Lidköping
Från 299 kr
Läckö
Erik XIV - 1560-1568
fotografi
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
1. Arvid Halvard Birger Kreutz 2. Nana Ingeborg Nordlund 3. Johan Elof Englund 4. Signe Andrea Edberg 5. Eberhard Leon Reiner Olsson (Odermark) 6. Nils Nilsson (Nyvallius) 7. Arvid Magnus Löf 8. Dan Sebulon Djupe 9. Ivar Albert Hallvards 10.Karin Emma Elisabeth Lindh 11.Erik Föjer 12.Lars Enok Rodén 13.Gustaf Vilhelm Berglund 14.Karin Maria Elis. Björklund 15. Signe Amalia Öhman 16.Uno Larsson 17.Johan Erik Berg 18.Karl Georg Ferdinand Lindberg 19.Klas Axel Reinhold Lundin 20.Anders Ferdinand Hellberg 21.Elisabet Ebba Hulda Hillbom 22.Karl Edvard Tunelius 23.Elin Agnes Fagerström 24.Fritiof Harald Carlsson 25.Maria Gisslén 26.Ernst Gunnar Lindgren 27.Edith Ingeborg Otterstedt 28.Elsa Johanna Larsson 29.Hedvig Gerd Marianne Erichsén 30.Ministerialamtmann E. Belling, Berlin.
Vrå gård i Vallda. Bostadshus med glasveranda och ekonomibyggnad till vänster. Vid trådstaketet i förgrunden pågår häckklippning via stege. När fotografiet togs ägdes gården av Arvid och Josefine Källberg. De hade sonen Arnold (f. 1927). Gården var Josefines hem och kvar bodde även Josefines syster Bernhardina Andersson och fosterbror Torsten Andersson. Föräldrarna hette König och Augustina Andersson (f. Pettersson), vilka i sin tur övertagit den efter hennes föräldrar Magnus (f. 1818) och Maja Johanna Pettersson (f. Carlsson 1816). Gården var i släktens ägo fram till 2013. (Se även bild G8369).
Enligt påskrift porträtt av guldsmeden Sörling i Linköping. Tolkat föreställa Anton Julius Söhrling. Född i Linköping 1826 som son till guldsmeden Emanuel Söhrling och dennes maka Juliana Wilhelmina Wetterberg. Fadern drev tillsammans med Carl Magnus Barkander firma Barkander & Söhrling i Linköping, vilken Anton Julius övertog år 1857 och fortsatte stämpla i eget namn i Linköping tills han flyttade till Stockholm 1872. Dessförinnan hade han bland annat hunnit med ett kort äktenskap och ett lika kort faderskap. Makan Christina Jacobina Stenborg avled 1857 av lungsot efter knappa två års gifte, blott 27 år gammal, och parets enda barn avled vid tre års ålder år 1860.
Änkefru Emilia Trysén i sällskap med någon av hennes tjänarinnor, sysselsatt med handarbete. Emilia var född i Ringarum 1843 och hade på sin 21-årsdag gift sig med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén och flyttat till godsets huvudgård Skönero i Tryserum. Deras äktenskapet varade i 20 år. En höstdag år 1884 förolyckades maken efter att hans häst kommit i sken. Vid fototillfället hade det gått ytterligare omkring 20 år. Bilden är sannolikt tagen i Skönero men även gården Brantsbo är möjlig, där Emilia bodde några år runt förra sekelskiftet.
Makarna Stånggren med sina förstfödda barn låter föreviga sig i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Tiden är något av 1800-talets sista år. Johan Stånggren är vid tiden löjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men har även en civil karriär som lantmätare. Makan Ottilia Sjögreen är bördig från Edshult i Jönköpings län men har före äktenskapets ingång 1889 varit bosatt i Uppsala en längre tid. I famnen håller hon dottern Anna Sofia Margareta och framför fadern sitter sonen Gustaf Adolf Magnus. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas.
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Utan att värdera hennes livsval eller förbise en kvinnas inskränkta möjligheter i äldre tid valde Karin Wallinder likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. En äldre syster gick före i utbildning och yrket och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Karin Wallinder avled strax före jul 1956.
Bjärka Säby slott mot dess södra fasad. Kort efter att den till kassan väl stadda Germund Ludwig Cederhielm ärvt godset, beslöt han att uppföra ett nytt slott som ersättning för godsets äldre huvudbyggnad, ännu belägen strax intill. Anläggningen började byggas 1791 och pågick till 1797. Byggnaden utformades i en osvensk arkitektur med ett kubistiskt mittparti, sammanbyggt med två tvärställda flyglar. För ritningarna till det nya slottet stod Fredrik Magnus Piper, under sin levnad en av Sveriges främsta landskapsarkitekter. Vid tiden för bilden hade slottet nyligen ombyggts under ledning av slottsarkitekten Agi Lindegren. Den höga takresningen som då gavs slottet skapade ett barockmässigt utseende.
Maria Wallinder kom likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. Hennes yngre syster Karin följde henne i utbildning och yrke och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Hennes liv nådde sin ände i mars månad 1943.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.