Fruktlådor i Torshill, Mörtfors. Lådorna tillverkade i början av 1950-talet, 1953-54 av Karl-Erik Bohmans morbror Algot Johansson, som även byggde och bebodde Torshill där lådorna fortfarande finns kvar. Algot Johansson avled 1973. Han var under en följd av år medlem i Mörtfors Fruktodlareförening, som han också var med och bildade i febr. 1946. I föreningens första årsberättelse skriver Algot Johansson som sekreterare bl a följande: "Föreningen hade vid årets början 37 medlemmar och vid dess slut 35. Under året har en kurs förekommit i trädgårdsodling".
Från 299 kr
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Flygbild över Susegården i Kvibille. Mangårdsbyggnad med flyglar dit en bred väg leder med damm på ena sidan och park på den andra. Bakom byggnaderna breder ägorna ut sig. Herrgården skapades av tre mantal från byn Gillarp. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn.
Studiecirkel i Årnäs, Åskloster, i början på 1930-talet. Unga herrar samlade kring ett bord i hemmiljö. Personerna från vänster: Ragnar Karlsson, Årnäs; Göran Bengtsson, Duveslätt; Karl Andersson, Duveslätt; Axel Andersson, Duveslätt; Evert Karlsson, Duveslätt; Olof "Olle" Bengtsson, Duveslätt; Donald Berntsson, Årnäs; Gunnar Karlsson, Lindås; Evald Bengtsson, Duveslätt; Helge Bengtsson, Duveslätt; Per Persson, Kärradal; Julius Carlsson, Rörvik. Göran, Evald, Olle och Helge var bröder.
Hospits i Gävle. Delar av Gävle flickscoutkår, ett foto från början av 1940-talet. Bilden tagen i sammanband med Rakel Ljunghols realexamen. Hennes föräldrar var officerare på Frälsningsarméns Hospits i Gävle. Bilden är tagen på bakgården till Hospits. Information från: (Gävle-kårens historia i bild och text)
Varbergs torg med Varbergs sparbank i fonden. Från början av 1900-talet. Kullerstensgata och -trottoar. En gumma gående mot kameran. Vid kanten mot torget en rad träd. Torgstånd. I bakgrunden syns Bergs väderkvarn i Drottninggatans förlängning. Repro av vykort daterat 1904-03-02. Nedanför bilden finns en text: "De hjärtligaste gratulationer på födelsedagen."
Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida ett av fyra. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, andra sidan. Kontrakt mellan Gabriel Polhem och Anders Polhammar angående överlåtelse av förstnämndes andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1736 till slutet. (dat. 1736-01-01) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida två. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, första sidan av tre. Kontrakt mellan Gabriel Polhem och Anders Polhammar angående överlåtelse av förstnämndes andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1736 till slutet. (dat. 1736-01-01) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida fyra. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, tredje sidan. Kontrakt mellan Gabriel Polhem och Anders Polhammar angående överlåtelse av förstnämndes andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1736 till slutet. (dat. 1736-01-01) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, sida tre. Kontrakt mellan Gabriel Polhem/Nils Sandelhielm och Anders Polhammar angående överlåtelse av andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1740 till slutet. (dat. 1740-01-11) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Reproduktions fotografi av ett foto föreställande ett antal människor upprade framför en stuga. Fram till stugans dörr går en grusgång och i början av den, vid en mur, står ytterligare ett antal personer. I fotografens anteckningar står det "Rep. för P. Walin".
En man står vid ett antal bikupor i Alex Carlssons handelsträdgård i kv. Fregatten. Trädgården startade 1916-17 och drevs fram till 1940-talets början. Alex Carlsson hade tidigare, 1910-16 en speceriaffär på Stampen. Vid sidan om trädgårdsskötseln sålde han även honung och som mest hade han 21 bisamhällen.
Järnhandlaren Hjalmar Eklind (1874-1929) i Linköping hade i början av 1900-talet en stuga, kallad Jaktstugan, i skogen på Vadsätters ägor i Stjärnorp socken. Enligt försäkring i Östgöta Brandstodsbolags register hade Eklind stugan försäkrad från 1909 till 1928. Den bör således ha byggts 1909.
Brattfors 1923. Från vänster: En bergsmansgård, blåsmaskinhuset, ruiner av stångjärnssmedjan. Brattforshyttan anlades redan före år 1540. Var i början av 1600-talet nerlagd, men startades sedan upp och stängdes till och från. År 1644 var tre hamrar upptagna vid Brattforshyttan. Produktionen steg betydligt vid lancashiresmidets införande år 1853. Hammarslagen i smedjan tystnade år 1918. Brattforshyttan blåstes för sista gången år 1920.
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.