Visingsborgs slottsruin på Visingsö. Remmalag med sina hästar och vagnar står uppställda och väntar på Vätterstranden vid gamla hamnen.
Från 299 kr
Visingsborgs slottsruin på Visingsö.
En del av väggen på Visingsborgs slottsruin på Visingsö.
Visingsborgs slottsruin på Visingsö. Nere i hamnen har passagerarfärjan lagt till.
Fynd av en guldgubbe i sållet. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Så kallade guldgubbar är små och tunna bleck av guld eller guldlegering, ofta inte större än 10-20 mm höga med bilder, ofta människor eller djur. Bilden framställs med stämpel eller är formade med hjälp av ett spetsigt verktyg. De hör till den yngre delen av järnåldern.
En kallmurad grundmur som framkommit vid en arkeologisk undersökning norr om Brahekyrkan på Visingsö. Muren dokumenterades i ett smalt ledningsschakt och i schaktet framträdde muren två gånger med ett avstånd på fyra meter. Den tolkades som medeltida men med tanke på hur lite av den som kunde undersökas är det oklart vilken typ av byggnad den kan ha hört till.
Stolphål hörande till ett långhus (hus A) markerade med vita papperstallrikar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i Gränna 2009. Till vänster i bild syns ytterligare ett hus, (hus B), markerade med blå tallrikar. Huset i bakgrunden hör till Jönköpings Energi och längst bak skymtar tornet till Röttle kraftstation.
En arkeolog arbetar vid grävmaskinen i bakgrunden och i förgrunden syns en anläggning med stenar markerad med en gul pinne. Foto taget vid en arkeologisk undersökning i Gränna 2009.
Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Stolphålen till ett långhus (hus B) från järnåldern markerademed blåfärgade papperstallrikar. Foto taget vid en arkeologisk undersökning i Gränna 2009.
En arkeolog arbetar vid grävmaskinen och i förgrunden finns anläggningar markerade med gula pinnar. Foto taget vid en arkeologisk undersökning i Gränna 2009.
En rund eldstad som framkommit vid en arkeologisk undersökning av en järnåldersboplats med långhus i Gränna 2009.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.