fotografi, photograph
Från 299 kr
ingenjör, gatubild, ingenjörer, vykort, gatubilder, stadsgata
fotografi
Wilhelmina Kempe
Ungdomsporträtt av fröken Alida Larsdotter. Född 1857 och uppvuxen på Kottebo rusthåll i Ulrika som dotter till rusthållare Lars Magnus Olofsson och makan Margaretha Larsdotter. Likt de flesta före vår tid var hennes barndom kantad av dödsbud. I dagarna runt hennes egen födelse dog två systrar, sannolikt i den rödsotsepidemi som drog över Östergötland 1857. Den yngre systern, 7-åriga Christina Sofia, dog blott två dagar efter Alidas nedkomst. Den äldre systerns hemkallan lät vänta på sig i ytterligare några dagar. Dessförinnan hade två bröder i späd ålder insomnat med något års mellanrum. Tidsskillnaden gav föräldrarna för övrigt möjlighet och vilja att ge dem samma namn, Nils Victor. Åter till fotografiet har vi skäl att se en tillitsfull Alida. För hennes överlevande syskon hade det ordnats respektabla yrken och själv såg hon fram mot det egna bröllopet. I december 1887 beseglades det tillsammans med Anders Gustaf Olsson, hemmansägarson i Lilla Farsbo.
Porträtt av Frans Frieberg något av 1880-talets år. Född 1822 i Appuna i hjärtat av den östgötska jordbruksbygden. I socknens födelsebok står den något oklara anteckningen om honom att han blivit "uteglömd av komministern". Oavsett tolkning kom han emellertid som vuxen att låta sig väl höras, rent av bli rikskänd. Frans var ämnad för en musikalisk bana och genom akademistudier i Stockholm avlade han organistexamen 1840 och musikdirektörexamen 1843. Under åren 18471866 var han yrkesverksam som musiklärare vid läroverket i Norrköping och från sistnämnda år musikdirektör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping samt ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. Innan sin flytt till Linköping hade han även parallellt varit verksam som klädesfabrikör i Norrköping. Sannolikt förklarat av att han 1859 gift sig med Gabriella Charlotta Arnberg, dotter till klädesfabrikören Johan Adolf Arnberg.
Anna Maria "Nanny" Casparsson porträtterad i Linköping vid uppskattningsvis 1870-talets senare hälft. Född i Stockholm som dotter till sidenfabrikör Pehr August Casparsson och hustrun Ulrika Maria Sharp. Genom moderns 2:a giftemål med överste Hampus Mörner kom hon till Östergötland och styvfaderns gård Harvestad i Landeryds socken söder om Linköping. Den 4 december 1876 stod Nannys bröllop i församlingens kyrka. Maken Fabian Vilhelm Ekenstam bodde vid tiden i Ringarum, men oavsett parets skilda hemorter slog de sig kort efter vigseln ned i Söderköping. Efter en tid blev istället Ruda rusthåll i Brunneby deras hem och som de kom att äga och bruka till hösten 1899. Från sistnämnda år och till makarnas respektive död var de boende i Linköping.
Dr Fredrik Bratt född i Fbg. 4 aug. 1818, barn till handlanden Johan Jacob Bratt och Anna Elisabeth Falkman. Dr Bratt tog studenten i Lund 1836. Han var regementsläkare vid Södra Skånska Infanteriregementet och provinsial läkare i Simrishamn. Gift med Susanna Lundberg (se bild nr 00217), dotter till J.P Lundberg, handlande och godsägare på Herting. Bild nr 1 finns i två ex. tagen ur album 2 o. 3. Bild nr:2 tagen ur album 1. Fotograferad av Hilma Ehrnberg Simrishamn, förvaras på FBG museum, (2ex.). Bild nr.3. Ytterligare en kopia finns i, album 3104. Fotografier kommer från en fotosamling som vaktmästare Arne Thornäng funnit på vinden av Falkmanska fastigheten, Brogatan- Hamngatan. Enligt uppgift skall Arne T erhållit samlingen efter förfrågan hos släkten Falkman.
