En av tiden medfaren vy mot Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. Huvudbyggnaden var ursprungligen uppförd år 1831 men hade efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet byggts upp efter ritningar av den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. På Kvarnsån färdas möjligtvis tre av ägarens fyra söner.
Från 299 kr
Vy mot Kvarns herrgård hösten 1906. Huvudbyggnaden återuppfördes efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet. För ritningarna stod den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. Upplysningsvis hade den nedbrunna herrgården ritats av dennes far Abraham Nyström omkring år 1830. Personerna på bilden har inte identifierats men står sannolikt att finna hos godsets ägare, Pehr Orre, eller dess arrendator, Gustaf Melker Jacobsson.
Örtomta hushållsförenings lokal i Ringås. Konsumtionsföreningar likt den i Örtomta började etableras i Sverige från 1850-talet och var under lång tid en mycket framgångsrik lösning av distribution och försäljning av nödvändighetsvaror. Den största delen av svensk konsumentkooperation organiseras under Kooperativa förbundet även om fristående föreningar förekom.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
På baksidan antecknat: Soffa i empirestil. Har tillhört prosten Norder på Ryrs säteri (förut tillhört major v. Proschwitz 1850-talet) Köptes sedan på auktion efter denne av direktör Efr. Jacobowsky 1900. Såldes 1917 till bankdirektör i Jönköping Fotografier ges av herr Jacobowsky till Uddewalla museum sept. 1918.
Västra Storgatan 2 i Jönköping, vid hörnet av Parkgatan. Fastigheten, som byggts redan på 1850-talet, ägdes av möbelfabrikanten A. Lindskog. Han hade också en möbelaffär i huset med ingång från Parkgatan. Byggnaden revs år 1929 för att ge plats åt Skånska banken.
Strandpromenaden utmed Vätterstranden anlades på 1850-talet, redan innan järnvägen drogs här. Tegelfastigheten Norra Strandgatan 4, där flaggan är hissad, byggdes 1918. Till vänster om den ligger Stora hotellets trädgård, där man hade servering och olika evenemang. År 1928 fick trädgården lämna plats åt nybyggnader.
Kalmar slott sett från norr omkring 1560. Efter en bild i intarsia som enligt W. Sylvander skall ha funnits i kungsmakets panel (fält 8) före restaureringen på 1850-talet. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Grupporträtt. Männen på bilden enligt påskrift på baksida "Forsman, Claes Törnblom, Adolf Drakenberg, Vesström (pastor), Anders Törnblom, Ludvig Carlberg (bakre raden). Söderberg (kyrkoherde), Julius Kronberg, Erik Adler, Arpi, Danielsson (främre raden). Alla i Nya Kopparberget (Ljusnarsbergs socken) på 1850-talet." Dagerrotyp / daguerreotyp. Nordiska museet inv.nr 253240c. - Portrait of a group of prominent residents of Kopparberg in the Swedish province of Västmanland. Quarter-plate daguerreotype, 1850s.
Strömsbro utbyggdes kraftigt år 1776. 1850-talet togs förslaget upp om en utbyggnad och planering av Strömsbro i ett rutnät med raka gator och torg när Gefle Manufactur AB etablerade sig och det behövdes planera för bostäder och lokaler för hantverk och handel.
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.