Väggfast soffa i alkov i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Från 299 kr
Trapphuset i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Öppen spis i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Hallen i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Lås i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Interiör från Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Trapphus i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Låsbeslag på dörr i Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
2002-01-30, AS. Bruce Fritz Elof. Född i Uddevalla den 18/11-1870. Död i Örgryte församling 5/8-1958. Bruce studerade fotografi i Stockholm hos hovfotograf Jaeger och hos fotograf Tønners i Ålborg, Danmark. Den egna firman etablerades i Göteborg den 1 april 1897 med adress Södra Hamngatan 41 och från och med 1899 Kungsgatan 57, (denna bild är fotograferad där). Den 13 mars 1919 utbröt en förödande brand i fastigheten och allt äldre material förstördes. I Göteborgs stadsmuseum förvaras Bruces porträttnegativsamling från åren 1919 till november 1927. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.
Byggnadsdokumentation. Vy från väster på en villa uppförd i Sörliden, Kvarnbyn, 1998. Byggd av återanvänt material från en tjänstemannavilla på Papyrusområdet. Oktober 1998 - januari 1999. Relaterade motiv: 2002_0919 - 0921. Text från: "En byggnadsinventering utförd 1972 på uppdrag av Mölndals kulturnämnd". På denna tomt låg tidigare "Royens Nilses". Det huset byggdes kring 1850 av mjölnaren Nils Svensson, som arbetade vid Royens kvarn, kvarnfallet 21. Han ägde det sedan i mer än ett halvsekel. Huset var en stor rödmålad timmerbyggnad i två våningar. I huset bodde många familjer (ofta 8 - 10) vilket tyder på att små lägenheter och spisrum förekommit. Huset flyttades kring 1930.
När Gotland under 1700-talet blivit allt skogsfattigare, blev man på 1800-talet tvungna till att gå över till hägnader av sten. Hade man tillgång till sten var det inte särskilt besvärligt, men det tog mycket längre tid att lägga en stentun. Fast det fanns också en praktisk sida: hade man en åker som innehöll mycket sten som man ville bli av med, kunde man med fördel nyttiggöra den stenen i en stentun runt hela eller delar av åkern. Det blev vanligt att man baxade och plockade av det material som stod till buds och la en stentun av det, all sten skulle användas. Det här gav upphov till mycket personliga stentunar, dels beroende på hur materialet såg ut, dels på skickligheten och lusten hos den som gjorde arbetet. Här är en gråstenstun av hopplockad sten i olika storlekar hemma hos Fie Jakob Karlsson, där hans väderbitna kvarn som blev reparerad året därpå skymtar.
Knysten. Korgmakare Carl Ramm, som har lärt sig yrket av sin far, tillverkar företrädesvis mindre korgar av god kvalitet. Han använder sig uteslutande av vide och sälg. Rötterna kan användas som material, men sådana korgar blir mindre hållbara och får ej så vacker ytfärg. En användes endast till större korgar av lägre kvalitet. Vilket insamlas under förvintern från minst 5 år gamla träd och buskar. Virket delas i fyra delar, varefter vidjan barkas. Denna skäres till, så att de avspjälkade spånen får önskad bredd. Spånens tjocklek beror helt på årsväxtens kraftighet. För att spånen skall bli mjuka och flätbara, läggs de i vatten. Materialet till stommen och varpen tages av virket närmast kärnan. Stommen spikas ihop medan varpen sticks in under flätningens gång och helt hålls ihop av spånflätningen.
Elektriska maskiner. Löphjulet till en av de fyra Kaplanturbiner, som tillverkats vid verkstaden Kristinehamn för Swiranläggningen i Ryssland, 1932. Ett av världens största kraftverk. Det avbildade löphjulet, som är det största i världen och kommer att överträffas i storlek endast av löphjulen för turbinerna till Svenska Statens, under byggnad, kraftverk vid Vargön. Vargön konsumerar 300 000 liter vatten/sek. samt avgiver 37 500 hk. Löphjulets diameter uppgår till 7,4 meter. 75 varv/min. Vikt 152 ton. De fyra meter löphjulsskovlarna är utförda av svenskt rostfritt stål och väger vardera ungefär 10 500 kg samt torde vara de största stycken som hittills utförts av sådant material. På bilden syns chefsingenjören för Swir-anläggningen, Professor H. Graftio.
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.