Kolorerat vykort, "Läroverket, Halmstad.", sekundär notering: Högre allm. lärov. Med den gamla läroverksbyggnaden från 1869, vid slottet, i dåligt skick och ökande antal elever beslöt stadsfullmäktige år 1902 att uppföra en ny läroverksbyggnad på den så kallade Söderlingska lyckan, norr om Västkustbanan. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906 av biskop Edvard Herman Rodhe.
Från 299 kr
Entrén till AB Sig. Levin. Grundad 1863 av Simon Levin. Firman bedrevs då som handelsrörelse. År 1938 ombildades firman till AB med Sig. Fürstenberg som direktör. Fabriksmässig konfektion började 1927 och flyttades till Smedjegatan 1949, där en modern syfabrik uppfördes. ( Se Minnesskrift - Stadsfullmäktige i Kalmar 1863-1962)
Stadsfullmäktige i Borås 17/9 1908. En del av ledamötena: Fabrikör Alfred Sandwall, Ingenjör Carl Nordendahl, Direktör Mauritz Wilssson, Kapten Otto Mannerfelt, Borgmästare Boberg, Ordförande Rektor Bengtzon, Rådman E. Elfman (sekreterare), Fabrikör Arvid Sprakarn, Direktör Axel Bergengren, Handlanden Claes Skoglund, Handlanden Albin Tidblad, Rektor Neuman, Häradshöfding Tor Odencrantz. Porträtt av prosten Enander.
C J Sehlberg d.y. Född: 1821 i Gävle död: 1901 Sehberg var även verksam som politiker och ledamot av stadsfullmäktige. Son till rådmannen och grosshandlaren N J Sehlberg och sonson till grosshandlaren Carl Jacob Sehlberg d.ä. För bilder och levnadsdata på dessa personer samt fler ur den gamla gävlesläkten Sehlberg, se W. Lindeberg Gävle - Ett Bildgalleri (1924) sid 159.
Jonas Selggren. Född 1806, död 1896. Rektor vid Högre Allmänna läroverket (Vasaskolan) 1853-66. Kvarstannade på läroverket som bibiliotekarie fram till 1893. Verkade även som politiker och var ordförande i stadsfullmäktige i Gävle 1864-74, ledamot av landstinget 1863-69 och riksdagsledamot 1859-60 samt 1867.
Fotot föreställer Anders Johan* Andersson (1875-1938). Han föddes i Torsåker 6/8 1875 av hemmansägare Anders och Anna Olsson. Anställd vid telegrafverket sedan 1887. Tillhör SAP 92-32, ordf. i kf Alfa 10-25, led. av stadsfullmäktige 12-28, v.ordf. 17-20, ordf. 21-28, led. av riksdagens II kammare 14-21, stadsrevisor 18-21. År 1910 var han linjeförman i Gävle.
C.J. Sehlberg d.y. Född: 1821 i Gävle död: 1901 Sehberg var även verksam som politiker och ledamot av stadsfullmäktige. Son till rådmannen och grosshandlaren N.J. Sehlberg och sonson till Grosshandlaren Carl Jacob Sehlberg d.ä. För bilder och personfakta på dessa personer samt fler ur den gamla gävlesläkten Sehlberg, se W. Lindeberg Gävle - Ett Bildgalleri (1924) sid 159.
Född: 1855 Död: 1932 . Verksam som grosshandlare. Blev sedermera ordförande i Korsnäs Sågverks AB, Gävle Stads Sparbank och Gävle Manufaktur samt ledamot i ett flertal andra förenings- och bolagsstyrelser. Utsedd till tysk konsul 1884. Ordförande i drätselkammaren 1903-07 och ordförande i stadsfullmäktige 1907-19. Flensburg var den ledande högerpolitikern i Gävle under 1900-talets två första decennier. Son till Konsul F.O. Flensburg, farbror till Ellen Flensburg.
Utbildad ingenjör, blev disponent för AB Gefle Verkstäder 1893. Innan dess verksam vid Uddeholm och Hagfors. Ledamot av stadsfullmäktige och drätselskammaren i Gävle. Avled vid 60 års ålder den 6 september 1907?. (Hvar 8 dag, 8:e upplagan, tryckår 1907, sid 815)
Bankdirektör Rohdin Abraham Fredrik Född 1832-09-19 i Lidköping Död 1903-11-01 i Lidköping Grundare 1854 av Rohdins Järnhandel (senare 1870 Rohdin & Sundbecks Järnhandel) Grundare 1875 av Lidköpings Mekaniska Verkstad LMV Engagerad i stadsfullmäktige i 25 år. Ordförande i drätselkammaren och hamnstyrelsen samt direktör i Skaraborgsbanken.
