Luciatåg med stjärngossar ute vid verandan hos lärarinnan Anna Pålsson (gift Blomberg) i Tvååker. Hon står till höger och hade ordnat luciafirandet, där man sjöng och åt lussekatter och pepperkakor. Hon hade hjälpt barnen att göra stjärnor och hattar. Barnen är 9 år gaml och för flera av dem var det första och enda gången de lussade. Enligt uppgift var det inte vanligt med den här sortens upptåg i Tvååker. Främre raden från vänster: Ann-Britt Karlsson (g. Andersson), Irene Andersson, Florence Magnusson, Ella Bartholdsson (g. Johansson). Mellersta raden från vänster: Karl-Gustav Johansson, Nils Åke Pettersson, Ingemar Nilsson, Ingvar Andersson (Fläde), Börje Ivarsson, Anna Pålsson lärarinna. Bakre raden från vänster: Arne Börjesson, Hasse Henriksson, Gert Johansson. Järnvägsgatan i Tvååker (bredvid Mejeriet).
Från 299 kr
Velamsund. Nämns första gången 1288 då konung Magnus donerade gården till Sankta Klara kloster i Stockholm. 1726 anlades en stenbyggnad av arvingar till bryggaren Anders Berg. 1821 köpte generalmajor Louis de Champs godset och uppförde bränneri med 2 brännvinspannor av 90 kannors rymd dvs. 235 liter. År 1828 inköptes Velamsund av Karl IV Johan och 1848 såde Oscar I till friherre von Höpken. 1880 såldes gården till grosshandlare Emil Egnell som gjorde gården till en mönstergård med 70 kor. Man odlade vin på berget öster om gården och hade ett rikt sommargästliv i långa raden längor av småstugor vid västra stranden. Gården hade egen ångbåt som gick på Stockholm. 1917 övergick gården till ingenjör Fritz Egnell. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
"Kråkan", Kråkliden - Kvarnbygatans branta stigning från Gamla Torget upp mot Stensjöbacke, år 1973. Backen kallades förr Kråkan eller Kråkliden. Namnet Kråkan anses ha kommit av Kråkberget, som var en bergklack uppe i Mölndals ström. Om där var en samlingsplats för byns kråkor, vet man inte, men backen utmed strömmen kallades allmänt Mölndals Kråka. Kråkan var brant, och hästarna fick vara väl skodda för att kunna få kraft att dra de tunga lassen uppför den branta backen. I förgrunden till vänster syns Götiska Förbundets skola som anlades år 1824 och under många år var byns folkskola. Senare blev skolan högre folkskola. Byggnaden skall bevaras som kulturminnesmärke från gången tid. Till höger ligger f.d. Delbancos oljeslageri, där man förr tillverkade linolja som användes vid målning.
Text hämtad ur textmaterialet från skärmar till Kommunikationsutställning "Här går vägen till Uddevalla......" utförd av lärarna Birgitta och Bo Lindgren, Unnerödsskolan i Uddevalla, år 1980. Stationen vid Sörkällegatan (Uddevalla Södra). Resande som skulle vidare mot Strömstad utväxlades med hästskjuts till Uddevalla C den första tiden då tunnlarna (inne i Uddevalla) ej var klara. 1907 öppnades trafiken mellan Uddevalla Södra, som var ett litet hus vid Sörkällegatan, ochTingstad (på Hisingen). Järnvägsbron över Göta älv var inte klar så passagerare till Göteborg fick ta båt till Lilla Bommen. Senare samma år var det klart till Centralstationen i Uddevalla. Flera ras och andra besvärligheter drabbade banan, innan den slutligen blev helt klar. I mars 1909 kunde man för första gången åka tåg (hela vägen) mellan Göteborg C och Strömstad C på Bohusbanan.
lås, handtag, gångjärn, bås, dörrbeslag, dokumentation, pelare, fönster, kulturmiljövård, bruksbebyggelse, bjälklag, fårhus, stall, ladugård
män, mjölkflaskor, man, gata, kvinnor, kvinna, stadsgata, flicka, hörn, gator, mjölkflaska, flickor
Vega, porträtt, fotografi, photograph@eng
vykort, Japan, fotografi, photograph@eng
Utgrävning av Gamleby kyrkoruin, den enda nu ovan jord synliga lämningen efter Getakärr som föregick Varberg. Det var troligtvis under tidigt 1300-tal och norskt styre som Getakärr fick sina stadsprivilegier och därmed i juridisk mening blev en stad. Första gången borgare i staden nämns är år 1309 i Erikskrönikan. I slutet av 1200-talet uppfördes denna kyrka av gråsten i Getakärr, ungefär samtidigt som en borg byggdes uppe på vårdberget någon kilometer söderut. Under den arkeologiska utgrävningen av kyrkoruinen 1937 hittades över tusen mynt; ett av de rikaste myntfynden någonsin i nordiska kyrkor. Mynten härstammar från danska, svenska, norska och nordtyska städer och visar på att folket i Getakärr bedrev en omfattande handel med bland andra Hansan i Lübeck. Åldern på mynten fick museichefen Albert Sandklef, som ledde utgrävningen, att dra slutsatsen att staden skall ha haft sin storhetstid från 1320-talet fram till runt 1400. Från den här tiden finns även spår efter att en omfattande bronstillverkning har ägt rum i staden. Läs mer i artikeln "Getakärr - den medeltida staden under Varberg" av Eric Knutsson här: https://digitaltmuseum.se/021188571389/getakarr-den-medeltida-staden-under-varberg Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Manbyggnaden, framsidan och ena gavelen. Uppförd av kalksten, spritputsad och avfärgad i vitt. Tak täckt med svart skiffer. Balkongen uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten Erik Fant. Innan altanen tillkom fanns även i bottenvåningen sju axlar. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Anderstorp i Lindome, ca 1900. Detta är den s k gamla "byggningen" som låg vid bron. Stolparna som syns t.v är en port som leder till gamla fabriken vilken ligger strax intill ån. "Byggningen" var i 3 vån. Det var 17 rum i varje våning. Från början var det meningen att de skulle upplåtas för flickor, men efter hand gifte de sig och hela familjen fick bo i detta enda rum. Köket måste delas av många och det fanns bara en öppen spis. Varje husmor måste ha sin egen brandring att laga mat på. Det kunde hända att upptill sju kvinnor åt gången måste samsas vid spisen och mestadels var sämjan god. De som hade en brandring längst in brände sig. Det blev påfrestande med trätor som följd. I huset fanns ett par 2-rumslägenheter med kök. Omkring 135 personer bodde i byggningen. Barnen fick börja arbeta på fabriken när de var 12 år. Dagen började kl. 6 och först kl. 18 upphörde arbetet. Det var hårt att stå instängda i så många timmar för liten lön. En fullgod arbetare, en karl, hade 7:50 kr i veckan.
Två unga män med cykel vid Hornstullsgatan 1.
Fotografi. Kvinnor som bär vattenkrukor på huvudet. Egypten.
Fotografi. Katarakten i Assuan, Egypten.
Fotografi. Gebel Abu Foda (Gebel Abu Fêda), Egypten. Dêr-el-Kosêr.
Fotografi. Henrik de Maré, fotograferad nära en by mellan Manfalut och Asyut, Egypten.
Fotografi. En by mellan Manfalut och Asyut, Egypten.
Fotografi. Gebel Abu Fêda. Dêr-el-Kosêr. Egypten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.