Fotografi som bär spår av tidens tand men som detta till trots visar en tämligen unik vy. Malfors i en tid före kraftsstationens tillkomst med den "Gamla sågen" vid Södra Malfors närmast till höger. Till vänster Norra Malfors och i fonden skymtar hustak tillhöriga Cloettas anläggning.
Från 299 kr
Smeder och verkstadsarbetare vid Hybo-sågen. Bakre raden fr.v. 1 ?, 2 August Nilsson, 3 N.Gustav Roos, 4 Faktor Berg, 5 Strimbolt, 6 Olov Ekendahl, 7 Per Sunvinsson, 8 Axel Larsson, Främre raden, fr.v. 1 Olle Westerlund, Maskinist Johan Gustav Jansson. 10 Janne Jansson ( Son till Johan Gustav), 11 Smed Jakobsson.
Växbo: Smeden Lars Ahlin, änkeman vorden, uppförde åt sig på sin ålders dar en bostad, väl den egendomligaste som funnits i Växbo. Den byggdes delvis ute i ån, strax nedanför Schönningssågen, av bakar från sågen. Den hade bara ett rum, på en gång smedja och bostad. Då man kom in i stugan-smedjan hade man smideshärden med sitt smidesstäd strax till vänster om dörren.
Vid timmerintaget till Hybo-sågen. Fr.v. Fredrik Engström, Holger Svensson, August Sandberg, Roland Bengtsson. I bakgrunden synes den röda timmerbyggnaden vid Jo-Ors som senare blev Folketshus. Längre ner den stora timmerlogen som låg där Ruben Henriksson har sin tomt. På sidan synes den s.k. "Mara" vilken användes vidmed lagning av timmer från landvältorna.
Motiv från Sandbergs möbelfabrik i Linköping. Från vänster ses ägaren Karl Peter Sandberg med sönerna Pehr och Jacob. Mannen med sågen är inte identifierad. Ynglingen till höger om denne kallades Soff-Andersson. Gossen framför är Karl Peters yngste son Johan August och gossen längst till höger är ytterligare en son, Manne. Fotografiet är taget 1892/93.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Ålgårdsbacka 2:1. Hus nr: 091D4010. Benämning: permanent bostad, två redskapsbodar, kvarn och såg. Kvalitet, bostadshus och såg: god. Kvalitet, kvarn: dålig. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Material: trä. Övrigt: kvarnen och sågen är vattendrivna. Tillfartsväg: framkomlig. Se även KM2007:0354.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Ålgårdsbacka 2:1. Hus nr: 091D4010. Benämning: permanent bostad, två redskapsbodar, kvarn och såg. Kvalitet, bostadshus och såg: god. Kvalitet, kvarn: dålig. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Material: trä. Övrigt: kvarnen och sågen är vattendrivna. Tillfartsväg: framkomlig. Se även KM2007:0353.
Annestorp i Lindome. Nedströms ån drevs en kvarn och såg som även anlitades av lantbrukare på orten. (H.B). Gruppfoto av arbete vid sågen. Personerna från vänster till höger är uppräknade i namnlistan ovan. Adel var mjölnare, Erik Bergman var snickare och Harrys far, Andrén var mjölnare och John Hedlund var snickare och morbror till Harry Bergman.
Sågen var lönsam under hela 1800-talet och 1900-talets första decennium. Efter att 1894 ha brunnit ned grunden uppfördes året därpå en ny såg. År 1896 ombildades rörelsen till Långrörs AB. I samarbete med Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik och sedermera kom att bli helägt av Långrörs AB.
Nödhjälpsarbete. Schaktning på vägen Slätte-Hova strax norr om "Bålerudskorset". Början av 1930-talet. Man fick 14 dagars arbete här, 14 dagar på kyrkogården, 14 dagar på sågen osv. Fr v: 1. Sven Karlsson, Bremon 2. Gustav , Lillestan 3. Larsson, Lillestan 4. Georg Svensson, Myrhult 5. Vitalis Fransson, Grönehög 6. Gustav Larsson, Myrhult 7. Bertil Lindström, Granhaga 8. Algot Karlsson, Samfalla 9. Karl Karlsson, Bäckedalen Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Bilden tagen fr. kyrktornet i Bollnäs. Av byggnaderna kan nämnas Sundsåker (byggt 1897 efter branden året innan) i bakgr. till vänster: Baptistkyrkan fr. 1896 i bildens mitt (kyrkan byggdes upp bla. av gammalt virke från en trösklada från Dahlins i Röstebo.) 1899 Högvatten i Bollnäs. Hitom Baptistkyrkan syns bl.a. Bro Huvudgård byggd 1860 av samhällets grundare Georg Henric Collini. Den revs 1966 för Stadshusbygget. Ångsågen fr. 1884 nedbrunnen 1888 och åter uppbyggd året efter till höger i bild. Sågbolaget Bollnäs Ångsågs AB, gick i konkurs 1930 vilket gjorde att 70 man blev arbetslösa. Sågen revs 1935-1936.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Vy mot sammanfogningsmaskin och i bakgrunden maskin för fasning av lock och botten. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På grunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Remtransmission i taket. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.