Den brittiske sångaren Tommy Steele uppträder på Biograf Anglais, Biblioteksgatan 26. Uppståndelse bland fansen när han anländer/lämnar konserten i bil.
Från 299 kr
Vykort "Mölndal. Frölundagatan" mot Mölndalsbro, 1940-tal. Till höger ser man Frölundagatan 3 och 1. I bakgrundens mitt ses den höga byggnaden Röda Kvarn (biograf på Kvarnbygatan 1).
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Ljungskile. Göteborgsvägen och Valåsberget". Husen på bilden:" Smyrna fd biograf, Fredsberg, Eriksberg, Missionshus, Eriksberg, fd Brandstation, fd ölaffär, Åtorp, fd finka, fd varmbadhus".
Fredagen 22 december 1905 öppnades Karlstads första biograf, Biograf-Teatern, på Östra Torggatan. I folkmun kallades den för "Beäffs" efter ägaren B.F. Anderssson. Här rivs den 1945 efter att även varit danssalong och läskedrycksfabrik under en tid, och får då ge plats åt VF:s bygge av tidningshus med inflyttning den 12 maj 1946. Fläckigt original.
Pastor Skoglunds konfirmander år 1905. Längst upp t.v. i bakre raden står Artur Mingetting och nr. 3 i samma rad Charles Sandberg, känd som mångårig vaktmästare på biograf Röda Kvarn.
Spanåsliden, eller den s.k ”Järnhandlarliden”, som gick upp från Kvarnbygatan mellan Johanssons järnhandel (Kvarnbygatan 27) och Gamla Rådstugan (Kvarnbygatan 29) som syns till höger. När fotot togs 1920 var det en biograf. Liden är helt utplånad pga förändringar i området.
Bild från Lilla Torget (Hökartorget) omkring 1910. Till vänster telegrafhuset. I mitten bank, post, biograf, möbelaffär och pälsaffär. Idag parkering till Hemköp. Till höger idag Nordea banken. Fotograf: Ellert Johan Viktor Sörman Fotokopia finns.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Enligt senare noteringar: "Huset till vänster kallas Staben (förläggn. första världskriget). Det var Konsumbutik på 1920-talet, numera kontor/affär, "Sohlbergs Trävaru-". Närmast till höger har varit biograf, senare pappersindustri, numera rivet. Vägsträckningen är den gamla, före vägportens tillkomst. Posthuset mellan Hansson affär och järnvägshotellet är ännu inte byggt (byggår 1933)." (BJ)
Grands biograf, hörnet S:t Larsgatan/Drottninggatan. Efter första världskriget öppnade biografen Victoria i denna byggnad. vid en upprustning 1933 installerades ett nytt ljudsystem och det nya namnet blev Ljudbiografen Grand. Grand hade träbänkar och därför lägre biljettpris än övriga biografer i staden. Byggnaden revs 1963.
Årsta
Brännkyrka 34:1
Brännkyrka 77:1
interiör, folkets hus
Palladiumhuset innan det blev biograf. Hörnan Norra Långgatan - Larmgatan. Svenska folkförbundet var en politisk propagandaorganisation som grundades 1906 i Stockholm under intryck av unionsupplösningen. Det verkade för ett nationellt, försvarsvänligt och särskilt antisocialistiskt program. Åtminstone till en början var Svenska folkförbundet ett organ för sådana arbetar- och småfolkskretsar som ogillade socialismen och bland annat motsatte sig kollektivanslutning till Socialdemokraterna. Ett betydande antal lokalavdelningar bildades och propagandaverksamheten, inte minst konkurrensen mellan "blå bilar" och "röda bilar". Den "blå bilen" började färdas några veckor före den röda valåret 1911. Bilen var från början grålackerad men lackerades om efter spydiga kommentarer för att motsvara namnet. Förbundets huvudsakliga ambition var att bekämpa socialismen för att åstadkomma "nationell samling", inte att undanröja de tänkta orsakerna till socialismen. Alla orättmätiga krav på reformer och andra samhällsförändringar som endast gagnade delar av nationen, arbetarklassen, avvisades. Motståndet mot förbundets antisocialistiska propaganda från SAP var relativt svagt och oorganiserat. Förutom bilarna valde man att ignorera den. Någon stor politisk betydelse hade inte Svenska folkförbundet.[1] Förutom ett stort antal broschyrer utgav Svenska folkförbundet halvveckotidningen Svenska folkviljan (1906-1919) och Riket (1919-1924, månadsskrift 1925-1927 - därefter mera sporadiskt t.o.m. 1931). I huvudsak har Svenska folkförbundet varit en hjälporganisation till högerpartiet. I samma mån som Allmänna valmansförbundet börjat bedriva modern politisk propaganda har Svenska folkförbundet inskränkt sin verksamhet. Lokalavdelningar har under denna tid upphört. Bland ledarna återfinns Folkförbundar-Norman.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.