Stensättningen G3 på gravfältet RAÄ Barnarp 171, L1971:1158 på Torsvik i Jönköping. Första bilden är tagen från NNO och andra från SSV. Till vänster på första bilden syns en omkullfallen syndport. I graven fanns ingen begravning i form av brända ben men en järnkniv påträffades snett nedstucken i marken inom anläggningen, dessutom påträffades krossad över hela anläggningen.
Från 299 kr
Vy från parkeringsplatsen "Brända tomten" på en gångbro som leder över Mölndalsfallen, år 2000. Till höger ses f.d strumpfabriken "Strumpan" (efter Viktor Samuelsons fabrik). Bron revs senare och byggdes på nytt åt höger, så att man lättare kunde komma till museet och Forscaféet (som startade år 2002).
Galterö
Sop-pressen i Kärra. Soppressen i Kärra tar emot alla sopor och allt hushållsavfall från Mölndals kommun. Avfallet föres med särskilda sopbilar hit till Kärra. Här tippar bilarna av sin last i övre delen av byggnaden, som du ser på bilden. Avfallet glider ned i en soppress. Där pressas soporna samman till stora balar, som sedan forslas bort för att brännas upp. Detta sätt att oskadliggöra avfallet är bra ur hygienisk synpunkt. Förr forslades soporna och hushållsavfallet till "Tippen på Kikås" men det var inte alls lämpligt, och dessutom spreds en obehaglig stank och lukt vida omkring. En mängd råttor, kråkor, måsar och flugor drogs till tippen. Dessa levde på avfallet. Genom tillkomsten av soppressen i Kärra har ovan nämnda olägenheter helt försvunnit. Vid pressen finns inga råttor, och någon obehaglig lukt kan knappast märkas där.
Släke, tång, var förr ett mycket viktigt gödningsmedel för bönder i alla kustsocknar. Släken var mycket näringsrik och höll också kvar fukten i jorden. Släktäkten var synnerligen noga reglerad och släktäktsrätten har levt kvar ända till våra dagar. Släken delades in efter de olika sorternas sjögräs och tång som fanns, men det var blåstången som var den helt dominerande och som man eftertraktade. Den samlades ihop längs stränderna av dem som hade släktäktsrätt och var och en lade upp sin andel i s k döiar, högar på stranden, där släken skulle ligga och brinna ihop likt stallgödsel. Sen körde man hem släken och spridde ut den på åkrarna, se under jordbruk. Här ligger ett par små släkdöiar i förgrunden. Men den mesta släken ligger ännu i standskvalpet och har inte burits upp i döian på land. Bilden är tagen nedanför örnkull vid Nyen på När med utsikt över Lausviken och landet i Lau i bakgrunden.
Nöigärde var ett litet fiskeläge längst in i Lausviken en bit söder om Botvide, det finns ännu två bodar kvar men fisket är sedan länge borta. Fiskeläget användes mest för strandfiske efter abborre, gädda och flundror, sik och lax på höst och vinter. Skulle man fiska strömming och torsk var det Nabbu som gällde. Här syns två rätt nya bodar i resvirke och en gammaldags bulbod som har något så ålderdomligt som en s k mittsula, stolpen på gaveln som bär upp nockåsen. Den ålderdomligaste boden är dock den längst t h, vilken som byggnadstyp går tillbaka till äldre järnålderns kämpgravshus! Både i förgrunden och uppe vid bodarna ligger s k släkdöiar, högar av tång som skall ligga och brinna ihop som gödsel, för att sedan köras ut på åkrarna som gödning.
Foto av ett sällskap som fikar i trädgården med Ingrid Welander (f. Lagerholm), andra från vänster. Bildtext i album: "Kafferep i vår trädgård i Gränna 1916".
Foto av Ingrid Welander (f. Lagerholm) och två män sittandes på en pir och ser solnedgången. Bildtext i album: "Solnedgången på Gränna hamnpir 1916".
Foto av Ingrid Welander (f. Lagerholm) samt kvinnor och män sittandes på en pir. Bildtext i album: "På Gränna hamnpir 1916".
Män, ungdomar och pojkar uppställda utanför en gelbgjutarverkstad i Gränna. Anställda vid fabrikör A E Bollings gelbgjutareverkstad. Två kvinnor tittar ut genom ett fönster på andra våningen.
Infarten till Gränna vid f d Söder tull. Stensättning av västra trottoaren, en rad med borgmästarsten. Närmast i bild till vänster Brahegatan 3. Till höger Brahegatan 2-4.
En kortege med militär i täten tågar Brahegatan söderut i Gränna. En fanborg följer efter. En fastighet till vänster skyltar med "Polkagrisaffär V. Fält"
Utsikt över Gränna från Grännaberget med kyrkan i centrum. En minnessten till höger uppsatt av Grenna Hembygdsförening 1952 till minne av stadens grundande 1652.
En grupp med ett stort antal beväringar, fullt påklädda, i Calla Sundbecks ateljé i Gränna. Som nummer 3 fr h i bakre raden står Axel Jonsson.
Fastigheter utmed Brahegatan i Gränna: "E. Petterssons Manufaktur & Diversehandel" respektive "Emma Pettersson Garn-Trico & Herr-ekipering" samt H. Rosenborg & Co Sybehörshandel" och "E. Magnussons Matvaruaffär".
En småskoleklass från Gränna med flickor och pojkar på utflykt på Grännaberget. Barnen har blommor i händerna. Den kvinnliga läraren står till höger.
Amatörskådespelare i 1600-talsdräkter på Gränna torg. De är deltagare i det historiska skådespelet "Under Brahes örnevingar". Mannen i mitten agerar sannolikt Per Brahe d.y.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.