Storgatan 10 och 12 i Valdemarsvik representerar väl Storgatans husrad före 1960-talets genomgripande omgestaltning. Bägge husen var uppförda 1849 och hade sannolikt redan från början affärslokaler i gatuplanet. Fotoåret 1962 inrymde 12:an skoaffären Oscaria och Arvid Anderssons herrkonfektion vid sidan av pensionat.
Från 299 kr
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Den blygsamt flödande Kräplingeån har trots den ringa vattenmängden givit kraft för en betydande kvarndrift. Mellan åns början vid sjön Vin och dagens Bankekind fanns in i nyare tid större kvarnar vid Taforsa, Lund och Bjärstad. Bilden visar kvarnen vid Lund (Sofielund).
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Kyrkan i och till Vreta kloster har byggts om- och till i omgångar sedan den första i sten uppfördes i början av 1100-talet. Oftast efter önskemål om expansion, men även nödtvunget genom regelbundna eldsvådor. Sedan 1700-talet bär kyrkan i stort dagens uttryck.
Vy mot den så kallade Palmquistska gården i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum 1951, kort tid före rivning. Gårdens bostadshus uppfördes i början av 1800-talet av dåvarande ägare, ekonomidirektören och länsbyggmästaren Johan Holmberg. Efter ett flertal ägobyten under seklet kom gården från 1872 att innehas av friherre Napoleon Palmquist.
Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Gårdshus från Ekmanska gården i Linköping. Då som nu med ett naturligt något undanskymt läge. Med nu menas även husets senare placering i friluftsmuseet Gamla Linköping, dit gårdens samtliga byggnader återuppfördes i början av 1960-talet. Gårdshuset inrymde från 1905 verkstad för gårdens ägare tillika plåtslagaremästare August Leonard Ekman. Här på sitt ursprungliga läge 1950.
Stor folkmassa i Magistratshagen en sommarkväll år 1900. Sannolikt bevittnar vi invigningen av Linköpings skyttegilles nya skjutbana. Östgöta Correspondenten rapporterade i början av augusti att sådan högtidlighet skulle äga rum den 26:e med start klockan 18. Tidningens läsare fick även besked att stadsfullmäktiges medlemmar samt styrelsen för stadens sparbank och tidningarna var inbjudna.
Stora Hotellet i Linköping, sannolikt Sveriges första moderna stadshotell utanför landets storstadsregioner. Planerat från 1849 och invigt 1852. Byggnadens fjärde våning tillkom i början av 1890-talet och var klar till hotellets återinvigning den 1 oktober 1893. Odaterad bild inför eller kort efter nämnda händelse.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Den så kallade Domprostgården i Linköping uppfördes ursprungligen i början av 1800-talet av och som bostad till landskamreren och kammarrådet Johan Olof Hertzman med familj. Under åren 1863 och 1890 tillhörde gården familjen Lagerfelt, först 1897 fick huset funktion som stiftets domprostgård. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Ekmanska gården på adressen Ågatan 43 i Linköping. Gården är uppkallad efter plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär. Huset flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping i början av 1960-talet. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Storgatan 18 i Linköping rivs 1977. Huset från 1800-talets början var ett av flera som vid tiden raserades inom kvarteret Decimalen för att ge plats för nytt och möjliggöra breddning av gatan. I bakgrunden skymtar varuhuset EPA invid gatans norra sida som tidigare sanerats och helt omdanats.
Fattigvårdens anläggning utefter Hamngatan i Linköping. Först 1930 kunde de undermåliga lokalerna till största delen tömmas till förmån för nytt boende och behandling vid det då nyuppförda Hjälmsäters ålderdomshem. Ett fåtal platser för äldre fanns dock kvar ända tills byggnaderna revs i början av 1960-talet. Foto 1949.
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.