En reproduktion av Anders Zorns målning "Vårt dagliga bröd", Nationalmuseum. Text baksida kort: "Gävle den 12/4, 1912. Kära moster! Det är rätt längesedan ja hörde något från eder. Hoppas ni alla äro friska, ja är frisk och kry. Mamma ringde en dag, kan hälsa så mycket. De voro också krya, ej mormor hon har varit sjuk sedan nyåret så hon legat till sängs. De hjärtligaste hälsningar mosters tillgivna Signe".
Från 299 kr
Text baksida: Hemb. Ada Brunsberg. Född i Båve, utvandrat till Amerika 1896. Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Garvareforsen och Tullbron sedda från Ätrans nordvästra strand. På motstående sida av älven sträcker sig Doktorspromenaden. På kartongen från fotots baksida fanns följande text: Vid Garvareforsen, foto av Fredrik Bratt som synes längst till höger taget 1845 (?) 1861. Första fotografiet i Fbg (?). Denna text av Anna Skantze,är ej bekräftad så man bör taga uppgift- erna med stor försiktighet. Ytterligare en "äldre" kopia finns i kommunarkivet i "blått album" något olikt maskerat.
Vykort, "Motiv från Viskan, Åsbro." I bildens nederkant ses vägbron ån Viskan. Vy uppströms över odlingslandskapet mot de skogsklädda åsarna österut. Text fotokopians baksida: "Detta fotografi, n:r G246 får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. O. LILLJEQVIST KONSTFÖRLAG DALS LÅNGED", "Text: Motiv från Åsbro." Numreringen är AB Flygtrafiks med prefixet FF. Samtliga versioner, såsom neg, fotokopior, vykort etc, i AB Flygtrafiks bildsamling har alltid samma reg.nummer.
Brevkort, "Parti af Varberg.", handkolorerat fotografi taget före april 1905 då meddelanden på brevkorts baksida blev tillåtet. Utsikt mot staden från fästningen. I mitten går Bäckgatan med Gerlachska huset och dess stallar på vänster sida. Jeppa Förstbergs handelsträdgård breder ut sig till vänster och vid järnvägen längst ned ligger 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen. Byggnaden till höger med den vita gaveln står ännu kvar där Slottsgatan idag går upp.
Bostadshusets baksida med dess vita träfasad och tre fönster med roströda karmar (se 2024_1535), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till höger ses växtlighet och trädgårdsmöbler i trädgården. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Manbyggningens baksida är avbildad från åkern i nordost. Man ser bakbygget med två kamrar på gaveln och ett skafferi i mot manbyggnaden. Fönstren på manbyggnaden hör till salen på gaveln och en kammare mitt i huset. T h står smedjan, vilken revs och flyttades ut till åkerhörnet mot vägen 1936. I bakgrunden skymtar ladugården. I förgrunden skymtar en cementputsad (?) mur, vilken går ner i höjd med manbyggnadens gavel.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Ladugårdens baksida ses här från beteshagen på andra sidan vägen. Ladugårdens gavel har troligen staplats om helt och getts en öppen vinkel för att passa ihop med den stora längan invid vägen, den är ännu inte kalkad, liksom putsskadorna under det nya foderloftet. Ladugården innehöll kohus och stall, längst bort lada och därintill ett nybyggt halmhus i resvike. Foderloftet är ännu inte målat. Se Bild 577. Hela detta vackra ladugårdskomplex brann upp i en våldsam brand i augusti 2008.
Ladugårdens baksida och mäktiga gavel syns från andra sidan vägen. Det är en fantastisk byggnad, som man tyvärr rev strax efter denna bild togs. Det är en hög byggnad, särskilt gaveln är imponerande, det är på sätt och vis synd att alla trolar skymmer murverket, som går ända upp till hanbalken. Längst upp sitter en liten lucka som släpper in lite ljus till det stora loftet. Agtaket är utbytt närmast gaveln och man har fyllt på med ag uppe på nocken.
Här ser vi ladugården från öster. Masse har tagit en bild från vägkanten. Även på denna sida ser ladugården ankommen ut. Den har säkert ursprungligen haft agtak, men ganska tidigt tycks man ha bytt till spån och då valmat övergången mot tröskhuset. Från vänster har den nog innehållit vagnbod med blind baksida, lammhus med hoindlucka, hönshus med hönslucka, kohus och stall med gödseldörr, ladportar och lada med vädringslucka.
Masse har medvetet ställt sig så att manbyggnaden och ladugården skulle hamna bredvid varandra på bilden. Detta var möjligt just genom byggnadernas nya placeringsideal, där manbyggnaden vänder sin framsida mot vägen och ladugården står som en yttre flygel till höger därom. Man ser att manbyggnaden har fått sin inplanerade veranda uppförd, se Bild 805. Mitt på ladugårdens baksida står tröskhuset med lite gammalmodigt halmtak. Det är mera slutet än äldre tiders tröskhus, vilka hade mindre stenpelare i hörnen och öppet däremellan.
