Trots brister ger fotografiet oss ändå en god uppfattning om Linköpings då nya brandstation vid tiden för färdigställandet 1915. Således krigsår och brist på livsmedel, varför stadsjordarna självfallet inte låg obrukade.
Från 299 kr
Bebyggelse på Fiskaregatanbort mot Kattrumpan. Bilden ger en god uppfattning om skicket på Kvarnholmens trähusbebyggelse omkring 1970; innan kommunen kom med sin plan för förmånliga villkor för dem som rustade upp husen.
Inbäddad i grönska ståtar sedan 1880-talets senare del tingshuset vid Barnhemsgatan. Skälet för tillkomsten var att tre häradsrätter i Linköpings omnejd sammanförts till en gemensam domsaga. För byggnadens ritningarna stod Janne Lundin, sin tids främste arkitekt i Linköping. Bilden har lämnat oss odaterad men omkring 1950 kan vara en uppskattning så god som någon.
'Bo med ägg av sothöna, typiskt bo med brygga i vassen i vatten. På avstånd. :: Text på baksidan: ''Typiskt sothönsbo med brygga. Sothönan är ytterst vanlig och häckade över hela sjön dock blott i närheten av vattnet. Någon uppskattning av deras antal vågar jag ej göra.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Regementets och försvarsområdets dag den 4 maj 1974 Åskådarna samlas vid regementets idrottsplats. Bild 1 Här börjar åskådrna samlas, det serverades 1400 portioner ärtsoppa vilket ger en uppskattning om hur många som deltog i evenemanget. Bild 2 Inbjudna pensionärer överste Fritz-Ivar Virgin och Erik Cavalli samt överstelöjtnant Malcolm Fritz. Bild 3 Tekniker (vid Foto och ritdetaljen) Eriksson ("Lången), okänd och majoren Jan Toll
Stor uppslutning när drottning Sophias understödjande förening arrangerade en utställning av material för "sjuke och sårade i fält" i Linköping. Utställningen stod i läroverkets gymnastiksal med entré mot S:t Persgatan. Den exakta tiden har inte klarlagts. En hitre tidsgräns torde dock kunna sättas till föreningens uppgång i Svenska Röda korset 1916.
Det var mycket stor uppslutning vid kamratdagen på K 3 7/6 1937. Här en del av deltagarna utanför Erik Ugglas skola på marsch från järnvägsstationen till regementet. Musikkåren som mött vid jvst i täten. Extratåg var insatta från såväl Stockholm som Göteborg.
Det var mycket stor uppslutning vid kamratdagen vid K 3 7/6 1937. (Det deltog 250 livhusarer från Göteborg med ordf. rytm. Henning Krafft i täten och 100 livhusarer från Stockholm med rytm. T H Grill som färdledare. Extratåg var anordnade från såväl Göteborg som Stockholm) Här avlämning till sekundchefen överste K H Palmstierna.
Det var mycket stor uppslutning vid kamratdagen på K 3 7/6 1937. Här en del av deltagarna från Göteborg vid passerandet av järnvägsövergången väster K 3 kasern. I främre ledet (med paraply) ordförande för Göteborgsavdelningen ryttmästare på reservstat Henning Krafft (född 1885) .
Det var mycket stor uppslutning vid kamratdagen vid K 3 7/6 1937. (Det deltog 250 livhusarer från Göteborg med ordf. ryttm. Henning Krafft i täten och 100 livhusarer från Stockholm med ryttm. T H Grill som färdledare. Extratåg var anordnade från såväl Göteborg som Stockholm). Här avlämning till sekundchefen överste K H Palmstierna.
vedbod, dikning, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, nybygge, grund, ladugård, bod, smedja, panel, härbre, sommarladugård
Hunnebergsgatan 23 med en grupp människor framför. Enligt en anteckning tillhörde en del av personerna familjen Djerf (känd ifrån Derby). Livförsäkringsagent Johan Axel Djerf med hustru och fem barn bodde i gården 1912-1924 vilket ger en uppfattning om när fotot togs.
Bilden visar insidan av Henå Lanthandel Bollebygd med Justus och Filip Eliasson stående bakom disken. Skylt till höger gör reklam för "Helsingborgs Galocher". Henå lanthandel var en lanthandel dit många mindre handlare avyttrade sina varor pga sin närhet till Göteborg. Vilka varor alingsåsare sålde eller köpte här eller i vilken omfattning hade John Elisasson (uppg lämnaren) ingen uppfattning om. Hedareds korgar såldes här.
Jakob Söderlund och sonhustrun Lina verkar helt omedvetna om att Masse tänke fotografera dem. Söderlund är gammal, 79, och sliten, liksom hans klädbonad. Inte heller här får man någon uppfattning om hur skörden blev. Se Bild 131. Bilden är troligen tagen mot Hallsarve beteshage vid nära kanten av Lausbackar.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden ger oss ändå en god uppfattning av händelsen, där man i stunden nått fram till hästpremieringen.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden ger oss ändå en uppfattning av händelsen, där man i stunden nått fram till hästpremieringen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bildpunkternas läge å näthinnan efter äldre (a) och nyare uppfattning (b)# den förra ger alltid, den senare i vissa lägen avståndsskillnad.
Vintern 1986 dokumenterade Östergötlands museum miljön vid Bergs Träförädling i nämnda tätort någon mil norr om Linköping. Platsens byggnader kan väl inte med bästa vilja ansetts haft några högre kulturhistoriska värden. Sannolikt var det ortens uppskattning med en förväntad exploatering som avgjorde förättningen. Men brådskan att skapa minnen var denna gång förhastad. Ännu i skrivande stund år 2025 är miljön intakt, om än i ett mer nedgånget intryck.
Drygt 850 barn undersöktes av skolläkaren i Uppsala våren 1942. Man får i god tid en preliminär uppfattning om de kan antas följa med i den vanliga undervisningen eller om de bör placeras i specialklasser. Samtidigt med undersökningen av de blivande skoleleverna pågick kontroller av tuberkulos bland skolbarnen. Om vederbörande får klart för sig vilka förutsättningar han har när det gäller hälsotillstånd och kroppskonstitution, färgsinne kan det underlätta valet av levnadsbana ansåg docent Brenning.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.