Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Från 299 kr
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgstickskorrektion vid färgbildskopiering (neg. - pos.)" För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 132 s 992 och följande. "Direkta substraktiva metoder med material enligt treskiktsprincipen. Negativ-positiv-förfaranden."
'Bildtext: pil till vänster. Tryck från N-NNV. Isberg? Knappast is med tanke på glaci fluvial sand. Se fotonr. 7061:4-6 för hel profil ev. i Dösebacka sandtaget. Bildserien sitter ihop från vänster med bild 7061:4 till höger med bild nr. 7061:5 och längst till höger fotonr. 7061:6. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7061:1-14. Serien består av material från Åke Hillefors (inkommet 2004).'
'Bildtext: ''Rundat strandmaterial. Riktning 64.'' :: Vy över kala berghällar ner mot havet, med samlat material, rundade stenblock, liggande i vattenbrynet. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Ev Dösebacka grustaget. :: På bilden finns olika nivåer utsatta i kanterna, A3, A4, A5 och A6. :: Bildtext: utritade cirklarna på bilden = resedimenterade (?), vindslipade stenar. :: A3) morän :: A4) isälvsgrus :: A5) morän :: A6) grovt isälvsgrus (gränserna intecknade försöksvis, d.v.s. deras sannolika förlopp) :: Mellan A4 och A5 sandiga steniga sediment med bl.a. ? sand. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7061:1-14. Serien består av material från Åke Hillefors (inkommet 2004).'
'Bildtext: iskilar (?) i D1-sand. Obs! ligger stratigrafiskt högre upp än vindslipade stenarna, som iakttagits på lägsta höjd 9,5 meter över havet. :: D1 och D2 korridoren. Nedre grustaget, norra väggen. Mjälaränden. :: Gränsen mellan D1 och D2 (9,5 m.ö.h.) är i jämnhöjd med mannens midja där man också ser en tydlig skillnad i struktur mellan lagren. :: :: Bilderna med fotonr. 7061:7-8 hör samman och har samma bildtext. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7061:1-14. Serien består av material från Åke Hillefors (inkommet 2004).'
'Bildtext: ''Spricka med rundat material. Riktning 10.'' I förgrunden spricka i berghäll med rundade stenblock. I fonden små hus, ev. fritidsbebyggelse. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Miljöstationen med gamla oljecisterner som nu används som manege för hästar och i bakgrunden företaget som flisar brännbart material för värmekraftverk. Allt dett sett från sopförbränningsbyggnaden.
Gunnars mor Bertha vid stickmaskinen. Bertha har skyddat tapeten mot de skador stickningen kan åstadkomma och kvällstid har hon endast en fotogenlampa som belysning. Troligen ryms maskinen i köket eftersom det hänger brickor i brickband på väggen över den. I Viskadalen, och Sjuhäradsbygden i övrigt, förekom det s k förläggarsystemet. Förläggarna köpte levererade material och utrustning till textilarbeterskorna i hemmen runtom i trakten. Förläggarna samlade sedan in de färdiga produkterna.
Calle Eriksson, Lustspel på Hjalmar Bergman 5 februari 1966 Två skådespelare, en kvinna och en man, agerar i ett lustspel på Hjalmar Bergmanteatern. De är klädda i 1700-talsinspirerade kläder och sitter tillsammans på en bänk på scenen. Skådespelerskan är klädd i klänning, hatt, strumpor och pumps. Hon håller i ett papper. Skådespelaren har jacka och byxor i rutigt material i Harlekinstil, svarta skor och en trekantig hatt på huvudet.
Calle Eriksson, Lustspel på Hjalmar Bergman 5 februari 1966 Två skådespelare, en kvinna och en man, agerar i ett lustspel på Hjalmar Bergmanteatern i Örebro. De är klädda i 1700-talsinspirerade kläder. Skådespelerskan är klädd i klänning och hatt och den skådespelaren är klädd i en långärmad jacka och byxor i rutigt material i Harlekinstil. Han har en trekantig hatt på huvudet. De befinner sig på scenen. I förgrunden står en äldre man i kostym.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 1:32. Hus nr: 580A4024. Benämning: permanent bostad och redskapsbod. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Byggnadslov: fritidshus, §302, 62-11-08. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Tillbyggnad - avlag BN 75-02-19, 75-05-06. Överkl. t. Länsst. utan bifall 75-12-17. Tillstånd till avlopp söderut på kommunens mark. Fastighet: 1720 kvm. Tillfartsväg: framkomlig. Bildnr A-ritn. 12669. Enl. bygg. lov 43 kvm + källare.
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: STUGAN. På albumets fotografi står: MCK-STUGAN. Den blev klar 1935 och står mitt inne iskogen, mot Ubbhult till. Allt material måste bäras dit, även järnspisen. Den bars dit av en klubbmedlem, som bar den på ryggen. Stugan finns också på MMF 1997:3510.
Britt står med armarna runt sina systrar, själv är hon iförd en delad baddräkt - bikini. ev. crépnylon. - ett material som när det lanserades betraktades som ett önskematerial se Fataburen 1988, Från badkostym till bikini, Marianne Larsson. Baddräkten var troligen ljus turkos och badades sönder med tiden. Alla tittar de in i kameran. De två systrarna är klädda i klänning resp. kjol och blus. Vid Knölaberget hyrde deras far Gottfrid Karlsson en liten badstuga åt systrarna att byta om i. Badstugan innehade familjen några år. Gottfrid var anställd hos Stenbergs fiskexport, Fbg. Fotot är taget vid denna tid. Troligen 1946 då var Britt 16 år gammal. I bakgrunden till höger synes pensionat Falkhyddan.
Ett unikt fotografi som framställts genom den tidiga fototekniken panotypi, en variant av så kallad våtkollodiumprocess där mjuka material använts som bas. I detta fall läder. Kvinnan på bilden är Eda Beckman. Född i värmländska Stavnäs som dotter till löjtnant Eduard Beckman och dennes maka Christina Charlotta Mariana Hall. Vidare gift 1849 med löjtnanten Johan Wilhelm Lallerstedt. I förstone arrenderade makarna del av egendomen Qvissberg i Vadstena. Från 1852 var paret bosatta på Starby Kungsgård. Äktenskapet bar sex barn men blev med tiden olyckligt. I augusti månad 1874 beviljande domkapitlet skilsmässa mellan makarna. Dessförinnan hade Eda och de hemmavarande barnen flyttat till Stockholm.
Fordonskolonn. Längst fram en Chevrolet 1939 med punker motorvärmare monterad på vänster sida på fronten. På höger sitter en AGA 104 reflex. Uppe på skärmarna stag till plåtflaggor som brukar nyttjas när regementschefen åker i fordonet. På taket fastsatt i dropplisten ett skidtakräcke gjort i filt och järn för att kunna transportera skidor och stavar. Framför kylaren ett galonliknande material för att skydda från fartvinden som blir extremt kall vid högre hastighet och på så sätt får man en högre temperatur i motorn som ger mer värme till värmepaketet. Med tanke på den fina kamouflagemålningen så är kortet taget från/efter 1941.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.