Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde från början av 1900-talet expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Tiden för bilden kan bestämmas till sommaren 1893.
Från 299 kr
Nisbethska huset vid Nygatan 39 i Linköping kan i sin nuvarande prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under renovering 1980.
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Bortom parken ses det fantasifulla hus som senare erhöll adresss Sankt Larsgatan 5. Vid tiden för bilden var det privatägt men kom från början av 1900-talet att inrymma expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). I höger bildkant ses Järnvägshotellet. Bilden kan bestämmas till våren 1894.
Entrén till Norrköpings Förenade Bryggerier på Garvaregatan 10 i Norrköping. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot nordost.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast skymtar godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Sommarvillan Åhyddan nära Stångåns utlopp i sjön Roxen. Uppförd av järnhandlare Mauritz Hydén i början av 1870-talet. Vid tiden för bilden skrev man år 1898 och tidningen Östgötens redaktör Isidor Kjellberg hade varit ställets ägare en längre tid. Enligt en påskrift ser vi honom på bryggan invid sonen Emil. Samma källa uppger att vi på verandan skymtar hushållerskan Christina Andersson.
Interiör av Sankt Anna gamla kyrkoruin. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Viby Källgård en sommardag vid förra seklets början. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1880 sedan makarna Per Albert och Matilda Nilsson blivit ägare till gården. Möjligtvis är det Per Albert som skymtar på verandan till huset. Upplysningsvis var hustrun avliden vid fototillfället, varför hon inte kan vara aktuell. Fotografiet togs av handlare Carl Sundström som under åren 1903-08 hyrde lägenhet för sin rörelse på gården.
Parti av Garvaregatan i Norrköping. Kvarteret Busken inrymde Bryggeribolaget. År 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings Förenade Bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot nordost.
I början av 1900-talet lät direktör Carl Thorngren uppföra Villa Gökudden som sommarviste för sig och sin familj. Här ser vi honom på trappan med någon av sönerna intill sig. På verandan till höger skymtar tre personer varav den äldre kvinnan möjligtvis är Thorngrens fru Hildegard Eugenia, född Larsson.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Utmed Repslagaregatan i Linköping låg tills det revs denna rejäla fastighet. Det jugend-inspirerade huset uppfördes av byggmästare Oscar Nylander i början av 1900-talet och kom att bestå i omkring 75 år. Vid tiden för bilden, 1978, förberedda Parakitas Zoo och husets tobaksaffär för flytt till mer bestående affärslägen.
Makarna Ludvig och Ellen Broomés söner i mer eller mindre lust för bad en sommardag i början av 1890-talet. Platsen är inte lokaliserat men torde utifrån fotografens hemvist vara Stockholms skärgård. Pojkarna har östgötsk påbrå på mödernet, genom mamma Ellens uppväxt i Vreta kloster norr om Linköping.
Garnisonssjukhuset i Linköping 1930. Byggnaden uppfördes 1922 för att tjäna de nyligen etablerade regementena i staden, Första- och Andra livgrenadjärregementet. Sjukhuset hade till en början 90 vårdplatser. Över tid kom vårdinrättningen i allt högre grad att nyttjas av Linköpings allmänna lasarett. Byggnaden revs 1990.
Innergården till Norrköpings Förenade Bryggerier. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot sydväst.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.