Enligt påskrift porträtt av fru Sahlander. Tolkat visa Emelie Constance, född Berndes. Förstfödda barn till makarna Melcher Theodor Berndes och Chatarina Charlotte Bergström. Föräldrarna ägde gården Säter i Motala. Från 1848 gift med auditören Jonas Sahlander/Salander, boende i Linköping. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Två år senare blev Emelie Constance änka. Hon bodde kvar i våningen vid Drottninggatan till sin egen död 1904.
Från 299 kr
Porträtt av Emelie Piper. Född på Löfstad slott 1857 som dotter till godsets ägare, makarna Charles Emil och Sophie Piper. Efter moderns tidiga bortgång valde Emelie att som ogift vårda sin åldrande far och bistå honom i skötseln av godset. Fadern gick bort 1902 och Löfstad ärvdes av Emelie och hennes äldre syster Sophie. Emelie löste emellertid ut systern och blev ensam ägare till sin död 1926. Hon kunde därför följa sin vilja att testamentera slottet, parken och ägorna till Riddarhuset, medan inventarierna tillföll Östergötlands fornminnes- och museiförening (nuvarande Östergötlands museum).
Porträtt av Selma af Ekenstam. Född 1843 i Stora Tuna prästgård i Västerås stift under den tid fadern innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. År 1861, på sitt nittonde år, gifte hon sig med löjtnanten Ludvig August Toll. Redan år 1866 blev hon emellertid änka och året därpå flyttade hon med sina barn till Linköping. Efter tio år i den östgötska residensstaden bröt hon upp för ny tillvaro som gift i Stockholm. I samband med flytten hade hon ingått äktenskap med hovrättsrådet Carl Johan Napoleon Gripensköld. I Stockholm var paret bosatta på Norrmalm. År 1909 blev Selma ånyo änka och framlevde i ståndet till sin egen död i maj månad 1911.
Porträtt av Ernst August Schelsinger. Född i Norrköping 1857 som son till handlaren Isak Meyer Schlesinger och hustrun Josephine Benecke. Vid 18 års ålder inträdde han som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter påföljande militär utbildning vid Krigsskolan återvände han till regementet 1879 och erhöll underlöjtnants grad. Efter en sedvanlig karriär nådde han kaptens grad 1897 och var som detta i tjänst tills han på egen begäran begärde avsked 1907. I sitt privata liv var han från 1904 gift med Anna Ragnhild Kant. Efter dennes död gifte han om sig med Jane Johnson. Makarna var bosatta i Stockholm.
Porträtt av häradshövding Anders Nikolaus Rothman. Född 1832 i Kalmar som son till Johan Gabriel Rothman och Maria Wilhelmina Schultzberg. Gift 1868 med Maria Charlotta Curman. Studerade i Lund och avlade kameralexamen 1852, hovrättsexamen 1856 och blev sedan vice häradshövding 1862. Fortsatte sin karriär i Skänninge stad med att bli rådman, magistratssekreterare och notarius publicus 1866, tillförordnad häradshövding 1891 och ordinarie häradshövding 1902. Rothman var även kamrer och ombudsman i Göstrings härads och Skänninge stads sparbank 1873 1888 och senare ledamot i styrelsen för Östergötlands enskilda banks expeditionskontor i Skänninge. Död i december månad 1906.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
Interiör från häradshövding Carl Dahlgrens hem, Malmskillnadsgatan 7 i Stockholm. Denne orginelle herre var bördig från Gistad socken öster om Linköping men stationerade sig tidigt i Stockholm. Genom livet bar han ett stort, närmast abnormt, samlarintresse. Fotografiet visar ett av hemmets rum, som synes överlastat genom hans samlarlust. Bilden är sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894. Hans stora donation till Nationalmuseum och Östergötlands museum blev komplicerad. Samlingen var oförtecknad och testamentet var i delar oklart. Den invecklade bouppteckningen av konstsamlingen blev likväl genomförd och är daterad den 15 mars 1895.
Per Wingqvist vid tiden för hans medicine kandidatexamen 1876. Efter dryga tio år kom han att avlägga licentiatexamen och hade under tiden tjänstgjort som biträdande läkare vid Uppsala hospital. År 1889 blev han ordinarie läkare vid Härnösands hospital, för att 1893 utses till överläkare vid Piteå hospital. Från 1904 till sin död 1910 innehade han samma tjänst i Härnösand. Han var född i Linköping 1849, där fadern var kantor. I vuxen ålder tog han sin mors efternamn. Möjligen för att hedra henne efter tidig bortgång, men troligare för en bättre klang än ett patronymikon eller faderns enklare efternamn Andersson. Från 1889 var Wingqvist gift med Hilda Boman, bördig från Stockholm.
De till åldern komna makarna Anders Peter Andersson och Anna Charlotta Samuelsdotter sitter tungt på bänken invid stugan Lilla Hagen i Vist. Deras långa torparliv går mot sitt slut. Det forna torpet Lilla Hagen hade vid tiden ombildats till undantagsstuga för behövande som under sina krafts dagar tjänat under godset Bjärka Säby. Makarna hade tidigare varit torpare på Stora Hagen men var nu inhysehjon. Just denna dag hade de förmodligen besök av någon av parets barn med äkta hälft och barnbarn. Bilden är odaterad men den gamle mannens död under julhelgen 1912 sätter ett sista datum.
Charlotta "Lotta" Drakenberg vid tiden för sitt äktenskap med dåvarande löjtnanten August Åstrand, ännu inneboende i föräldrahemmet Eds säteri i Ydre. För den som vet omständigheterna förmedlar bilden en tragisk förkänsla. Gift i juli månad 1863 ska hon inom ett år föda makarnas första barn och själv dö i sviterna av nedkomsten. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. I detta fall stannade olyckan inte heller med moderns död. Det förlösta barnet dog halvårsgammalt i difteri, ett annat av tidens gissel.