Tomten S:t Per 9d i Linköping har en spännande men komplicerad bygg- och ägarhistorik som dessvärre inte ryms att ordrikt beskrivas inom ramen för denna presentation. Fastighetens gatuhus och bildens i funktioner utvidgade bodlänga kom till i slutet av 1800-talet utmed vad som planerades bli en förlängning av Apotekaregatan. Av gatuavsnittet på platsen blev istället Kapellgatan, som vidare blev Teatergatan. Fastighetens byggherre torde varit Domkyrkoförsamlingen, alternativt Stiftet, som hade behov av en ny tjänstebostad. En av dessa kyrkans arbetstagare som tidigt flyttade in i bostaden var likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson och kanske skvallrar bodens utformning om förvaring av hans främsta arbetsredskap. Som en hjälp med bodens orientering ber vi bildens betraktare att lyfta blicken över längans takås och där notera den mer bekanta Elsagården, den fastighet arkitekt Axel Brunskog för egen del lät uppföra som kontor och bostad. Upplysningsvis ägdes bildens tomt en kort tid av en dotter till Brunskog, men vad som eventuellt kom ut av detta lämnas därhän. Foto 1946.
Den som har för vana att färdas mellan Bestorp och Brokind passerar Kläppviken, lågt liggande strax väster om Bestorp invid landsvägsbron över järnvägen. De flesta utan att känna till dess namn eller tidigare funktion. Huset uppfördes 1914 som banstuga för just den järnväg som passerar. Första banvakten på platsen var Gustaf Adolf Åberg som flyttade in med hustru och dotter när huset var nytt. En banvakt hade att inspektera den sträcka han ansvarade för. Kontrollen gällde naturligtvis hinder av nedfallna träd och dylikt men även hålla uppsikt efter tjälskador, solkurvor och allmänna skador på rälsen samt linjens signalutrustning. Varje passerande tåg skulle ockulärt synas och rälsen kontrolleras efter passagen. Fotografiet är odaterat men Åbergs långa tjänstgöringstid gör det rimligt att vi på stugans farstu ser hustrun Judit Maria med parets son Karl Göte, född 1920. Således kan vi tidsbestämma bilden till omkring 1925.
Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.
August Jakobsson född 1877 köpte 1904 en avsöndring från Husarve som han bebyggde med byggnaderna på bilden. Manbyggnaden är en s k ofullständig parstuga i resvirke med spåntak försett med ett köksbakbygge. Åtminstone mittdelen av ladugården är sannolikt en bit av en äldre bulladugård som flyttats hit och försetts med panel och foderloft, men det kan gälla delarna på gavlarna också. August var gift 1905 med Hilma Anna Catarina Karlsson född 1878, dotter till grannen Johan Karlsson, se Bild 915. De sålde stället 1916 och köpte gården Bönde där nu Gunlög Pettersson bor. Köpare var Johan och Hilma Nykvist, som sålde den i sin tur redan 1919 till Gunnar Olsson och han sålde den 1926 till Johan Härnfelt från Dalarna, gift med Laura Olofsdotter från Bönde. 1943 sålde de fastigheten till Josef Hejdenberg född 1909 från Liffride, gift 1942 med Ester Karin Olivia Johansson född 1911 från Bjärges.
Detta ställe kom till 1921 när Arvid Karlsson född 1890 från Hallsarve, son till Masses gode vän Halsrä-Hans, köpte tomten och lite jord av Smiss. Arvid gifte sig 1922 med Alice Lovisa Hedström född 1903 i USA, dotter till Josefina Jakobsdotter från Fie. De byggde det här moderna bostadshuset 1922, typiskt för tiden var att bygga i vinkel med en glasveranda i hörnet och plåt på taket. 1928 köpte de in mera mark och de brukade den till 1965. Arvid och Alice fick två barn, varav ena sonen Lennart Karlsson född 1935 ärvde gården. Han gifte sig med Kerstin Thomsson född 1940 från Sallmunds i Vänge och bosatte sig där, de slog ihop Källstäde med Sallmunds. Marken är numera utarrenderad och huset hyrs ut på sommaren.