Här är ladugårdens baksida sedd från beteshagen med den egendomliga ladugårdsflygeln som är halvt sammanbyggd med ladugårdens gavel. Vad delen på gaveln innehållit är osäkert, möjligen lammhus. Där utanför ligger också en stor rishög, något som tog stor plats på gårdarna så länge man eldade i öppna eldstäder, när det sedan blev kakelugnar och järnspisar, blev det besvärligt att elda med sån här smulig småhuggen ved. Markerna runt parten är mycket stenbundna.
Bo af kungsörn,Aquila chrysaetos à afsats i s,v.-sluttningen af Partnok?, 4 km s.v. om Sarkavare i Jokkmokks sn, Norrb.län. Boet bebodt senast år 1922(boets yttre kant synlig på bilden, midt för den punkt, som nedan på denna bilds baksida märkt med x.) Utsikt över St. Luleälfvens dalgång mot nordväst. (rasmarken nedanför boet var nästan snöfritt, under det landskapet i öfrigt var djupt snöhöljdt!) Foto E. Wibeck den 11 april 1923
Text på kortets baksida: "Lechard Josias Hegardt, f 1816 9/2 på Samneröd (son af Kristian H.f. i U-a 9/4 1775 d. U-a 1863 samt Magdalena Bodell f. 19/7 78 i U-a. Kyrkoh. i Starrkärrs past. 1862. Kontraktprost i Domprosteriets norra kontr. Gborg 1865-1891. Gift 1852 6/7 m. Sofia Maria Bruhn, f. 1824 8/10 i Götbg. Dotter af Biskop Anders Bruhn som var Coll. schol i U-a 1804 samt rektor 1807-1809".
Text på kortets baksida: "Johan Andersson, f. 14 juni 1852. Bodde i Skärhamn på Tjörn i Bohuslän. Inskriven 14 mars 1872 vid Stockholms sjömanshus som matros. Övergick sedan i engelsk sjöfartstjänst. Flyttade till Södra Strand i Resteröd. Gift med Maria Andersson f. Mattson (1865, dotter till Olof Mattsson i Ryr och hans hustru Annika Andersdotter(avled1881). John Olof Andersson var son till Anders Johan Och Maria f. Mattsson".
Text på kortets baksida: "Magister Casper Johan Johnsson, f. 1821 i Hvalinge, pastors son. Magister i Lund och Collega i Uddewalla 1843. Erhöll 16/6 1856 då han 10 år varit anställd vid skolan och senare år såsom rector under dennes sjukdom, en Caffekanna af silver, väg 50 lov. Comminister i Götheborgs Christine och Stadskateket. Död 1860 den 18 juli. Gift med M. B. Natt och Dag. En son, Birger är prest".
Text på kortets baksida: "Häradshöfvding Olof Fredrik Ursell, f. 8/10 1818 i Ramlösa, son af v. auditör Matias Ursell o Henriette Weibull. Student i Lund 1835, Hvarest han afl. hofrättsexamen 1840. Häradshövding 1846, kanslist i Göta Hofv. 1855, fiskal 1856. Häradshövding i Inlands Domsaga 1857. Under 16 år stadsfullmäktig i U-a. 1873 utn. till R.N.O. Gift 1855 m. Lydia Ebersein.Son: Carl, vice Häradshövding. Auditör i Boh. reg.Reserv. Död 2/4 1893 i Norrköping .
Text på kortets baksida: "Magnus Ullman d. ä. Född 1798 13/2 son af pastor i Onsala mf. samma namn. Till Lund 1814, magister der 1823. Prestvigd 1824. Adjunkt i Christiania f. 1826 adjunkt Gustavi f. 1827. Samma år Katechet. Kyrkoherde i U-a 28/8 1838. Titulärprost jan 1842.Död 21 mars 1842. G. m. Magdalena Hegardt. Barn Magnus, pastori Warberg. Chr.Gid. landtbrukare. Uddo lektor. Carl Anders Göteborg. Tre döttrar".
Text på kortets baksida: "Prosten Carl Adolf Thudén, f. i U-a 1793 27/7. Köpmanson. Student i Upsala 1812 prestvigd 1816. Barnhuslärare vid Gustafsb. 1816. Pastor i Bro 1830, riksdagsman 1840. Prost 1841. L.W.och N. Gorden. En praktisk och fint bildad man. Deltog i Bohusl. prestlöneregleringskommitén. På slutet blev man invigd. 1876 Brastads kyrka. Död 1877. Gift med Caroline Norman från Wenersborg. Sonen Carl Johan f. 1832 är Lektor i Halmstad".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.