Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av sk bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet. Kyrkans äldre inventarier, Madonna från omkring 1300, ett altarskåp från början på 1500 talet och en S:t Mikaelsbild från 1300-talet är deponerade på Länsmuseet Västernorrland.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1926. Motiv av J. Wolfgang von Goethe Författare Skald Naturvetenskapsman 1749-1832
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
'Bildtext: ''Botaniska sällskapet, Linudden.'' :: Vy med folksamling, hattklädda män, samlade i en grupp. På marken står glas och glasflaskor, picknick. En bit ifrån står en flicka. Kläder. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5257:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
fotografi, bilder
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923
Stockholm 98:1
'Naturhistoriska museets 100 årsjubleum: :: :: Drygt 20 män och några kvinnor sittande på stolar. :: Från vänster till höger: dr T.H. Mortensen, Köpenhamns universitets zoologiska museum, Professor T. Gislén, Lundgren, Stockholm, intendent H. Bergman, Malmö och professor Carl Skottsberg, Göteborgs botaniska trädgård, längst till höger. :: :: Bland inbjudna var också, Alf Wollenbaek, Oslo universitets zoologiska museum och professor August Brinkman, Bergens museum och professor Sixten Bock, Riksmuseet i Stockholm och professor Albert Tullgren, Statens Växtskyddsanstalt och dr Gunnar Gustafsson, Kristinebergs zoologiska station. Bernhard Karlgren från Vetenskaps- och vitterhetssamhället och :: :: Ingår i serie med fotonr. 3029-3034.'
Flygkarta över norra delen av Mölndals kommun. Mölndals centrum med tät bebyggelse och med gator och vägar kring Mölndalsbro syns tydligt i mitten. Man kan också se Åby trav- och galoppbana som en oval ring, och kanske du även kan upptäcka Åbybergsparken och den kulle, på vilken kyrkan är byggd. I dalgångarna mot norr syns Toltorpsdalens och Krokslätts samhällen. Längst upp till vänster kan man se Eklandabergen och Västerberget ända upp till Botaniska trädgården i Göteborg. Mellan Toltorp och Krokslätt ser du Toltorpsbergen. Längst upp till höger syns bergen i Lackarebäck. Nederst till vänster finns Balltorpsbergen och till höger om motorvägen bergen i Hulelyckan och Rävekärr. Av Mölndals många sjöar kan du upptäcka Rådasjön och Stensjön längst upp till höger. Norr om Stensjön ligger Norra Långvattnet, och söder därom är Södra Långvattnet beläget.
I början av 1600-talet beboddes Möckelsnäs av Isak Liljesparre. Denne lät göra gården till säteri och på 1620-talet övergick detta till Arvid Pedersson Stierna. 1675 inlöstes Möckelsnäs av Germund Palm, som sedan han adlats och bytt namn till Cederhielm startade en ny, glansfull period i Möckelsnäs historia. Cederhielm blev landshövding i Skaraborgs län och upphöjdes till friherre 1718. Han påbörjade stora nybyggnader på Möckelsnäs. Han tillförde dessutom Stenbrohults kyrka allehanda gåvor och medel till en ny altartavla. Carl Linneus besökte ofta Möckelsnäs och fick stort stöd av Cederhielm för att utveckla sitt intresse för botanik och läkekonst. Så småningom köpte Cederhielms svärson Abraham Falkengren gården för 2000 daler silvermynt. (Han och hans fru ligger för övrigt begravda på Stenbrohults kyrkogård.) Dennes son, Germund Abraham Falkengren, brukade Möckelsnäs fram till 1785. 1878 köptes Möckelsnäs av kammarherren och vice häradshövdingen Carl Eduard von Horn. 1906-1908 lät han bygga ett nytt, större hus utanpå den gamla byggnaden. De små annexen byggdes på 1920- och 30-talen. Möckelsnäs stannade i familjen von Horns ägo fram till början av 1990-talet, men användes allt mer sällan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.