Bärfendal
Från 299 kr
Brevkort, "Warberg från Fästningen." Vy från fästningen över vallgraven, societetsparken och staden åt nordöst. Till vänster skymtar tullhuset och gaveln tillhör ett timrat lagerhus för spannmål, kallat Lundqvists magasin (rivet 1978). Det var sammanbyggt med hamnmagasinet från 1874, varifrån rian sticker upp. Staketet hägnar societetsparken och längs vallgraven löper godsrälsen mellan hamnen och stenbrottet söder om fästningen. I vallgraven förefaller en skjutövning pågå; militärer eller skytteklubb. I Krigsarkivet finns förslag att anlägga skjutbana för Volontärskolan infanteri söder om fästningen, vilken senare ändringsritningar bekräftar skedde. Kanske är detta taget innan de fick den skjutbanan och de använde vallgraven så länge? Ovanför rälsen ligger 18 kvarnstenar; troligen huggna i stenbrottet söder om fästningen. De finns med på en tavla av Nils Kreuger från 1893.
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Text i fotoalbum: "V. Från Petrovka och striden den 17. juni. Höjderna sydväst Petrovka och väster Semenovka (norra). Från en pinkt 200 m. söder Petrovskaja mogila. Fältmarskalken grefve Rehnsköld har den 17 juni med arméns hufvudkrafter öfver detta område framryckt mot Petrovkahöjden."
Porträtt sannolikt av bondhustrun Anna Greta Jacobsdotter, som från 1875 och tillsammans med maken Viktor Karlsson ägde och brukade en del i Bjärkeryd Södergård söder om Kisa. Bördig från Ulrika församling hade hon dessförinnan, 1867, gift sig med Viktor, som då var rättare på den större gården Kvarntorp väster om Kisa. Fotografiet kan antas tillkommit vid 1870-talets senare hälft.
Anläggandet av järnvägens nya sträckning söderut från Varberg är klar med broar och allt. Till höger syns Missionskyrkan från 1906, men vägen som ledde förbi den upp mot Platsarna har fått ge plats för slänten ned till spåren (jämför med bild MR2_1650). Bilden är tagen mot söder.
Här stämmer inte bild och bildtext, i alla fall syns det inte att någon kör in råg från stackarna på åkern. Bilden är tagen från åkern norr om Nybygget mot söder. De dåliga räck- och bandtunarna stod längs Käldvägen och tunen som skymtar framför åkern med rågstackarna står längs kviorna ner till Smiss. Gårdarna som skymtar är Hallsarve.
Här ses gårdsparten från sydost, i bakgrunden kan man ana grannparten som ligger precis under backarna. I förgrunden ser man en liten bit av den gamla vägen, som gick från Kotorget och sneddade ner söder om dessa parter och gick vidare ner mot Nybro.
Bilden föreställer den Kauparvepart som ligger längst åt öster, här sedd från söder mot Lausbackar med Hallsarve väderkvarn uppe på backen. Manbyggnaden är en parstuga från 1800-talets mitt eller något senare. Bakbygget är nog tillkommet vid förra sekelskiftet, medan flygeln sannolikt är betydligt äldre.
Vy över rekreationsområdet invid de 1922 färdigställda regementena I 4 och I 5. Området, som idag benämns Grenadjärparken, iordningsställdes med promenadstråk, fågeldamm och husmiljö från forna tiders soldaliv. Sedermera tillkom även ett modernt soldathem något söder om bildens blickfång. Upplysningvis hade de äldre byggnaderna flyttats från Kärna respektive Norra Vi och är sedan år 2018 placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Motiv från dokumentation av Ekmanska gården i Linköping. Vid tiden för Östergötlands museums undersökning 1950 hade gården länge varit rivningshotad. Inte minst stod gatuhuset i vägen för en önskvärd breddning av Ågatan. Gårdens hus kom följdaktligen att nedmonteras men lyckligtvis för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Här en vy från gården med blicken vänd mot söder.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Från en år 1949 genomförd dokumentation av ålderdomlig bebyggelse i Ödeshög med omnejd hämtar vi detta nedslag från Norra Bråten söder om tätorten. Enkelstuga som bär 1800-talets prägel och som utbyggts vid norra gaveln. Paret som följer fotografens göromål tolkas vara makarna Oskar och Anna Maria Gustafsson.
Villa Fridhem. Foto från söder (Danska vägen) antagligen från omkring 1910. Var tidigare en gård med stort lantbruk. Detta är frånsålt och byggnaden ingick sedan i sjukhusområdet med bostad för överläkare vid sjukhuset. Ägare vid sekelskiftet var handl. Johansson och Plith, varvid Karl Plith hade nedre våningen och Johansson den övre. Nu borta.
'Bildtext: ''Söder om Svinesund.'' Vy med skog och bergvägg på avstånd. :: :: Fotonr. 7046:1-84 indelade som ''Landskapsbilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Smygholmen, söder om Marstrand, Lycke socken.'' Vy med vågor som slår mot kala berghällar. Uppbyggt båk, sjömärke i sten med kors på toppen. :: :: Fotonr. 7046:1-84 indelade som ''Landskapsbilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Berg vid Myren, söder om Strömstad.'' Vy över snöklädda berghällar. Ev. järnvägsspår synligt. :: :: Fotonr. 7046:85-118 indelade som ''Geologiska bilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Bildserie från slutet av 1930-talet från Karlstads dåvarande simstadion. Anläggningen låg i anslutning till den s k badholmens östra sida söder om Kanikenäset. Badet invigdes 1923 och togs ur bruk och revs 1943 pga dålig vattenkvalité. En liknande konstruktion som ersatte den på bilderna byggdes upp i Örsholmstjärnet i början av 1950-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.