Norra Råda 90:1
Från 299 kr
Stora salongen i Nolhaga med de franska tapeterna tryckta 1824 hos Dufour & Leroy i Paris, Frankrike. I soffan Christina Lindström (f. Zachau), hustru till Julius Lindström, ägare av Nolhaga 1887–1907. Stora salongen kallades rummet med den stora spegelförsedda kakelugnen. Under tiden då Lindström var ägare av Nolhaga, plockades tapeterna ned och magasinerades i Stockholm. 1971 återfanns de och återbördades till Nolhaga men sattes då upp i det lilla rummet åt sydväst. Tapeter av det här slaget kallades panorama- eller landskapstapeter och blev högsta modet, bland de som hade råd, under stilperioden Karl Johansstil (ungefär 1810–1840). Dufour & Leroy var en av de främsta tillverkarna.
Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk.
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Seby gravfält, runstenen. Inskriften lyder: "Ingjald och Näf och Sven, de lät resa stenen efter Rodmar, sin fader" Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten. (Uppgifterna är hämtade från http://www.hembygd.se/segerstad-hembygdsforening/seby-gravfalt/)
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Motljuset från fönstren utmanade fotografen vid fototillfället, men vi får ändå en god bild av hemmet och det stilideal som vid tiden var önskvärd bland bättre bemedlade. På väggen i hörnet hänger porträtt av makarnas tre barn. Dottern Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel". Bild från tiden omkring år 1900.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. ick namnet Verdandi . Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Det var försedd med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Fick namnet Verdandi. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Under ombuggnaden förseddes det med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
'Vy med 6 st av sjöns ej häckande ungsvanar i sjön, på långt håll. Vy med på avstånd berghäll och nedanför växande enbuskar. :: Text på baksidan: ''Sex av sjöns ej häckande (ung?) svanar. Dessa höllo alltid till under Kvarnberget där de fingo vara ifred för de vreda familjefäderna. Denna bild, tagen för ett år sedan skulle visat ett rikt vegetationstäcke på vilket man kunde taga sig fram så gott som torrskodd. Ändå visar denna bild ej årets högsta vattenstånd, som inföll senare.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
En av de första postbilarna i Sverige, Scania Vabis. Tillverkad i Södertälje 1913. I april 1913 beslöt generalpoststyrelsen att köpa in 13 bilar av fyra olika typer från AB Scania-Vabis. Att vara bilförare var då ett statusjobb i högsta grad, efter den sex dagars kurs som Scania-Vabis tillhandahöll. Redan några dagar efter det att de första bilarna levererats bildades också en Postens chaufförsklubb. En hel del problem följde, vilka går att läsa om i olika skrivelser i Postens arkiv.Här står bilen på Postens Bilverkstäder
Tyresö 37:1
Haverö 120:1-2
Haverö 140:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.