Väster-Storsjö
Från 299 kr
Lycksele 522:1
Bjurträsk
Lycksele 257:1
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss
Brattfors 1923. Från vänster: En bergsmansgård, blåsmaskinhuset, ruiner av stångjärnssmedjan. Brattforshyttan anlades redan före år 1540. Var i början av 1600-talet nerlagd, men startades sedan upp och stängdes till och från. År 1644 var tre hamrar upptagna vid Brattforshyttan. Produktionen steg betydligt vid lancashiresmidets införande år 1853. Hammarslagen i smedjan tystnade år 1918. Brattforshyttan blåstes för sista gången år 1920.
Femtå, utsikt från väster. Femtå hammarbruk anlades av Uddeholmsbolaget och fick privilegium år 1837. Bruket omfattade två hamrar och fyra härdar. På grund av dåliga kommunikationer samt koncentrering av bruksrörelsen lades Femtå bruk ner år 1862.
Femtå. Utsikt från öster över resterna av bruket (t.h.) och mot Klarälvsdalen. T.v. en gammal husbehovskvarn.
Ruin från Svartåhyttan. I bakgrunden kvarn. Svartåhyttan uppfördes som hjälphytta till Brattforshyttan och previlegierades1687. Detta var ingen hammarsmedja, den enda hammarsmedjan i socknen fanns i orten Brattfors. Driften vid Svartåhyttan upphörde 1893.
Sunnemohyttan omkring år 1900. Till vänster masugnen, delvis raserad. Överst till höger herrgården. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Hagfors på 1890-talet. Från vänster: kolhus, martinverk, bessemerverk, hytta, valsverk och virkesförråd.
Förmodligen nedlagd hytta vid vattendrag.
Större trähus kallat "Gubbkroken", gammalt logi för körare.
Gammal damm vid Bosjöhammaren. Bosjöhyttan hette tidigare Gräsbosjöhyttan och privilegierades första gången år 1637. På 1660-talet uppfördes en stångjärnshammare vid Svartåns utflöde i Bosjön. Smidet upphörde 1861. Bosjöhyttans blåsningar fortsatte till år 1883.
Storfors-Bjurbäckens Kanal. Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss. Källa: Sluss.
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss.
Skogslandskap med bro över vattendrag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.