Lars Fredrik Lovén, eller "Fritz" som han i vänskapliga sammanhang kallades, hade redan en lång militär yrkesbana när han inflyttade till Linköping 1892. Skälet var hans befordran till överste för stadens Andra livgrenadjärregemente. Vid sidan av sitt militära värv kom han att bära en rad förtroendeposter till gagn för länet och förblev Linköping trogen till sin död 1939. Privat fann han glädje i fotografering och har till Östergötlands museum överlåtit en stor samling. Här ett sällsynt självporträtt taget med självutlösare eller assistans. Fotografiet är odaterat men omkring 1920 kan vara en gissning god som någon. Inte heller platsen är presenterad, möjligtvis hans hem Kungsgatan 35.
Ungdomsporträtt av fröken Abela Wallenberg. Född i Linköping 1835 som dotter till Johan Ulrik Wallenberg och makan Andrietta Petronella, född Chierlin. Uppvuxen i Hov där fadern från 1841 innehade tjänsten som kyrkoherde. Efter faderns död 1862 flyttade hon med sin mor till Stockholm, där fotografiet rimligtvis är taget som anges år 1865. Omkring år 1870 var Abela tillbaka i Linköping och ingick till en början i brodern Adolfs hushåll. I Linköping kom hon vidare att träffa sin blivande make, ingenjören Gustaf Rudolf Ström. Från 1880 var de gifta och bosatte sig i skånska Stoby och senare Motala.
Östra Centralbanans sträckning genom Vårdnäs, med stoppställe i Bestorp och Brokind, kom att stärka bygden på allehanda vis. Traktens vackra natur med sjönära lägen attraherade inte minst välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Från järnväglinjens invigning 1902 uppfördes ett flertal sommarboställen, bland annat på ägorna till Saxtorp och kyrkans jord utmed Stora Rängen. Ett av dessa var bildens Sjövik på utjorden Kläppas mark. Sannolikt uppförd av handlare Axel Peterzén (1844-1906), under alla omständigheter ägd av dennes sterbhus från hans död. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Oscara Sunnerdahl föddes i Börrum 1843 där föräldrarna vid tiden arrenderade Börrum säteri. Redan året efter Oscaras nedkomst flyttade familjen emellertid till Stockholm och det kom att dröja till 1869 tills hon åter bosatte sig i Östergötland. Nämnda år inflyttade hon med den från Gammalkil bördige maken Johan Fredrik Westling efter att de köpt Stavlösa frälsegård i Orlunda, men redan året därpå bröt de upp för annat försök med Snyttringe gård i Allhelgona församling. Inte heller detta ägarskap tycks ha fallit makarna i smaken ty 1874 återflyttade paret till Stockholm. Oscaras betydligt äldre make kom vidare att avlida 1878, själv fortlevde hon som änka till sin död 1910. Äktenskapet var barnlöst.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Porträtt av fru Marie Louise Berg. Född 1851 i Skallsjö i nuvarande Lerums kommun. I samband med sitt giftemål med lotschefen Henrik Werner flyttade hon till Norrköping. Året var 1876 och paret kom att få tio år tillsammans. Makens sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Inte heller Marie Louise kom att få något långt liv. Efter makens bortgång flyttade hon till Skara där hon avled 1889, blott 37 år.
Enligt påskrift porträtt av fröken Aurora Westfeldt. Genom detta tolkat föreställa Aurora Clementina Wästfelt. Född 1803 på godset Flishult i Vetlanda kommun som dotter till rust- och stallmästare Johan Wilhelm Wästfelt och makan Anna Christina Christiernin. Makarna var vid tiden knutna till hovet som understallmästare respektive kammarfru hos prinsessan Sofia Albertina. En tid efter faderns död 1829 inflyttade Aurora med modern och en syster till Linköping. Efter närmare 50 år i moderns hushåll och efter dennes bortgång i eget eller som hyresgäst, avled Aurora som ogift 1888.
Tidigt porträtt av kammarherre Åke Soop. Född 1810 i Järtorps socken, Jönköpings län. Efter en juridisk karriär i Stockholm inflyttade han till Linköping 1847 för tjänst som ombudsman vid Östgöta hypoteksförening. Samma år gifte han sig med Carolina Althea Sofia Hedenstjerna. I Linköping bodde paret i förstone i hypoteksföreningens gård invid Ågatan för att från 1852 vara bosatta i den stadsgård som senare kom att bli stadens domprostgård. Efter fyra döttrar i rask takt nedkom hustrun med sonen Erik den 27 augusti 1854. Förlossningen blev dessvärre så svår att hon avled i sviterna. Åke Soop bodde vidare kvar med barnen fram till sin egna död i slag 1862.
Porträtt av Folke Sjögreen 1898, en tid då hans militära karriär var i sin början. Året därföre hade han antagits som volontär vid Kalmar regemente men hade nu sergeants grad vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter avslutad utbildning vid Krigsskolan var han regementet troget och erhöll befordringar; löjtnant av 2. klass 1903 och 1. klass 1907, kapten 2. klass 1913 samt 1. klass 1917 med majors avsked 1927. Privat var Sjögreen från 1903 gift med Torgerd Asklund, dotter till tobaksfabrikör Ernst Asklund. Efter svärfaderns död 1907 blev Sjögreen i kompanjonskap firmatecknare för Asklunds tobaksfabrik, vilken emellertid upplöstes året därpå.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.