fanns det mark kvar att med början 1967 bebygga ett stort antal hyreshus i området kallat Kvinneby. Bilden visar gård kort före rivningen 1964.
Lusthuset på tomten till villa Wauxhall i Hejdegården. Ursprungligen stod huset i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping och flyttades till området omkring förra sekelskiftet. I Hejdegården tillhörde lusthuset till en början hemmansägare Jonas Jonzons egendom Villaberg men hamnade på Wauxhalls tomt vid avstyckningen för villan. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952.
Tinnerbäckslyckorna var ett begrepp i Linköping som sedan länge tappat sin betydelse. Från början ett jordbruksområde söder om staden, som från det sena 1800-talet började bebyggas med villor och flerfamiljshus. I bostadsbristens tid växte här fram en relativt oreglerad förstad som idag ingår i stadsdelen Hejdegården. Omkring 1910 kunde man finna denna vy mot området. De stora husen låg utmed dåvarande Tinnerbäcksgatan. Kallbadhuset tillhörde Tekniska fabriken Gripen.
Några grabbar följer nyfiket fotografens intresse av deras kvarter. Lutade mot dasslängan vid det gamla magasinet såg de sannolikt områdets värden på skilda vis. Amanuensen Bengt Cnattingius representerade Östergötlands museum, med vad det betydde, och gossarna var i sin vardagliga verklighet. Oavsett hur området upplevdes skulle husen rivas inom kort och Cnattingius var där för att samla dokumentation innan det var för sent. Foto 1926.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
Detta grumliga repro visar miljön vid Hjulsbro kvarn och sluss 1906. Bilden är tagen i en brytningstid för området. År 1907 registreras Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB och året därpå kommer en fabriksbyggnad stå färdig. Den gamla kvarnen, byggnaden med snedtak, rivs och mjölnarbostället på höjden byggs om till disponentbostad. Den vita byggnaden på bilden är den nya kvarnen som anlagts på motstående sida av ån.
Välansatt och prydligt utmed Björngatan i Linköping. Fotoåret 1976 var området Björnsåker sedan länge inklämt mellan motorvägen och järnvägsspår. Vid förgående decennium hade områdets östra del avrivits för att ge plats för Ljungstedtska skolan. I den bostadsbebyggda västra delen fortsatte livet om än under återkommande hot om avhysning. I december 2021 sades hyresgästerna slutligen upp. I skrivande stund (oktober 2024) står villorna ännu kvar men beräknas att rivas inom kort.
Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området stod vid fototillfället under förändring och skulle inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för det blivande Domus-varuhuset. Byggnaderna till vänster, Nygatan 17 och 15, revs för att skapa yta för Gyllentorget. Husen bortom Repslagaregatan revs även de för att och plats för nya affärs- och bostadskomplex.
Gumpekulla är namnet på kullen mitt i dagens bebyggda Stångebro öster om centrala Linköping. Enligt äldre uppgifter ska det ha funnits flera resta stenar i området. År 1733 beskrev lektor Peter Schenberg platsen på följande sätt: hwarpå än månge långe stenar finnas, antingen stående eller liggande till bevis och widermäle..." Kvar står den så kallade Gumpekullastenen varpå årtalet 1598 står skrivet till minne av slaget vid Stångebro. Här en exklusiv men dessvärre av tiden påverkad dokumentation från omkring sekelskiftet 1900.
Ett perspektiv från Linköping som kort efter bildens tillkomst inte längre var möjlig. År 1898 var ytan som vidare blev kvarteret Ekoxen ännu obebyggd, men inom kort skulle området exploateras. I det under decenniet uppförda flerfamiljshuset utmed Linnégatan bodde vid tidpunkten bland andra lasarettsläkaren Wilhelm Hallin. Sundbergska stiftelsens hus till höger om nämnda hade stått klart 1891, en märkbart påkostad satsning för att tjäna som stadens barnhem för pojkar.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området söder om Borggården till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Den timrade Kopparslagaregården hör till de valda objekten att rädda. Gården uppfördes troligen 1754. Då öppnades nämligen en kryddkramhandel i byggnaden. Vidare kom gården att förvärvas av glashandlaren Johan Magnus Pihl. Dennes son Per Daniel startade vidare kopparslageri i gården. Det är hans namn som lever kvar i namnet Pilens Backe.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Flygbild över området närmast väster om Stångån, 1959. Vy över centrala Linköping. Längst fram till höger i bild ser man Drottningsbron. Längst till vänster ser man Linköpings sporthall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Uppsala, Försvarets Läroverk (FL) 1945-47 En realskoleklass framför skolans lokaler längs Stockholmsvägen (numera Dag Hammarskjölds väg). Furirerna bodde i B-kasern tvärs över vägen i fd A 5:s lokaler. Området tillhörde Arméns Underofficersskola (AUS). Eleverna från P 3 i Strängnäs ser vi längst fram till höger på bild; tredje man från höger Karl-Åke Bergström, näste man Anders Bäck och längst th Rune Yngström. K-Å Bergström blev kvar vid regementet hela sitt militära yrkesliv.
Avskrift av tidningsartikel: "Staden köper fastighet. Drätselkammaren i Uddevalla föreslår stadsfullmäktige att för 32.000 kr. inköpa fastigheten kvarteret Krabbe 1 (Strömbergsgatan nr. 1). Säljare är advokaten Henry Friberg såsom boutredningsman i dödsboet efter änkefru Adamine Wassenius. Tomtens areal är 415 kvm. och fastighetens taxeringsvärde 9.000 kr. Det är främst ur gaturegleringssynpunkt som staden har väsentligt intresse att komma i besittning av denna mark. Vid framtida bebyggelse på området Frankenberg synes förbindelsen hit lämpligen böra ordnas med ianspråkstagande av bl.a denna tomt."
Serie om 50 fotografier som visar byggnader tillhörande färgeriet i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnaderna är uppförda på fastigheten Annestorp 3:33. Serien innefattar både interiörer och exteriörer samt detaljfotografier. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografier tagna av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.