Två kavata flickor poserar i Maria Teschs ateljé i Linköping. Birgit och Inger är deras namn och de är tvillingdöttrar till bataljonsläkaren Gunnar Cars och dennes hustru Elsa, född Carlsson. Flickorna är födda i Västervik 1914 men kom till Linköping 1916 i samband med faders nya tjänst vid Andra livgrenadjärregementet. Bilden är odaterad men är rimligtvis tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt på adressen Apotekaregatan 10.
Från 299 kr
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Carl Johans park i Norrköping. Det första kända namnet för platsen var Saltängstorget som härleder till det torg som skall ha funnits här sedan 'Nya staden' på Saltängen anlades i början av 1600-talet. I samband med avtäckningen av Carl XIV Johan statyn 1846 döptes torget om för att hedra den nyss avlidne kungen. Bortom parken ses Kungliga Telegrafstationen som revs 1910, notera masterna på taket. 1890-talets mitt.
"Villan" i hörnet av Hamngatan-Kungsgatan revs under 1970-talet i samband med tidens stora omdaning av kvarteret Bonden. Huset var då dryga 100 år, uppfört som det var i början av 1860-talet på initiativ av bankkamrer Carl Arvedsson. Denne hade tidigare ägt den intilliggande Stångs kvarn och undantagit villans tomt vid en försäljning av kvarnrörelsen. Vid tiden för bilden anlöpte ännu Kungsgatan med Hamngatan och villan bar adress Kungsgatan 4.
Porträtt av botanikern och TV-personligheten Bertil "Bisse" Wahlin. Född i Stockholm 1917 kom han för en stor allmänhet att bli känd i samband med TV-program där han besvarade tittarnas frågor inom främst den svenska naturen. Han medverkade även med frågespalter i flera tidningar och facktidskrifter. År 1977 utnämndes han till hedersdoktor vid Linköpings universitet. Från mitten av 1940-talet var han med familj bosatt i Tift nordväst om Linköping.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild mot udden från söder, kort före anpassningen till fridlyst område.
På den fria ytan mellan biografen Grand och Drottninggatan i Linköping kunde man en tid spela minigolf, som synes på fantasifulla banor. Förströelsen hade uppstått i USA på 1920-talet och kommit till Sverige 1931, då en första bana byggdes i Eskilstuna. Nu är året 1944 och det billiga nöjet är redan väl etablerat i landet. Biografen Grand i fonden uppfördes som Victoria-biografen 1917 och fick sitt nya namn i samband med en ombyggnad för ljudfilm 1933.
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Här låg tidigare kyrkbron, men den revs i samband med att Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde järnvägsbron. För att ersätta kyrkbron så byggdes då också gångbron som syns här närmast i bild. Gatan till vänster är Köpmangatan. På vänster sida av ån, i vad som borde vara kvarteret Svärdsliljan 1, syns något som troligen är ett svagdricksbryggeri. Det vita huset längst till höger i bild byggdes 1871 och användes som lasarett.
Rangerbangårdens Östligaste del. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Växlingsrygg på Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Stationshuset Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Egon Lundström omgiven av Ulla Ljungberg, Ragnhild Wasén, Marianne Hoffsten, Barbro Fritiof, Mill Larsson, Siv Harde och Lovisa Borg. Bilden är från påskdagen 1955 i samband med Linköpingsavdelningen på Svenska Musikerförbundets årsfest. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Firma AB N. Ekman. Modekavalkad 1954 i samband med firmans 90-års jubileum. Modevisning Stora hotellet. Bild 3: Kjol och blus våren 1954. Bild 4: Svängd kappa. Skiftande gul och svart bredrandig rips. Våren 1954 Bild 5: Dräkt och kappa årgång 1954. Mellanblå yllerips. Fru Hallgren Bild 6: Eva, Bertil och Marie. Barnbarn till dir. och fru Vilhelm Brandt. Bild 7: Flanschkappa (blåklintsblå). Bild 8: Vårdräkt 1954. Tweed.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.