En timrad förrådskasse innehållande lerråvara till en keramikverkstad, det Sophska krukmakeriet. Anläggningen framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Krukmakeriet anlades i mitten av 1700-talet.
Från 299 kr
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Arkeologer gräver rutor och sållar jorden i samband med en arkeologisk förundersökning vid Skogslund, på Hedenstorp väster om Jönköping. I området fanns överplöjda järnåldersgravar.
En arkeolog plockar fram mynt hörande till en myntskatt som just upptäckts i en grav från 1100-talet på Brahekyrkogården på Visingsö i Jönköpings kommun och län.
Predikstolskorg, Vinköls kyrka, Skara kommun, Västra götalands län.
Exteriörbild, Vinköls kyrka, Skara kommun, Västra götalands län.
Eksjövägen i Bruzaholm.
Exteriör, Norrängsskolan i Huskvarna.
Drönarbild över de undersökta resterna efter torpet Rödjorna i Sandseryds socken, Jönköpings kommun.
De underliggande stenkistorna under stenpackningen. Undersökning av grav i Råslätt, Jönköpings socken.
Arbetsbild, undersökning av grav Sandudden, Visingsö socken, Jönköpings kommun
Härdgrop påträffad vid arkeologisk utredning i Västhorja, Värnamo socken och kommun.
Ett vikingatida mynt som hittades vid en arkeologisk schaktningsövervakning precis söder om ruinen efter Visingsborg på Visingsö i Jönköpings kommun. Myntet är präglat av den tysk-romerske kejsaren Heinrich II någongång mellan åren 1015-1030. Motivet på myntet är en hand.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 7080 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
En tresidig stensättning på gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun. Dess sidor var knappt fem meter långa och höjden några decimeter och den var omgiven av en tydlig kantkedja av större stenar. I stensättningen fanns brända ben som daterades till 700-talet och bland annat hittades en bennål.
Utgrävning av gravfältet RAÄ Rogberga 19, L1973:5423 i Bogla i Rogberga socken, Jönköpings kommun. I bakgrunden står två arkeologer på kullen där flertalet begravningar hade gjorts. Den resta stenen tillkom 1923 på initiativ av den nystartade hembygdsföreningen i Bogla.
Exteriörbild, Madesjö kyrka, Nybro kommun, Kalmar län.
Undersökning av grav Sandudden, Visingsö socken, Jönköpings kommun
Den överliggande stensättningen. Undersökning av grav i Råslätt, Jönköpings socken.
Tortuna sn, Västerås kn. Väggparti med kalkmålningar i norra delen av Tortuna kyrka, 1933.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.