Falköping. Entrén till Industriutställningen 1910. Egentligen var det fråga om två arrangemang: dels en industriutställning, dels ett lantbruksmöte. Industriutställningen var förlagd till området närmast norr om nuvarande Centralskolan. På bilden ser vi entrén till utställningen med folkskolebyggnaden (från 1903) i bakgrunden. Till utställningen lät stadsfullmäktige utge en bok.
Stadsfullmäktige? Stående, från vänster: Jonas Carlsson, Folke Karlsson, Torvald Ernulf (stadsingenjör), Sven Moberg (stadsarkitekt), Tore W Ekman, Folke Pettersson, Sven Hedlund, Sven Kjellin, Ewert Skoglund och Nils Brodin. Sittande, från vänster: Gustav Johansson, Daniel Ekelund (kommunalborgmästare), Gustaf Johansson ("Murar-Gustaf"), Gustav Danielsson och Birger Gustavsson (stadskamrer). Bilden är tagen på Rådhuset.
Arbogabor medverkar i Frukostklubben, ett underhållningsprogram som sänds på lördagsmorgnar. Sigge Fürst, den ständige programledaren, till höger. Mannen till vänster liknar Anders Gernandt, centerpartist i Arboga stadsfullmäktige. Han håller i en tavla, med text på baksidan. Mannen i mitten ser på tavlan.
Lions Club ska spela fotboll mot stadsfullmäktige. Här är deras laguppställning inför matchen: Stående, från vänster: Lars Lutteman, Sten Wahlgren, Arne Öhrman, Verner Liljeborg, Olle Wallström, Helge Carlsson och Folke Petersson. Sittande, från vänster: Bengt Frendin, Gustav Adolf Persson, Valter Allvin, Nils Röhfors och Olle Berglund.
"I fädrens spår för framtida segrar" står det på en skylt som Gustav Danielsson håller i. Han har en variant av lagerkrans om halsen. Rune Matson och en okänd man står intill. Korpen ordnar cykling för stadsfullmäktige. I bakgrunden ses Stadsgården.
Gustav Danielsson, med segerkrans om halsen, mottager applåder av en kvinna. Han har deltagit i (och förmodligen vunnit) Korp-cyklingen för stadsfullmäktige. Gustav leder sin cykel. I bakgrunden ses Handelsbankens kontor och Café Centrum i Stadsgården. Bilden är tagen på Stora torget.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
Stadsfullmäktige på rundresa i stan. Från vänster: mannen i keps är stadsarkitekt Börje Eriksson. Kvinnan i sjalett är inte identifierad. Mannen med glasögon är Anders Gernandt, centerpartist. Mannen i hatt är Bror Gustafsson, socialdemokrat. Han är rektor och ordförande i skolstyrelsen. Mannen i profil är Nils Brodin, socialdemokrat och kommunalråd. Han som tittar ner, är Olle Åhlin, ledamot. Den ljusa trenchcoaten bärs av kanslichef Nils Forsberg. Mannen med fluga är chef för tekniska nämnden. Han heter Tollsten, förmodligen Bengt i förnamn. Mannen med det stora leendet är oidentifierad. Kvinnan är Aina Andersson, socialdemokrat och ordförande i socialnämnden. Längst till höger står Gösta Karlsson, ordförande i stadsfullmäktige. De står mitt i en byggarbetsplats. En bassäng med vatten, cementplattor, byggnadsställning, jordhögar och parkerade bilar.
Vykort, "Varberg, Hagaskolan", belägen i kv Orren 1. Vy från gräsmatta, med nyplanterade träd och buskar, via skolgården mot den långsträckta skolbyggnaden utmed Trädlyckevägen. Arkitektfirman Anker-Gate-Lindgren vann den arkitekttävling som hade utlysts sedan stadsfullmäktige den 21 december 1944 beslutat att en ny folkskola skulle byggas vid Baggeska lyckan. Bygget påbörjades i maj 1946, huvudentreprenör var bröderna Bengtsson i Falkenberg, och invigningen skedde den 30 augusti 1947. Omdömet från Varbergsposten blev ”Hagaskolan – en skola på höjden av modernitet”.
En av de bägge inmponerande jättegrytorna i kanten av Kjettilsberget invid Sandbäcksgatan i Linköping. Här dokumenterad omkring förra sekelskiftet och även om fascinationen av fenomenet rimligtvis varit stor var respekten för just dessa som synes inte stor. Faktum är att de bägge jättegrytorna uppmärksammades först 1914 då de efter förslag av stadsfullmäktige tömdes på växtlighet, skräp och köksavfall och som tidningen Östgöten skrev, Först nu får man se, huru betydande dessa jättegrytor i själfva verket äro.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.