Mölndalsåns industriområde
Från 299 kr
Tre bilder av konsul Robert C Jobson med en flicka, högst troligt ett av sina barnbarn. Sönerna Donald och William hade båda döttrar vid den här tiden. Williams tre barn föddes i Utansjö, Högsjö (nuvarande Härnösands kommun) där han var anställd som ingenjör vid Utansjö sulfitfabrik.
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB. År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. ("uppgifter av fru Petersén 1963")
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB, År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. (" uppgifter av fru Petersén 1963")
"Gossen Richard Jobson Härnösand 1909". Troligen är detta William Jobsons son Karl Richard Grey i stråhatt som fotografen försett med ridspö och en liten leksakshäst. "Willie" var en av grosshandlare och konsul Robert Jobsons söner. Han var överingenjör vid Utansjö Sulfitfabrik i Högsjö socken, i nuvarande Härnösands kommun. Utansjö ligger strax söder om Högakustenbron. Willie gifte sig 1907 med landshövdingsdottern Märta Ryding (f. 1876) och de fick sonen i januari 1908 och senare två döttrar. Det finns även en bild med Richard och farfar Robert, av kläderna att döma från samma tillfälle, se bildnr MR2_54.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.