1880 köpte Johan Allmodin från Havdhem och hans hustru Anna född Hemström från Fröjel en bit jord från Bjärges Jakobssons, den gård som revs och styckades upp vid skiftet. Allmodins uppförde då denna manbyggnad, vilken de måste ha köpt och inte nybyggt, för det är ett bulhus av sen 1700-talstyp, men med moderna fönster, flackare tak än ursprungligt, veranda och nytt köksbakbygge. Det här var ett ställe med ungefär 10 hektar mark och man bör ha behövt försörjning utifrån för att klara sig. Allmodins sålde stället 1904 till Karl Johansson från någon mindre boplats under Mattsarve och hans hustru Rebecka född Danielsson från Gannor, troligen dotter till Johan Allmodins syster. Johanssons fick 6 barn, sonen Algot tog över föräldrahemmet och bodde där till sin död 200? Stället är nu fritidshus.
Andreas Johansson har satt sig till vila och låter sig fotograferas av en inventerare utsänd av Östergötlands museum. Egentligen är denne där för att dokumentera Johanssons hem i Skirlångsnäs, men blir måhända fängslad av mannens berättelser. Född i ett torparhem i Rumskulla hade Andreas kommit till Svinhult för arbete 1910. Från 1914 var hans hem Åstugan i Norra Vi. Snart hade även pigan Elsa Albertina Svensson flyttat in med en oäkta dotter och under några följande år nedkom hon med ytterligare tre oäkta barn. Hur Andreas fann sig i detta är oklart men situationen fortfor tills pigan dog 1933 och barnen rimligtvis flyttades. Nu har tiden nått år 1959 och Andreas är sedan en tid boende i Tidersrum.
Porträtt av fröken Sigismunda Wallström, dotter och sistfödda barn till kyrkoherden i Högby, Magnus Wallström och makan Vendela Roselius. Förutom tilltallsnamnet hon bar efter sin mormors far hette hon för en prästdotter så passande Evangelina. Av okända skäl blev hon så kallad hemmadotter. Efter faderns bortgång 1854 följde hon modern och de kom i förstone att vara bosatta i Allhelgona och vidare i Veta. Från år 1863 hade de tillsammans med brodern Philip sin hemvist i Öjebro i Herrberga socken, där de köpt hemmanet Strömvallen. Efter moderns död 1878 bodde Sigismunda kvar i Strömvallen med sin bror och efter en tid inflyttade även brodern Ludvig Theodor. Livet i Öjebro tycks haft sin gilla gång. De bägge bröderna gick bort 1890 respektive 1892 men Sigismunda bodde kvar ända till 1914. Hennes sista två år i livet tillbringade hon i Skänninge som hyresgäst hos en fru Vinblad.
Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där över tid att avancera till överstelöjtnants grad. Han kom att avsluta sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente. Åstrands privata liv bjöd betydligare motgångar. Hans första äktenskap, ingånget 1863 med Gustava Charlotta Drakenberg, varade inte ens ett år. Efter att ha nedkommit med en dotter insjuknade hustrun i barnsängsfeber som avslutade hennes liv. Kort därefter dog även barnet. Möjligen i spåren av detta kom det att dröja tio år innan Åstrand fann ny livskamrat i Hedvig Margareta Mathilda Ahrén. Bröllopet stod i november månad 1874 och deras äktenskap kom att generera två barn, varav ett överlevde barnåren.
Porträtt av trafikdirektör Adolf Valentin Sjöstedt. Född i Skara 1833 inflyttade han till Linköping vid årsskiftet 1874-75. Med sig hade han sonen Erik Valentin från ett kortvarigt äktenskap som fått sitt slut när makan avlidit kort efter sonens födelse. I förstone bodde Sjöstedt med sonen i Linköpings stationshus men flyttade till en våning på Kungsgatan i samband med nytt äktenskap 1883. Hans andra hustru hette Elin Anna Maria Boman och var bördig från Södertälje. Året därpå föddes deras gemensamma dotter Gunhild och efterhand flyttade familjen till ny bostad i hörnet av Drottninggatan och Repslagaregatan. Senhösten år 1898 bröt de upp från Linköping för ny tillvaro i Stockholm. Sjöstedt avled den 14 maj 1908. Han var då skriven i Solna.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.