Gamla huvudbyggnaden på Åsmundshyttan nr. 9 "Erik- Anders". Låg tidigare nere på åkern mellan vägen och ån mittemot Åsmundshyttan nr. 6 "Mattsas". 1840 flyttades upp på nuvarande platsen och byggdes ut. Detta gjordes när ägaren på "Erik-Anders" och "Mattsas" köpte Asmundshyttan nr. 7 "Jönses" vid en konkurs 1839 och delade fastigheteh i två delar. Nuvarande huvudbyggnad syns till vänster och byggdes 1848.
Från 299 kr
Dagsverksgården till Åsmundshyttan nummer 9 "Erik-Anders". Den är belägen 200 meter väster om fastigheten och är numera sommarbostad. Den är byggd omkring 1890. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 4:8.
Kvarnen I Åsmundshyttan med damm och renseri i bakgrunden. Det var snickeriverkstad i en tredjedel av kvarnen. Där hade mjölnaren Johannes Egnell tillverkning och reparationer av diverse redskap. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 3:10.
Kvarnen med gröpskvarn. Interiör från Åsmundshyttans kvarn. Siste mjölnaren Gustav Andersson slutade med verksamheten 1954. Sedan 1972 sommarstuga. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bildsida 1
Isen har sågats upp för att köras hem.
Ågrävningen startade hösten 1927. Från Sjutängsvägen i sydost med gamla bron i centrum. Byns spruthus i förgrunden flyttades till renseriplan. Åsmundshyttan nr. 5 "Jan-Mats" lilla gård och tvättstuga och till vänster Åsmundshyttan nr. 6 "Mattsas" i bakgrunden
Torsåkers Frörenseri, tidigare Åsmundshytteböndernas tröskloge. Det stora vattenhjulet drev tröskverket och den vertikala stången från hålet under taket ner till vattenhjulet var förbunden med en hävstång till tröskverket för att reglera vattentillförsen på hjulet. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bildsida 1.
Hölada på östra delen av udden vid Fagersta fäbodar
Gåva från Lillie Ahlberg, Falköping. (För Västgöta Regementes samlingar hos Museet Skara).
Kyrkoherde Erik Gustaf Tengstrand, senare i Algutstorp. Född 1844 i Ransberg Död 1911 i Algutstorp
Biskop i Göteborgs stift åren 1856-1888.
Hilda Fredrika Teofila Tengstrand, f Fischer. Född 1840 i Odensåkers sn. Död 1910 i Algutstorps prästgård.
Erik Gustaf Tengstrand. Född 1844 i Ransbergs sn. Död 1911 i Algutstorps prästgård.
Munkedals Järnbruk, Bohuslän, fabriksbyggnaden.
Håkan Altrock mellan maskinen och ångpannan på Vulcan.
Den schematiska skissen av Apollo har lagts mot en ritning från 1600-talets mitt av ett holländskt örlogsskepp. Däcksbalkarnas placering är markerade som vita rektanglar i höjd med det nedersta berghultet. Kanonportarna på ritningen i bakgrunden stämmer bra med nivån för däcksbalkarna som är återskapad på Apollo. Antalet kanonportar på ritningen är cirka 50 stycken. Källa: Teckning av den holländske skeppsbyggmästaren Johannis Sturckenbergh, sannolikt år 1648. (efter Landström 1980:62f). Layout: Alexander Rauscher.
Däcket fotograferat med Vrak 2 i ryggen i riktning söderut. I den fyrkantiga öppningen syns 10 urtag för gretingen. Notera även de tunnare balkar som syns. De sitter direkt under däcket och hålls upp av karvlarna. Syftet med dessa är att stärka däcket vid belastning av tungt artilleri. Liknande lösning kan ses i Vasas (1628) däckskonstruktion.
Björnarnas placering samt innergarneringen. Vrak 1 (RAÄ Stockholm 639).
Profilen på Apollo bygger på de arkeologiska måtten på balkarna, spanten, bordläggningen och innergarneringen. Det bruna partiet är en uppskattning av vrakets bevarade delar baserat på dokumentationen. Layout: Alexander Rauscher.
Fyra olika typer av knektar påträffades i vraken, Apollo och Maria. Layout: Alexander Rauscher.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.